I Finland talar man svenska

Suomessa puhutaan suomea. Tack och lov är det här något man som svenskspråkig får höra allt mer sällan, men tyvärr finns det finns gott om exempel på hur svensk service stegvis monteras ner i dagens Finland.

Från årsskiftet är kundtjänsten vid Östra Nylands tingsrätt i Borgå stängd. Rättegångarna fortsätter tills vidare, men framtiden är oviss.

När Borgå BB stängdes för ett par år sedan innebar det inte bara längre resor för föderskor, utan också att färre får föda med svensk personal som stöd.

Social- och hälsovårdsreformen har kritiserats för att inte tillräckligt beakta svenskspråkigas rätt till service på sitt eget språk.

Bristfälliga språkkunskaper vid landets nödcentraler har diskuterats i åratal. Mycket har gjorts för att förbättra läget men trots det blir många uppmanade att tala finska i en akut krissituation.

Under Svenska veckan är svenska språket pop. Som ett exempel kan HUS (Helsingfors och Nylands sjukvårdsistrikt) kampanj nämnas, och hur man uppmanar personalen att tala svenska med patienter och kolleger. Målet måste förstås vara att svenskspråkiga patienter ska få vård på sitt eget språk året om, inte bara under en vecka.

I början av förra veckan larmade Finska språknämnden för att engelskan håller på att tränga undan finskan och svenskan inom många områden i samhället. Nämnden är orolig för att nationalspråken i framtiden endast talas hemma vid matbordet.

Finländarnas uppskattning för det egna modersmålet minskar, säger nämnden men när ÖN frågade er läsare på Facebook vad finlandssvenskhet är för er fick vi över 250 svar och många av er tar fasta på språkets betydelse.

Nämndens oro ska ändå tas på allvar. Om inte svenskspråkiga fortsätter att tala svenska, kräva rätten att tala svenska och bli betjänad på svenska, så kan den dagen komma när svenskan har förlorat sin roll och degraderats till ett kulturspråk som inte är gångbart utanför hem och skola.

Era beskrivningar av finlandssvenskheten och vad den betyder för er var fina, roliga och tänkvärda.

Min identitet och mitt visitkort som jag är stolt över

Viktigt att värna om det svenska språket och kulturen, så att den lever vidare

Finlandssvensk... ordet knäpper på en speciell sträng i mitt innersta väsen och jag är glad att jag bor i ett land, där jag får vara det öppet och var som helst och inte blir inpressad och tvingad att bo längs en liten remsa av landet med en mur emellan mej och övriga Finland.

Det betyder ett älskat modersmål i ett tvåspråkigt land. Ett språk jag klarar mig med i nästan hela Norden (det var lite svårt på Island) och en massa vänner och bekanta längs hela kusten.

Finlandssvensk är att förhoppningsvis kunna bo och leva i Finland i god sämja med den finska majoriteten.

Det bästa är just den, det vill säga finlandssvenskan med sina härliga ord och dialekter.

Men ni läsare tar också upp baksidan med att höra till en minoritet. Svenskspråkigas rättigheter till ett jämlikt liv ifrågasätts och får en del att känna sig som främlingar i sitt eget land.

Enligt grundlagen har Finland två nationalspråk. Den sittande regeringens reformiver har inte alltid beaktat svenskspråkigas rätt till service på sitt eget språk. Det räcker inte att språkkonsekvensbedömningar som görs innan en reform är genomförd visar att den svenska servicen bibehålls, om det visar sig efteråt att teori och praktik inte går ihop. Därför borde konsekvenser av centraliseringar alltid följas upp. När det gäller statliga reformer så är det regeringen och riksdagen som har ansvar att alla får service på sitt modersmål.

Helén Kurri Nyhetschef och chefredaktör för Östnyland