Journalistik mot samhällsförgiftning

Samhällets transparens och demokratin bygger på att den journalistiska tryckfriheten kan garanteras.

Då fotojournalisten W. Eugene Smith i början av 1970-talet gjorde sin fotografiska studie av fiskebyn Minamata i Japan blev han grovt misshandlad av invånarna i byn. Han var där för att dokumentera "Minamata-syndromet", en neurologisk sjukdom orsakad av kvicksilver. Under många års tid hade Chisso Corporation dumpat metylkvicksilver via avloppsvattnet ut i Minamata-bukten.

Det förorenade havet förgiftade fisken som var den huvudsakliga födan för lokalbefolkningen. Över 2 000 personer utvecklade sjukdomen som förde med sig svåra skador. Många av barnen till kvicksilverförgiftade föräldrar föddes med grava missbildningar och neurologiska sjukdomar. De flesta arbetarna i byn jobbade vid fabriken och blev rädda att mista sina jobb på grund av publiciteten. De försökte stoppa Smith från att sprida information om vad som hänt.

Den tillfrisknade Smith konstaterade senare att "fotografin bara är en tunn röst, men ibland, nu och då, kan ett fotografi eller en samling fotografier leda vårt sinne till insikt. Mycket beror på betraktaren; hos vissa kan fotografiet skapa en tillräckligt stark känsla för att ge upphov till en nydanande tanke. Någon – eller kanske många av oss kan påverkas till att ta ställning för eller emot. Kanske får det oss att hitta ett sätt att rätta till det som är fel eller kanske leda oss att söka efter ett botemedel till en sjukdom. De övriga känner kanske en större förståelse och medkänsla för dem vars liv är främmande. Fotografering är en tunn röst men jag tror på den. Om bilden är väl genomtänkt, fungerar den ibland".

En sådan bild och kanske hans viktigaste verk, är "Tomoko Uemura in her bath", där den gravt missbildade dottern Tomoko vaggas i sin mammas famn i det japanska badkaret. Den svartvita bilden förmedlar en oerhörd kärlek och fångar mor och dotter i en väldigt intim situation. Det är nästan omöjligt att inte bli berörd av bilden som också tekniskt sett är fulländad. Även om Smiths fotoessä i Life Magazine, ledde till en internationell medvetenhet om vad som hade hänt i Minamata dröjde det till 2010 innan fabriken slutligen kom till en överenskommelse om kompensation med de drabbade. Som en reaktion på det som skett undertecknades sedan i oktober 2013 "Minamata-konventionen". Konventionen är ett internationellt fördrag som syftar till att skydda miljön och människor från kvicksilverutsläpp.

De aggressiva reaktionerna mot Smiths arbete i fiskebyn är i sig förståeliga. Händelserna visar hurdant mod som krävs av de journalister som förmedlar nyheter från humanitära krisområden. Därtill påminner de oss om hur viktigt det är att journalisterna ges möjlighet att utföra sitt arbete ostört. Samhällets transparens och demokratin bygger på att den journalistiska tryckfriheten kan garanteras. En frihet som inte längre skall tas för givet i dagens postdemokratiska samhälle, där ledare som Donald Trump och Marie Le Pen gör allt för att underminera det publicistiska arbetet.

Tomoko Uemuru blev 21 år.

John Grönvall magister i datateknik och jobbar som lärare i medier och kommunikation på Arcada