Jake and Rambling Blades spelning gav mersmak – bluegrass i Borgåtappning är bra!

Klubblokalen i Vanha 123 var fullsatt när Jake and Rambling Blade spelade. Bild: Helén Kurri

Stämningen var på topp och förväntansfull när Borgåbandet Jake and Rambling Blade i lördags spelade i klubben Vanha 123 i Borgå.

Det är så länge sedan folk har kunnat samlas som förr i en intim klubblokal, dricka ett glas, umgås med vänner och lyssna till bra musik. I lördags kunde man äntligen sätta check på allt det här.

Jake och Rambling Blade är ett alldeles färskt band, och giget i Borgå var faktiskt det andra någonsin. Premiären var i somras i Radio Saltbodan i Lovisa. Nykomlingar i musiken är bandets medlemmar inte, de har alla lång erfarenhet att luta sig tillbaka på. Jakob Frankenhaeuser, till vardags bonde i Kullo och med bakgrund i den nordiska folkgruppen Gjallarhorn, Anders "Asa" Nyman är känd som Final Assaults gitarrist och Jukka Puurula härstammar från det legendariska suomi-popbandet Don Huonot.

I lördagens konsert hade Puurula tillfälligt ersatts av sångerskan Pi Viana från Soul Sisters.

Jakob Frankenhaeuser beskriver bandet som ett kärleksprojekt, där han får utlopp för sin passion till country, bluegrass och americana. Han har redan skrivit flera låtar, vilka givetvis framfördes under lördagens konsert.

Klubblokalen i Vanha 123 var fullsatt när Jake and Rambling Blade spelade. Bild: Helén Kurri

Första låten var ur Frankenhaeusers penna, Frozen, men den andra låten och den sista var låtar av Gillian Welsh, vars låt Rambling Blade inspirerade till gruppens namn.

I musiken som spelades på lördagskvällen hördes country och blues, och i Wikipedia beskrivs bluegrassmusik mycket riktigt som en musikgenre och en subgenre till countrymusik. Musikstilen har rötter i den amerikanska söderns folkmusik och irländsk och brittisk folkmusik, men innehåller även element ur gospel och blues. Gitarr, bas, banjo, lapsteel och stämsång ger genren sin egen karaktär.

I låtarna, både i Frankenhaeusers egna och de inspirerande artisternas, hörs vemod, smärta och motgångar, och det är som tolkar för starka känslor och sårbarhet som Jake and Rambling Blade vill profilera sig.

Under den dryga timme långa konserten varvades de egna låtarna med cover av artister inom genren bluegrassmusik, artister som har fått Jakob Frankenhaeuser att älska musiken. Förutom Welsh blev det cover av Billy Strings och The Wailin Jennys.

Kärleken till de etablerade artisternas musik hörs i Jake and Rambling Blades låtar och framföranden – och man vill höra mer. Frankenhaeuser har en mörk och varm röst. När han tar fram banjon höjs tempot, vilket är bra. Om man får önska sig något så är det ett mer dynamiskt grepp, ett mer mixat upplägg av energiska låtar och lugna ballader.

Pi Viana, Jakob Frankenhaeuser, Anders Nyman Jake and Rambling Blade Bild: Helén Kurri

Den tillfälliga inhopparen Pi Viana bidrog med fin stämsång och ett väldigt stämningsfullt inslag av flöjtspel. När det blir ett nästa gig i Borgå blir det spännande att höra hur bandet låter när Jukka Puurula släpper loss spelglädjen med sin kontrabas.