Johannisberg kan bli centrum för äldre

BORGÅKVARTERET HÄGRAR. Markku Partanen visionerar om ett samhälle för både äldre och yngre på Johannisbergsbacken. Bild: Oskar Skogberg

Borgåkvarteret, säger det er något? Kvarteret planeras där Mathildahemmet, Syren och Poppel står i dag. Funktionerna blir delvis nya, och den främsta målgruppen är de äldre Borgåborna.

Vi går runt på Johannisbergsområdet, med de slitna stenhusen Poppel och Syren, med gamla trähus från slutet av 1800- och början av 1900-talen, och med riktligt av gröna gräsmattor och gamla träd i en kuperad terräng.

– Det här är nya Borgåkvarteret, säger stadsarkitekt Markku Partanen.

– Förr i tiden hette det Johannisberg gård och införlivades med Borgå stad samtidigt med Näse gård och Hornhattula gård.

På Johannisberg gård byggdes ett fattighus med omgivande potatis- och grönsaksland för invånarna att sköta och få en del av sin försörjning från.

På samma plats som det första fattighuset stod byggdes 1899 det som i dag heter Mathildahemmet.

I dag ett slutet område

– Det här är ett fint område, men som det ser ut i dag är det ett mycket slutet område, säger Partanen. Vi vill öppna upp det och dessutom skapa många nya funktioner.

Just nu används en del av fastigheter på området för äldrevård. Det finns stödboende i tre av de gamla trähusen. I Mathildahemmet finns 14 långvårdsplatser för demenssjuka och avdelning Syren har 38 långvårdsplatser. Poppel står tomt efter tiden som flyktingförläggning och storköket är i full användning fram till dess att det nya centralköket tar över.

Borgåkvarteret är en del av ett nationellt spetsprojekt som dras av Social- och hälsovårdsministeriet, som satsar på att utveckla hemmaboende för äldre och också innefattar ett experiment med närståendevård.

Kommunerna Lappträsk och Savitaipale deltar i samma projekt. Aalto-universitetet är med och sköter bland annat forskning, koordinering och insamling av information.

Kompletteringar

Johannisberg kan bli ett område för boende och service för alla åldersgrupper, men där den äldsta generationen är i fokus. En del av Borgåkvarteret ska bli en Minnesby, för personer som lider av demenssjukdomar.

– Vi ska komplettera det som redan finns med nya delar, säger Partanen. I planeringsskedet vill vi att alla kommer med, alla som redan bor här omkring.

– Just nu är Johannisberg ett bostadsområde med ungefär 3 200 invånare. Här på backen, i Borgåkvarteret, räknar vi med att kunna få bostäder för ungefär 600 personer och när Hattula-området väl har byggts ut ska ungefär 1 300 personer ha sina hem där. Då har vi redan en stadsdel som lockar också ny service av olika slag.

Ingen vill vara ensam

Alla vill bo kvar hemma, också som gamla. Men ingen vill vara helt ensam. Därför går planeringen allt mer mot områden där servicen är nära men där det också finns en gemenskapskänsla och en omsorg om grannar och vänner, i bostäder som flexibelt kan anpassas efter vårdbehov.

– Vi har undersökt läget i Sverige, i Holland och i Tyskland där man har kommit mycket längre än vi i de här frågorna, säger Markku Partanen.

– I Holland fungerar det verkligt bra, men det går inte direkt att jämföra med finländska förhållanden eftersom en så stor del av arbetet med de äldre, hela 30 procent, är frivilligarbete.

Tanken är att man i planeringen av Borgåkvarteret utgår från individen och individens behov.

– Utifrån behoven planerar vi bostäder och service, säger Partanen. Först bestämmer vi vad som ska byggas, vilken service som ska erbjudas, och först därefter funderar vi på vem som ska bygga och vem som ska erbjuda service.

Partanen ser Gamla stan som en modell för nya Borgåkvarteret. Gamla stan som den var förr, med flera generationer runt samma gårdsplan och som ett samhälle där ingen var ensam.

När vårdreformen tar över, kanske 2019, förblir ansvaret för de hemmaboende åldringarna hos kommunerna.

Små seniorhus

Vi vet att de Borgåbor som är över 75 år i dag utgör en grupp på 4 000 personer. 2040 är de dubbelt fler. Det kommer att finnas ett stort behov av seniorbostäder.

– Här intill finns A-bostäders hyresbostäder, säger Partanen. När de ska renoveras nästa gång kan man satsa på att göra dem mer åldringsvänliga, samtidigt som där förstås också ska bo yngre och barnfamiljer.

– Dessutom kan man satsa på små seniorhus, alltså fristående små hus som kan placeras som andrabostad på egnahemstomter eller byggas i en kedja längs Borgåkvarterets ytterkant, till exempel.

Borgåkvarteret ska ge plats för boende som är människonära och flexibelt, och som kan vara hyresbostäder, bostadsrättsbostäder eller ägobostäder.

Den gamla Poppelfastigheten kan säkert rivas, vad som ska hända med Syren är ännu ett frågetecken.

I de trähus som måste och bör bevaras kan man placera olika slag av service, men kanske inte längre boende.

Något nytt "tungt" serviceboende behövs kanske inte.

– Här finns Johannahemmet, Attendos nya servicehem och dessutom har stiftelsen för Rinnehemmet ett vårdhem här alldeles intill, säger Partanen. I de här vårdhemmen kan man säkert också erbjuda en del av den vårdservice som invånarna i de helt vanliga seniorbostäderna behöver.

Kundens upplevelse

Det statsstödda spetsprojektet ger en del utvecklingspengar, för Borgå runt 200 000 euro.

– Det är inte bara Social- och hälsovårdsministeriet som är inkopplat i projektet, säger Partanen. Också Miljöministeriet har visat stort intresse för våra planer.

I Borgå i dag finns det bland invånarna ett ganska utbrett missnöje med hemvården och äldrevården överlag.

– När jag besökte Göteborg fick jag en känsla av att svenskarna förstår sig mycket bättre på vad äldrevårdens kunder vill ha, säger Partanen. Om vi i Finland uppfattar att kunderna är missnöjda med hemvården försöker vi blidka dem genom att förlänga hemvårdarnas besök från 20 minuter till 25 minuter.

– I Göteborg inser man att det viktiga är hur kunden upplever hembesöken. Om kunden är missnöjd tar man reda på orsaken. Kanske handlar det om att hemvårdaren inte hälsar när hen tittar in, att hen stiger in utan att ta av sig skorna. Om man är lyhörd är det lättare att vara kunden till lags.

Mer läsning