Ingen självklarhet med svensk psykvård

Nu måste beslutsfattarna ta sitt ansvar för att trygga den lagstadgade vårdgarantin och rätten till vård på modersmålet.

Coronakrisen riskerar få svåra följder för finländarnas psykiska hälsa. Nu måste rätten till högkvalitativ och lättillgänglig mentalhälsovård tryggas – på båda nationalspråken.

Redan innan krisen fanns det stora brister inom mentalhälsovården, trots att den vårdgaranti som föreskrivs i hälsovårdslagen innefattar rätten till en jämlikt tillgänglig mentalhälsovård.

På finlandssvenskt håll är situationen särskilt dyster: svenskspråkig utbildning för psykoterapeuter har inte ordnats på många år samtidigt som det råder en skriande brist på svenskspråkig personal inom mentalhälsovården – såväl i de stora städerna som på landsbygden. Särskilt i huvudstadsregionen är efterfrågan på svenskspråkig personal stor.

Ofta är det de kommunala hälsocentralerna som får bära bördan, med längre väntetider som följd. Många personer som drabbats av psykisk ohälsa får inte nödvändig vård i tid eller tvingas använda sig av privata tjänster – om de har råd. Utan vård riskerar följderna ofta bli svåra.

Nu måste beslutsfattarna ta sitt ansvar för att trygga den lagstadgade vårdgarantin och rätten till vård på modersmålet. Tröskeln för att söka hjälp för psykisk ohälsa är fortfarande hög för många finländare. Språket får inte vara ytterligare ett hinder på vägen till psykiskt välmående.

Tillgången till psykoterapi och mentalhälsovård måste säkras i hela Finland, på två språk och genom den offentliga sektorn. Kommunerna bör genomföra nödvändiga satsningar på mentalhälsovård och staten bör stödja dem i den ambitionen, vid behov med tilläggsfinansiering.

Samtidigt måste tillgången på utbildade psykoterapeuter också säkras, genom att göra utbildningen avgiftsfri. I dagsläget måste studeranden själv finansiera utbildningen, ofta med tiotusentals euro. Sådana hinder är inte ett alternativ i en tid då mentalhälsovården skriker på förstärkning.

Nu behövs i stället modiga statliga och kommunala investeringar. Det verkliga valet står inte mellan kortare väntetid eller vård på modersmålet – det står mellan satsningar eller status quo. Eller i värsta fall, för många som är i behov av hjälp, mellan liv och död.

Filip Dahlskog, ordförande, Finlands svenska unga socialdemokrater

Mer läsning