Internet 2018

Det kunde vara dags att gå vidare från #metoo till nästa revolution i de sociala medierna, innan det hela blir för dyrt.

Internet och de sociala medierna har ansetts spela en viktig roll i demokratin ända sedan den arabiska våren 2011. Framför allt Twitter underlättade kommunikationen och interaktionen bland deltagare i och organisatörer av olika demonstrationer. De olika grupperna spred information om sin verksamhet och skapade både en lokal och global medvetenhet om pågående händelser. Det har forskats mycket i frågan om huruvida internet faktiskt stöder en demokratisk utveckling av samhället. Fast det blivit lättare att kommunicera och internet kan liknas vid en slags offentlig sektor har det inte nödvändigtvis gjort världen mer demokratisk. Än så länge har spelreglerna på internet varit neutrala för alla i västvärlden, men nu ändras principerna.

När republikanerna i Federal Communication Commission i USA under veckan röstade emot nätneutraliteten med rösterna 3–2 fick ledaren Ajit Pai som han ville. Obamas lag om nätneutralitet upphävdes. Motiveringen var att "Innovatörer tar fram nya fina produkter, men alltför ofta kan de inte erbjudas utrymme på marknaden på grund av föråldrade regler och trög lagstiftning".

Tanken bakom reformen är att myndigheterna inte längre skall få blanda sig i internetleverantörernas tjänster. Lagstiftningen ger internetleverantörerna rätt att strypa eller öka på hastigheterna på nätet för vissa tjänster och för ett visst innehåll och därmed ta olika betalt för detta innehåll beroende på kvalitet och överföringshastighet. Såsom med andra nyliberala idéer, att endast en "oreglerad marknad är fri", kommer det här beslutet sannolikt att få långtgående konsekvenser. Om internet i USA hittills fungerat som en slags public service kommer det nu att bli ett kommersiellt medium. En intressant fråga är vilka konsekvenserna blir för demokratin då det nu i princip blir möjligt att diskriminera vissa demografiska grupper i landet genom att begränsa tillgängligheten till tjänsterna.

Vilka konsekvenserna blir internationellt är svårt att förutspå. De sociala medierna på internet har 2,8 miljarder aktiva användare i dag. 2 miljarder använder Facebook, 700 miljoner är aktiva på Instagram, 330 miljoner på Twitter. 85 miljoner bilder och videor laddas dagligen upp bara på Instagram. Investeringar i reklam på de sociala medierna kommer sannolikt att överstiga reklamen i tidningar globalt 2019. Då internetleverantörerna i USA nu får möjlighet att ta betalt för användningen av internet per tjänst är det möjligt att de sociala medier vi tar för givet att vara gratis i dag, inte nödvändigtvis är gratis framöver.

Exakt vem som gynnas av denna lagstiftning är inte lätt att bedöma i det här skedet. En sak är tämligen säker, de starka kommer att blir starkare och de rika rikare. Klyftan mellan den 1 procent av jordens befolkning som äger hälften av alla tillgångar och de övriga 99 procenten kommer att vidgas ytterligare. Det kunde vara dags att gå vidare från #metoo till nästa revolution i de sociala medierna, innan det hela blir för dyrt.

John Grönvall magister i datateknik och jobbar som lärare i medier och kommunikation på Arcada

Mer läsning