Journalistiken granskar samhället – lokaltidningen behövs

När Östnyland i torsdags fick ta emot priset för bästa lokaltidningen med motiveringen att ÖN har ett modigt och mångstämmigt innehåll, fick vi ytterligare ett bevis på att vi gör skillnad.

Responsen från er läsare har varit övervägande positiv, trots att många vid den här tiden förra året var skeptiska till förändringen att göra Östnyland till en tvådagarstidning.

Då trodde få att tidningen kommer att lyckas med sitt uppdrag att göra angelägen journalistik. Kritiken upphörde efter den 2 december 2016 när första numret av tvådagars-Östnyland publicerades. I stället har vi fått höra att papperstidningen har mycket att läsa och ger synlighet åt människor och fenomen i hela Östnyland.

Kritiken i dag begränsar sig till ett missnöje med att utgivning två dagar i veckan är alltför sällan. Faktum är att digitalt publicerar ÖN nyheter dagligen.

Utmaningar har tidningen fortfarande, precis som mediehus i hela världen. ÖN kan glädjas åt att annonsförsäljningen går bra. Vi har också har en stadig bas av prenumeranter, trots att trenden både globalt och lokalt är att färre prenumererar på papperstidningar. Många nöjer sig med gratisflödet av så kallade nyheter i sociala medier, nyheter som ofta levereras utan kritisk granskning, källkritik, som är en självklarhet för seriös media.

Tidningarnas Förbund, som delade ut lokaltidningspriset i torsdags, undersöker regelbundet finländarnas medievanor. Det som ofta lyfts upp är att lokala nyheter läses mest. Dagstidningen är uppskattad jämfört med andra medier. Läsarna uppfattar dagstidningen som sakkunnig, trovärdig och pålitlig.

Det är när vi belyser frågor som hur terminalvården fungerar, eller inte fungerar (ÖN 3.11.17, 7.11.17)) som tidningen verkligen gör skillnad. Reportaget har väckt diskussion i många forum, och många delar Erik Lönnqvists tragiska erfarenheter av terminalvård.

Artikeln om hur länge man i Borgå kan tvingas vänta på att få sitt läkemedelsrecept förnyat (ÖN 31.10.17) ledde till att vårdcentralen ser över sina rutiner för att få hela vårdkedjan att fungera. Hittills har speciellt många äldre drabbats av krånglet.

Intervju med Sibbomamman som fungerar som närståendevårdare åt sitt barn, och som fick stödet indraget (ÖN 19.9.17), var också ett berörande reportage som väckte diskussion, och som förhoppningsvis banar väg till förändring i synen på närståendevårdarnas samhällsinsatser.

Bläddra bland Östnylands artiklar – i printen och på webben – så hittar du många exempel där tidningens insats har gjort skillnad.

Lokaltidningens betydelse i samhället och för demokratin är uppenbar. Ryggraden i lokaljournalistiken är granskningen av samhället. Vad skulle hända om det inte fanns lokaltidningar? Hur skulle den lokala politiken fungera och hur skulle engagemanget se ut?

Finländare är fortfarande ett tidningsläsande folk. Det kommer ut ett par hundra dagstidningar, och antalet dagstidningar i Finland är högt jämfört med folkmängden. Många vill fortfarande helst ha den hemburna tidningen, men alltfler läser sin tidning på smarttelefonen eller läsplattan. Här tänker vi på kommande generationer. Dagens ungdomar prenumererar inte på papperstidningar, därför måste mediehusen tänka digitalt först.

ÖN gör egna nyheter från hela regionen Östnyland, på svenska. Du får dem samlade i en tidning två gånger i veckan, och på webben dagligen.

Lokaltidningen Östnyland behövs, och är viktig för många. Därför känns utmärkelsen Bästa lokaltidningen så fantastiskt bra!