I flygande fart ovanför Kungsporten

FARKOSTER I MÅNGA SKEPNADER. Emil Nikkanen, Ville Nikkanen och Bo Jacobsson visar upp en av de mer unika modellerna som brukar flyga omkring ovanför fältet vid Kungsporten. Bild: Jon Nyqvist

På fältet bredvid Kungsporten kan man bevittna akrobatiska luftmanövrer, olycksamma kraschar men framför allt god kamratskap.

Föreningen Porvoon ilmailukerho har drivit sin verksamhet i 44 år och intresset för radiostyrda modellflygplan och drönare är nu större än någonsin tidigare. Föreningens ordförande Petri Kantola och ett tiotal andra medlemmar samlades på fältet vid Kungsporten en blåsig onsdagsmorgon för att presentera föreningens verksamhet.

– När jag blev klubbens ordförande för tio år sedan bestod vårt medlemskap av ett tjugotal män i medelåldern. I dag är vi omkring hundra, varav nästan en fjärdedel är juniorer, säger Kantola.

FAR OCH SON. Ville och Emil Nikkanen är redo för nästa flygtur. Bild: Jon Nyqvist

Klubben har en lång tradition inom radiostyrda flyg men intresset för drönare har väckts hos flera medlemmar.

– Speciellt ungdomarna har blivit väldigt skickliga med drönarna. Förra veckan öppnade vi en ny bana specifikt för att man ska kunna öva med drönare, säger Kantola.

Öppet hus

Porvoon ilmailukerhos Fly-In-evenemang ordnas lördagen den 22 juli kl. 10-15 i Kungsporten.

Tävlingar: ”Chilla” gruppen kl. 10 ”Heta” gruppen kl. 11 Drönare kl. 12

Till föreningens verksamhet hör också utflykter och evenemang.

– På lördagen har vi vårt Fly-In evenemang dit alla är hjärtligt välkomna. Drone-racing banan får sin officiella invigning och det kommer att ordnas en hel del olika tävlingar. Lördagens evenemang är en perfekt introduktion till föreningens verksamhet, säger Kantola.

Tröskeln har sänkts

Hur kommer man in i de radiostyrda modellflygplanens och drönarnas värld? Enligt Kantola är tröskeln nu lägre än någonsin tidigare.

– Själv började jag som 12-åring. På den tiden var det bränslemotorer som gällde. Nu har lätta men effektiva elmotorer öppnat upp hobbyn för dem som inte vill spendera tusentals euro på sina modellflygplan.

TRYGG LANDNING. Att landa hör till en av de svåraste aspekterna. Det här modellflygplanet är i säkra händer. Bild: Jon Nyqvist

Att bli medlem i Porvoon ilmailukerho är en enkel process. Första steget är att kontakta föreningen och besöka fältet vid Kungsporten och fundera ut exakt vad man är intresserad av. Vill man exempelvis flyga drönare eller modellflygplan? Hur intresserad är man av tekniken? Vill man bygga en egen eller tänker man beställa en färdigt monterad modell?

Varje blivande medlem får sin egen instruktör som är en av föreningens erfarna medlemmar.

– Instruktören fungerar som en stödperson och hjälper nybörjaren med eventuella problem och kan svara på viktiga frågor, säger Kantola.

Sedan pysslar nybörjaren med sitt första modellflygplan tillsammans med sin instruktör för att lära sig hur tekniken fungerar. Efter det får man lära sig grunderna och göra sin första ensamflygning. Den viktigaste delen av processen är säkerhetskursen.

– Det har inte skett en enda olycka där någon blivit skadad under föreningens hela 44-åriga historia. Vi har en väldigt bra säkerhetskultur där alla medlemmar är fullt medvetna om vilka spelregler som gäller när man rör sig här på fältet, säger Kantola.

INGA LEKSAKER. Modellflygplanen kommer i olika storlekar. Bild: Jon Nyqvist

Kraschar och andra små olyckor är inte lika ovanliga.

– Det är rätt så oundvikligt inom den här hobbyn. Ett och annat finger har nog haft kontakt med en propeller nu och då. Det är också ganska tragiskt att se sitt nya modellflygplan som man jobbat på i otaliga timmar slås till spillror för att man gör ett enda misstag under en testflygning, säger Kantola.

De unga lär sig snabbt

I närheten av det öppna fältet finns ett långt arbetsbord där flera av föreningens medlemmar förbereder sina modellflygplan för morgonens flygtur.

Föreningens vice ordförande Ville Nikkanen och hans son Emil Nikkanen är nästan klara med sina förberedelser. Emil Nikkanen demonstrerar planet som han tänker flyga med.

– Det här är en väldigt hållbar modell som klarar av att göra alla tänkbara trick. Den är gjord av cellplast och har en liten elmotor, säger Emil Nikkanen.

Far och son har också ett gemensamt projekt på gång.

– Just nu håller vi på att bygga ihop ett nytt modellflygplan av balsaträd, säger Ville Nikkanen.

För många är byggandet och tekniken minst lika viktigt och underhållande som själva flygandet. Också yngre medlemmar som Emil Nikkanen tycker skarpt om att bygga och lösa problem.

– Jag skulle säga att det är ganska jämt. Jag gillar att bygga nästan lika mycket som att flyga, säger han.

UPPVISNING. Petri Kantola styr sitt modellflygplan in i ett antal imponerande luftmanövrer. Bild: Jon Nyqvist

En hel del påhittighet går också in i de olika modellflygplanen. Föreningsmedlemmen Bo Jacobsson gör Ville och Emil Nikkanen sällskap med sin färgglada farkost. Hans modellflyg ser ut som en stor röd fågel med speciellt stirriga ögon.

– Det är nog bara den egna fantasin som sätter gränser när det gäller modellflygplan, säger Jacobsson.

Men hur svårt är det egentligen att flyga med ett radiostyrt flygplan? Svaret tycks variera starkt beroende på vem man frågar. Emil Nikkanen snappade upp hobbyn redan i förskoleåldern för sex år sedan.

– Inte så värst svårt, säger han med ett leende.

Petri Kantola uppskattar att naturbegåvningar som ofta består av föreningens yngsta medlemmar lär sig att flyga på några dagar medan andra kan ta mycket längre tid på sig.

– Det är väldigt individuellt. Visst har det varit lite komiskt ibland. Ett bra exempel var när en femåring fick prova på att styra ett modellflygplan för första gången. Det klickade omedelbart och efter bara några minuter gick det hur bra som helst. Jag tyckte lite synd om den fullvuxna mannen som stod på sidan om och fortfarande hade stora problem efter flera månaders övning, berättar Kantola.

Drönarens tid

Det är inte bara på huvudfältet som det händer. Petri Kantolas son Max Kantola befinner sig vid den nya drone-racing banan. Han visar upp sitt flygdon, en liten drönare som är knappt större än en vuxen mans hand.

För att effektivt styra sin drönare använder han en hjälm med ett inbyggt visir som visar honom vad drönarens kamera ser.

– Det är ganska likt att spela ett datorspel, förklarar han medan han visar upp fjärrkontrollen.

Han startar drönaren som kvicknar i liv med ett surrande ljud. Max Kantola drar visiret ner framför ögonen och tar kontroll över drönaren som surrar i väg ut på banan med otrolig fart. Också Petri Kantola förvånar sig över hur skickligt och snabbt hans son styr drönaren runt den nya banan.

– Jag har provat några gånger med ganska dålig framgång medan pojkarna blivit riktigt duktiga på bara några veckor.

77 ÅR. Pertti Mustonen är föreningens äldsta medlem. Bild: Jon Nyqvist

Efter att ha observerat Emil Nikkanen, Bo Jacobsson och Petri Kantola utföra hisnande uppvisningar av akrobatiska luftmanövrer med sina modellflygplan är det dags för mig att genomgå mitt eldprov ute på fältet.

Ville Nikkanen skickar upp övningsplanet i det blå och håller det på en trygg höjd. Efter en snabbkurs i hur radiostyrningen fungerar lämnar han över kontrollerna.

– Små och försiktiga rörelser, är hans sista råd.

Svetten stiger i pannan när alla värsta tänkbara skenarier går som ett bildspel framför ögonen. Är den 44 år långa olycksfria tiden nu över?

En alltför tvär sväng gör att modellflygplanet börjar leva sitt eget liv ett tiotal meter ovanför oss.

– Ingen panik, lunga rörelser, uppmanar Ville Nikkanen.

Ett mirakel sker och det bångstyriga planet rätar ut sig igen. Några framgångsrika varv senare lämnar jag kontrollerna tillbaka till experten medan jag försöker dölja mina darrande händer så väl som möjligt.

Övningsplanet trotsar all odds och återvänder tryggt till marken.