I Östnyland vet man vad man är om man är bessågär

Pernilla Karlsson och Helén Kurri visar fram en inramad affisch med dialektord. Bild: Oskar Skogberg

När östnylänningar får föreslå sitt favoritord bland de dialektala uttrycken är mångfalden stor. Och dialekt är verkligen språk på ultralokal nivå – det som är rätt i en by kan heta något annat hos grannen. Vi har plockat ut de mest östnyländska orden och gjort dem till en affisch som kan pryda väggen hemma.

Dialektord är känsliga – och mycket personliga. När Östnylands läsare fick föreslå sitt speciella favoritord regnade förslagen in. Flera av dem är olika versioner och uttal av samma ord, och det är symtomatiskt för dialektord.

– Att stava och återge dialekter i skrift är ingen exakt vetenskap. Dialekterna är ju levande, talade språk och i skrift försvinner lätt många nyanser. Det finns mycket känslor involverade när det gäller dialekter, och det är det som är så roligt, säger Caroline Sandström på Institutet för de inhemska språken.

Det finns mycket känslor involverade när det gäller dialekter, och det är det som är så roligt.

Sandström är huvudredaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål – en ordbok om svenska dialekter i Finland – och har dessutom disputerat på östnyländska dialekter. Hon är också en av redaktörerna som 2005 gav ut Östnyylensk lesanbook.

Bland ÖN-läsarnas favoritord finns både substantiv, adjektiv och verb.

– Intressant är att det kommit in jättemycket negativa ord, konstaterar Caroline Sandström.

– Det kan ha att göra med att vi bad läsarna skicka in ord, och då tänker man ofta på sådana ord som är känsloladdade. Till exempel pasnilikkår, det säger man ju inte om de saker man speciellt värnar om, fortsätter hon.

Det är adjektiv som feilaktågär, bessågär, leetvitugär och lavabränd och substantiv som duvikokko och byssvipu. Intressant är också att ändelsen -gär är så pass frekvent bland de föreslagna orden.

– Ändelsen -gär är mycket vanligare i västra Nyland än i östra Nyland. För det mesta kan talare välja om de tar med ändelsen eller inte, men det finns ändå vissa regler som styr hur man säger på olika orter, säger Sandström.

Dialektord får ändelsen -gär i hela Nyland medan ändelsen inte alls finns i österbottniska dialekter.

Bild: Kristoffer Åberg

Kärt barn

Puteeter, poteeter, potat eller potis – kärt barn har många namn. Olika versioner föreslogs också av läsarna.

Potäter är absolut det mest spridda ordet för potatis i östra Nyland. Det var en viktig del av maten förr. Flera föreslog också ludiväätå, och den har ju också att göra med puteetär, konstaterar Sandström.

Ludiväätå hör till de östligaste orden.

– Det är väldigt starkt östnyländskt med belägg från Pernå, Lappträsk och Liljendal.

För många är det ultimata östnyländska dialektordet bisi. Men helt kan inte östnylänningarna ta åt sig äran för det ordet.

Bisi är väldigt östnyländskt men det finns också belägg för ordet från östra Åboland och västra Nyland. I Hitis finns ordet i formen bisse, som också är den form man hittar ordet på i dialektordboken, och i Österbotten kan man tala om bisn eller bisin i bestämd form, säger Caroline Sandström.

Betydelsen och värdeladdningen i ordet bisi kan variera.

– Att tala om min bisi, som mannen man är gift med, är uttalat östnyländskt. Det är också sammansättningar som bisasjuka eller bisabal.

Bland förslagen finns också formerna moore och faare för mor och far.

– De finns på andra håll också men det är roligt att sådana verkligt gamla former lever kvar.

Inte lätt att stava rätt

De flesta östnylänningar vet vad klikugär, råddå och flåtågär betyder. Av dem är råddå, eller råddig, nästan allmänfinlandssvenskt. Hur de dialektala orden ska stavas är ändå inte helt lätt.

– Att skriva dialekt är svårt. Orden ska gärna skrivas så att man kan se hur de ska uttalas, konstaterar Caroline Sandström.

Det innebär att ett u-ljud skrivs med u, ett o-ljud med o och ett å-ljud med å. Långa vokaler markeras med dubbelbokstav.

– Det betyder att vi bryter mot de normala skrivreglerna ganska kraftigt. En regel är att inte markera uttal för mycket, då kan ordet bli svårläst. När det verkar självklart att ett ljud är långt framhävs det inte i stavningen, till exempel.

Skriftspråkets ck får bli kk i dialektord.

– Det är för att ck så tydligt hör till skriftspråket.

Att det inte är så entydigt hur man ska skriva dialekt kommer också fram när man ser på de inlämnade orden. Vi har slimuger och råddågär, båda ord där den sista vokalen uttalas ä, vi har pukadjur och nokk där uttalet är o i båda orden. När vi sammanställt orden till affischen har vi försökt utgå från enhetliga principer som styr hur man stavar dialektord.

Många versioner

Just nu har utgivningen av dialektordboken kommit fram till bokstaven R. Alla ord som våra läsare föreslog finns inte med i ordboken, men det är också en del av dialekters karaktär, orden är personliga och även om de är vanliga på någon ort kan det finnas någon person på en annan ort som har ordet i sin vokabulär.

Det betyder att vi bryter mot de normala skrivreglerna ganska kraftigt. En regel är att inte markera uttal för mycket, då kan ordet bli svårläst. När det verkar självklart att ett ljud är långt framhävs det inte i stavningen, till exempel..

– Det finns också många lokala variationer av samma ord. I Borgå säger man viskli medan det i Sibbo absolut heter veskli.

Bland de inlämnade förslagen fanns flera versioner av det alldeles utmärkta ordet, visklig, viskliger, viskli.

Många av orden förekommer också på andra håll än i östra Nyland även om de är frekventa i de östnyländska dialekterna.

– Ordet slik eller slika är ett av få ord som har en utpräglat östnyländsk utbredning. Det finns få belägg för att ordet används någon annanstans i Svenskfinland, säger Caroline Sandström.

Den som funderar över vad något av läsarnas favoritord betyder eller vill veta var i landet det används kan kolla i dialektordboken, som finns på Språkinstitutets webbplats kaino.kotus.fi/fo/.

– Ett tips är att man får tänka på skriftspråket när man söker i ordboken, säger Caroline Sandström.

Affisch, kökshandduk tygkasse och disktrasa

För den lokalpatriotiska östnylänningen finns nu en chans att torka händerna på en kökshandduk med verkligt östnyländskt tryck eller torka av matbordet med en dito disktrasa. En stor del av läsarnas favoritord finns också samlade på en inredningsplansch och den som vill kan skaffa en tygkasse med de populäraste orden.

Produkterna är till salu och kan köpas på ostnyland.fi/shop och på Östnylands redaktion på Lundagatan 8 vardagar mellan klockan 10 och 11.30.

Det är grafiker Nora Lietepohja som svarat för designen och Petra Lind, som inte längre jobbar på tidningen, kom med den ursprungliga idén till dialektsatsningen.

Det finns affischer, tygkassar, disktrasor och kökshanddukar med dialekttryck. Affischen kostar 17.90 euro, tygkassen 19.90 euro, disktrasan 3,90 euro och kökshandduken 14,90 euro. I november är det 10 procent rabatt på produkterna med rabattkoden dialekt.