I Sannäs fungerar framtidens skola redan i dag

Sannäs skola jobbar sedan ett drygt år med temahelheter över ämnesgränserna. Helt enligt den nya läroplanen sätts fokus på att eleverna förutom kunskap också ska lära sig färdigheter och kompetenser i skolan. Skolans undervisningsmodell lyfts nu fram på ett symposium i Tammerfors.

I Sannäs skola har man sett möjligheterna med den nya läroplanen ända från början. Sedan läsåret 2017-2018 har skolan jobbat på ett helt annat sätt – med tematiska helheter i stället för med enskilda ämnen.

– Det stora nya i läroplanen är att målet inte längre enbart är kunskap utan också färdigheter och ett livslångt lärande, säger rektor Jessica Gillberg i Sannäs skola.

Det är ändå inte metoden att jobba med temahelheter som är kärnan i det nya, det är sättet att tänka.

– Vi har en gemensam värdegrund i vår skola som bygger på arbetsglädje, förtroende, respekt och trygghet. För oss är olikheterna en rikedom och vi väljer att se elevens möjligheter framför svårigheter. Vi har en positiv elevsyn och som genomsyrar allting i vår vardag, säger Gillberg.

TILLSAMMANS. Förstaklassarna har bland annat jobbat med sin närmiljö. Bild: Jessica Gillberg

Målet med undervisningen är att den är mångsidig och aktiverar eleverna, alla är delaktiga och får möjlighet att hitta sina styrkor och visa sitt kunnande på olika sätt.

– Egentligen handlar det om en elevsyn, kunskapen ska bli en helhet. Barnen ska kunna göra etiska val, de ska kunna samarbeta och lära sig välja rätt bland alla alternativ som finns.

Forskningen stöder

Arbetet med att utveckla verksamhetskulturen i Sannäs skola har väckt stort intresse och skolan samarbetar med forskare vid universiteten i Jyväskylä och Tammerfors och med Åbo Akademi.

– Det räcker inte med en känsla av att det här är något som fungerar, det måste finnas forskning som stöd, säger Jessica Gillberg.

Kontakten till den akademiska världen kom redan i ett tidigt skede, då Jessica Gillberg letade information och tidigare forskning om undervisning i helheter över ämnesgränserna. Sedan dess har forskarna följt med hur det nya sättet att jobba i skolan blivit vardag.

Det räcker inte med en känsla av att det här är något som fungerar, det måste finnas forskning som stöd. Det är därför forskning är så viktigt.

– De har flera gånger besökt oss, de har intervjuat både lärare och elever och dokumenterat vardagen i skolan. Det intressanta är hur vi skapat en verksamhetskultur för hela skolan, hur man bygger upp en hel skola på nytt, säger Gillberg.

I går och i dag ordnas Kansalliset kasvatustieteen päivät i Tammerfors. Där ingår ett symposium om förändringsprocessen vid Sannäs skola. Gillberg och skolans speciallärare Marica Enlund kommer att delta, liksom utbildningsdirektör Richard Lindström.

Pedagogik som en helhet

Undervisningen bygger på ämnesövergripande temahelheter som aktiverar eleverna.

– I temahelheterna ingår läsämnen och konst- och färdighetsämnen. Vi arbetar kring ett tema och plockar in alla ämnen där. Vi gör väldigt långt läromedlen själva, det finns inte färdigt material för temahelheter, säger Gillberg.

De olika läroämnena har mål som läraren ser till att klassen uppnår inom ramen för helheten. Hur de enskilda ämnen sedan bedöms är vad Jessica Gillberg beskriver som en klurighet.

– Läroplanen styr bara vad som krävs för vitsordet åtta för årskurs 6 och årskurs 9. Däremellan får vi ge vitsord enligt hur väl målen för undervisningen uppnåtts.

När man övergick till det nya arbetssättet valde man att göra det på en gång i hela skolan.

– Styrkan är att man då kan jobba med hela kollegiet tillsammans. Skolan ska vara som en lärande gemenskap, säger Gillberg.

Även om en stor del av undervisningen sker i temahelheter jobbar eleverna mest i sina basklasser tillsammans med sin klasslärare.

Mycket jobb

Att totalt lägga om undervisningen och tänkesättet går inte i en handvändning och kräver både engagemang och en hel del jobb.

– Det kräver massor. Alla är utanför sitt bekvämlighetsområde när man utmanar sig själv att börja jobba på ett nytt sätt.

Arbetet med att förbereda för förändringen började redan våren 2017. Kollegiet läste på, arbetade med läroplanen, funderade och kom tillsammans fram till en värdegrund som är grundstenen för verksamhetskulturen.

– En av nyckelsakerna är att vi frångått att lärarna kommer till skolan och gör skola på sitt eget sätt. Nu gör vi en gemensam skola, säger Gillberg.

– Jag tycker det är fantastiskt att känna att varenda lärare i skolan har läroplanen med sig hela tiden. Den är ett styrdokument, och vi har den levande i vardagen.

Förändringar i skolvärlden sker långsamt. Jessica Gillberg är övertygad över att Sannäs skola är inne på rätt väg.

– Vi är jättenöjda med vår vardag i dag. Synen på barn har förändrats mycket i samhället. Det som väntar de här barnen i framtiden är något helt annat än vad som väntade min generation efter skolgången. Vår uppgift är att utbilda sunda barn och vuxna som vet sina styrkor, litar på sig själva samtidigt som de ser värdet i att samarbeta och lära av varandra, säger Gillberg.

Under symposiet i Tammerfors svarar hon på frågor kring det vardagliga skolarbetet i Sannäs skola.

– Det är mycket intressant att få en chans att diskutera aktuella skolfrågor, bidra med sina erfarenheter och eventuellt kunna bidra till att vi gör en ännu bättre skola i framtiden.