Inget behov av officiellt utstakade naturstigar

Det behövs inga naturstigar i skogarna i Fagersta, Vålax, Grännäs och Gäddrag. En grupp markägare har lämnat in en åsikt till Borgå och byexperten Erika Grönqvist instämmer. Vi planerar inte något som ingen vill ha, försäkrar generalplanechefen.

Den här veckan har Borgå stad fått ta emot en skrivelse undertecknad av 13 markägare i Fagersta, Vålax, Grännäs och Gäddrag. Markägarna, som tillsamman äger ungefär 1 000 hektar, motsätter sig planer på naturstigar i den nya delgeneralplanen över området som är under arbete. Undertecknarna kommer med många argument som stöd för sin protest.

Stefan Bagger är en av undertecknarna.

– Vi har redan tidigare fört fram den här åsikten, men vi blir inte hörda.

– Två jaktföreningar på området gav ett gemensamt utlåtande med kartor som bilaga, men vi fick ingen respons. Nu har vi samlat stora markägare till en gemensam protest. Den här gången måste de väl lyssna på oss.

I skrivelsen betonar undertecknarna att allemansrätten redan fungerar på området. Det behövs inga anlagda stigar, som mycket lätt övergår till att bli stigar där också motorfordon av olika slag, som motorcyklar och terrängfordon, kan dra fram.

Jaktområde

Det idkas intensiv jakt på området och jakten har en stor ekonomisk betydelse eftersom många av de djur som jagas åstadkommer stora skador på skogslägenheterna, sägs det i skrivelsen.

Jaktlagen på området har i år rätt att fälla tio älgar och 24 vitsvanshjortar, dessutom jagas rådjur. Under de senaste åren har vildsvinsstammen vuxit explosionsartat och måste hållas efter för att förhindra skador och för att förhindra att den afrikanska svinpesten slår rot.

– Anlagda naturstigar kan man inte stänga av under jakttider, säger Bagger. Det skulle leda till att vi inte alls kan jaga på våra marker i framtiden. Det skulle vara för farligt om någon ivrig motionär plötsligt dyker upp på stigen.

Finns det då alls något gott med den planerade nya delgeneralplanen?

– Visst är det ju bra om markägarna beviljas fler byggrätter, säger Bagger. Men planen får inte inverka på rätten att bygga produktionsbyggnader, som hallar för jordbruksmaskiner. Det ska inte bildas några nya bostadsområden.

Barnens By

Mikael Westerback är sekreterare för föreningen för Barnens By, som äger den överlägset största delen av markerna. En del av området och husen arrenderas ut till Kårkulla samkommun som använder Utterbäck som boendeenhet för seniorverksamhet, med 37 platser.

– Vi vill i första hand se till att Kårkullas klienter får lugn och ro, säger Westerback. De rör sig på våra stigar till fots och med häst och därför är stigarna delvis bommade, för att de ska kunna röra sig tryggt.

– Vi talar i skrivelsen för Kårkullas klienters del.

En stor del av de marker som Barnens By äger används för skogsbruk.

– Med officiella stigar i våra skogar kommer skogsbruket att lida, säger Westerback. Vi har också arrenderat ut mark till de lokala jaktlagen. Kan man jaga över en friluftsstig, det undrar jag.

Klar om fyra år

Protesten är massiv och den har nått sitt mål.

Generalplanechef Maija-Riitta Kontio har tagit emot skrivelsen.

– Det är mycket bra att den kom just nu. Jag har också tidigare tagit emot skrivelser med samma innehåll. Markägarna kanske känner att vi inte hör dem, men jag är mycket medveten om den här åsikten.

– Vi lät göra en enkät bland invånarna för ett år sedan och då kom det in en del svar där man efterlyste friluftsvägar. Därför finns vägarna med som ett förslag.

Delgeneralplanen är ännu långt ifrån klar. En naturutredning har gjorts, och en kulturmiljöutredning. En utredning om vad staden ska göra med Övik-området startar i höst.

SMALT OCH FARLIGT. Cyklister får balansera på vita strecket. Bild: Kristoffer Åberg

– Nu har jag gjort de inledande ansökningarna för att vi som följande kan ta itu med den farliga vägen som går genom byarna, säger Kontio. Något slag av gång- och cykelled behövs, men helst med nya lösningar.

Det är knappt med statliga pengar för lättrafikleder och vägen är en statlig väg.

– Invånare, staden och Nylands NTM-central ska kunna sitta ner och grunna på den här frågan, säger Kontio.

Hon gissar att den nya delgeneralplanen kan vara färdig om ungefär fyra år. Det finns alltså gott om tid att sudda ut de eventuella friluftsstigarna.

– Det är ju ingen idé att göra en plan som ingen gillar. Men det är inte jag som bestämmer om hur den slutliga planen ser ut, det gör beslutsfattarna, säger Kontio.

Överkörd på landsvägen

Som en del av arbetet med delgeneralplanen har man utsett en handfull av de aktiva invånarna i byarna till så kallade byexperter.

– De är de bästa sakkunniga när vi gör upp nya planer, säger Maija-Riitta Kontio.

En av byexperterna är Erika Grönqvist. Hon tycker inte heller att utstakade friluftsleder i skogen låter som en bra idé.

– Folk här tycker jättemycket om att röra på sig, och vägen är livsfarlig. Många åldringar är fångar i sina hem för att de inte vågar besöka sina vänner längs den farliga vägen.

BYEXPERT. Erika Grönqvist är bybornas röst i delgeneralplanarbetet. Jarl Grönqvist i bakgrunden. Bild: Kristoffer Åberg

– Prioritet nummer ett för mig är att vi ska få ett tryggt område av vägen där man kan röra sig till fots eller med cykel. Kalla det lättrafikled, eller en bred vägren, för mig är det viktigaste tryggheten.

Grönqvist gillar att promenera i skogen, men hon, liksom många andra, väljer själv sina rutter, och olika rutter varje gång, helst så lång från andra skogsnjutare som möjligt.

– Vi behöver ingen trafikled i skogen.

– Men nog vid vägen. Som det är i dag är risken stor att man blir skjuten om man går i skogen och överkörd om man går på landsvägen.