Inga kräftor i Veckjärvi trots bra säsong

Kräftfiskesäsongen inleds klockan tolv på torsdag. En tidig vår har bidragit till en lång tillväxtsäsong och sommarens fångster förväntas därför bli bra. I Veckjärviträsket ser läget ändå fortfarande dystert ut.

Den tidiga våren gav kräftorna tid att byta skal och rommen som honorna burit på har redan kläckts. Från senaste kräftsäsong har också en del storvuxna kräftor blivit kvar. Enligt naturresursinstitutet Luke kan vi därför se fram emot ett rikligt utbud av kräftor.

– Våra kräftor kommer från östra och mellersta Finland och områden kring Kymmenedalen. Det finns inte riktigt i östra Nyland. Åtminstone är det sällan som det bjuds ut, säger Tommy Lindström på Borgå Fiskhus.

Vi prövade i fjol men det finns fortfarande ingen stam som håller för kräftning

Veckjärvikräftorna har inte återvänt

I Veckjärviträsket fanns det tidigare gott om kräftor, men sedan sommaren 2004 då många av kräftorna dog av syrebrist, har det varit så gott som tomt. Efter att Veckjärvi Storträsk fiskeförening, utan resultat, väntat i fyra år på att stammen skulle återhämta sig togs ett beslut om att skapa en ny stam genom återplantering. Mellan 600 och 700 kräftor har sedan dess planterats per år.

– Vi prövade i fjol men det finns fortfarande ingen stam som håller för kräftning. Träsket är stort och det verkar som om de försvunnit i tomma intet, säger Keijo Thesslund, ordförande för Veckjärvi Storträsk fiskeförening.

De som vill pröva lyckan skall ha lov av vattenägaren och lösa ut en bricka från servicekontoret Kompassen vid Krämaretorget. En bricka kostar tre euro och gäller för en håv. Thesslund önskar att de som får fångst sätter tillbaka kräftorna och rapporterar till fiskeföreningen eftersom läget just nu är kritiskt.

Flodkräftorna blir färre för varje år eftersom de inte tål kräftpesten lika bra som signalkräftan.

– Genom brickorna får vi in lite pengar för plantering, men i stora drag lönar det sig inte alls att pröva just nu. Det skulle vara trevligt om kommande generationer kunde ha en lika bra kräftstam som vi hade på 50-talet i min ungdom, säger Thesslund.

[articlei_mage index=2]

Thesslund säger att det är viktigt att använda bete från samma vatten som man fiskar i för att undvika att kräftpesten sprider sig. Därför är det också viktigt att släppa tillbaka kräftorna i samma vatten där de fångats och noggrant rengöra redskapen om man rör sig mellan olika vatten. Området kommer att övervakas.

Flodkräftorna blir färre

På Borgå Fiskhus ser Tommy Lindström fram emot den korta och intensiva kräftsäsongen. Av landets två kräftarter säljs signalkräftan mest eftersom Finlands ursprungliga art, flodkräftan, kostar dubbelt så mycket.

– Flodkräftorna blir färre för varje år eftersom de inte tål kräftpesten lika bra som signalkräftan. Många föredrar flodkräftan eftersom den har ett mjukare skal och är lättare att äta. Smakskillnaden är ändå inte så stor, säger Lindström.

Enligt den nya lagen om fiske får bara kommersiella fiskare sälja sina kräftfångster. För dem som säljer flera än 300 kräftor krävs också registrering vid NTM-centralen. För att trygga den finländska naturens mångfald och förebygga skador som förorsakas av främmande arter har utsättning av signalkräftor förbjudits i Finland och hela Europa. Lagen ska i huvudsak hindra spridningen av kräftpesten.