Kaplansgården firar fyrtio år som galleri

Konstutställningarna har avlöst varandra i Gamla Kaplansgården i Borgå sedan den 18 maj 1978. I dag firas fyrtioåringen med kaffe och kaka i galleriet.

Det vara andra tider som rådde då Gamla Kaplansgården vid Rådhustorget förvandlades från bageri till galleri för fyrtio år sedan. Kulturkoordinator Sini Kallio bläddrar i klippböckerna som berättar galleriets historia i gulnade klipp. Tongångarna är stundtals hätska och attityderna mot konstnärer "som inte gör någonting" luftas till och med i stora, svarta rubriker.

– Det är mycket som har hänt på konstfältet sedan det. Inställningen till konst och konstnärer är annorlunda i dag, säger Kallio som sedan några månader har hand om utställningsverksamheten i Kaplansgården.

Tidningsklippen har hon plockat fram med tanke på att fredagen är en festdag i galleriet. Den 18 maj firas inte bara den internationella museidagen utan också Kaplansgårdens fyrtioårsdag som konstutrymme. Då bjuds besökarna på kaffe och kaka – och på förstås på en konstupplevelse, den här gången i form av Tiina Wallius sommarfriande keramikexpo som pågår månaden ut.

Inställningen till konst och konstnärer är annorlunda i dag.

Goda tider

Ute på Kaplansgårdens lummiga bakgård träffar vi Leena Renvall och Lisbeth Andersson som bägge har många års erfarenhet av att koordinera utställningarna i galleriet, som till en början sköttes av Borgånejdens konstförening. Till en början var det Anita Silfverberg som hade hand om konsten och konstnärerna, 1984 kom Renvall och 1990 tog Andersson över och var kvar till 2016.

Leena Renvall och Lisbeth Andersson minns de gamla tiderna på Kaplansgården med värme. De många konstupplevelserna är ett kapitel för sig, men det som duon kommer ihåg bäst är de lokala konstnärerna som hade galleriet som samlingsplats.

– Konstnärerna arbetade ensamma och för att få lite sällskap kom de hit till Kaplansgården.

Stora namn som Stig Fredriksson, Åke Hellman, Helga Sonck-Majewski och Juhani Linnovaara trivdes i 1700-talsbyggnaden liksom exempelvis Thor Lindroos, Kimmo Warjonen och Pekka Hopea som brukade titta in och citera långa sjok av Edith Södergran och andra lyriker.

Konstnärerna arbetade ensamma och för att få lite sällskap kom de hit till Kaplansgården.

Ständig gäst

En daglig – och mycket punktlig – gäst var å sin sida Ivan Wallensköld-Rotkirch.

– Ivan tittade in varje dag klockan 10 och hade alltid samma utstyrsel, gul regnrock, Nokia gummistövlar, blå jeans och basket på huvudet, minns Leena Renvall.

– Och så rökte han pipa och cigarr. När cigarren blev för kort stoppade han den sista stumpen i pipan och rökte den också, inflikar Lisbeth Andersson. Han hade också för vana att varje dag skriva några rader och teckna en bild i galleriets gästbok.

Man hade också sittningar på Kaplansgården, och ett årligen återkommande samkväm var Ville Vallgren-festen. Då ordnades det knytkalas på skulptörens födelsedag i december och själva festen föregicks av en parad till hans grav uppe på Näsebacken.

– Det hörde också till att vi bakade en pepparkaka formad som en kaplan. Konstnärerna tävlade om vem som skulle få dekorera den, berättar Andersson.

JUBILEUM. På dagen för fyrtio år sedan öppnades den första konstutställningen i Galleri Gamla Kaplansgården. Bild: Magnus Massingberd

Animerade diskussioner

Konstnärsbesöken resulterade ofta i animerade och intressanta diskussioner och det hände att P–H. Nyman, som var stadsdirektör i Borgå 1982–1990, tittade in på Kaplansgården för att ta del av åsiktsutbytet.

– P-H. kom och kollade vad konstnärerna diskuterade, han var genuint intresserad, säger Leena Renvall. Konstnärer tenderar att leva lite utanför samhället, precis så mycket utanför att de kan se kommande trender och skeenden.

Var det sommarväder brukade konstnärerna slå sig ner på innergården och Lisbeth Andersson minns hur utemöblerna med tiden fylldes av små bilder som de kaffedrickande konstnärerna tecknade ner under sessionerna.

Konstnärer tenderar att leva lite utanför samhället, precis så mycket utanför att de kan se kommande trender och skeenden.

– Man borde ha skrivit dagbok varje dag för att komma ihåg alla diskussioner, säger hon.

Avanti-tillhåll

Samma gård kom också att bli ett festligt tillhåll för musikerna i Avanti – under kammarmusikfestivalens tidiga år. Många gånger har en Esa-Pekka Salonen eller en Jukka-Pekka Saraste har fått kaffet serverat genom fönstret, direkt från Kaplansgårdens lilla kök.

– De var unga musiker då och jag minns hur de berättade vad de tänkte göra i framtiden, och så har det också blivit, säger Leena Renvall.

Ända sedan starten har Kaplansgården varit eftertraktad som utställningslokal: ljuset, stämningen och utsikten är unik och galleriet passar både modern och traditionell konst. De fyra rummen har också gjort det möjligt för fyra olika konstnärer att ställa ut samtidigt.

Man borde ha skrivit dagbok varje dag för att komma ihåg alla diskussioner.

Lokal fokus

Tidigare låg fokus mera på Borgåkonstnärer – lokalt hade förtur och lockade också många besökare. Lisbeth Andersson minns hur det var kö ända ut till torget då Saara Hopea ställde ut. Lokalt fick också köparna på fötter, och till exempel Thor Lindroos och Paul Grönholm sålde sina tavlor till 100 procent. Det händer inte längre.

– Folk köper inte konst i samma utsträckning som tidigare men däremot ses konsten av fler personer än någonsin tidigare. Bilder finns numera tillgängliga överallt, säger Leena Renvall.

I dagens läge har det lokala fått en mindre framträdande roll på Kaplansgården, och konstnärerna som ställer ut kommer från hela Finland.

Under den internationella museidagen är det fritt inträde till museerna i Borgå, det ordnas också gratis guidningar. I fyrtioårsjubilerande Kaplansgården bjuds det på kaffe och kaka kl. 10–18.

Galleri gamla Kaplansgården

Borgå stad blev ägare till byggnaden år 1977.

Det renoverades till ett konstutrymme och första konstutställningen öppnades i maj 1978.

Borgå konstförening drev galleriverksamheten fram till 2012 då Borgå stad tog över.

Galleriet är öppet tisdag-söndag kl. 10-16.

Fritt inträde.