I datorvärlden är centralköket redan byggt

RÄTT BILD. Med hjälp av en tredimensionell visualisering kan alla bilda sig en uppfattning av hur centralköket kommer att se ut och hur fungerande planlösningarna är. Bild: Kristoffer Åberg

I planeringen av Borgås nya centralkök används så kallad informationsmodellering i sällsynt stor utsträckning. Med hjälp av den kan man minska antalet misstag som görs i planeringen, få arbetsprocesserna att löpa bättre och på så vis spara pengar.

– Och här när vi lämnar grönsaksköket kommer vi in i produktionslokalen för varm mat. På rad till höger ser vi ugnarna och till vänster har vi grytor. Borden här i mitten av salen är höj- och sänkbara och grytorna är utrustade med matinsamlare. Vi har satsat på att kökspersonalen inte ska behöva göra tunga lyft, på arbetarskyddet var man väldigt nöjd med ergonomin. Slutligen här längst fram, bakom den gröna väggen finns snabbkylningsanordningar. Färgade väggar signalerar nedkylda utrymmen, vit färg betyder att de är rumstempererade. En stor del av väggarna är färgade eftersom centralköksbyggnaden till största delen består av olika kylrum.

Jarkko Räsänens röst kanske inte når upp till samma entusiasm som en stereotyp guide, men innehållet i det han säger motsvarar vilken rundvandring som helst i en byggnad. Förutom att byggnaden han beskriver ännu inte existerar, det vi tittar på är en tredimensionell visualisering av Borgås nya centralkök.

Bilden på den vita duken knycker en aning, men i övrigt är presentationen mycket imponerande. Med 3d-glasögonen på näsan är känslan att man verkligen befinner inne i ett tredimensionellt rum påtaglig. Nivån på grafiken för tankarna till ett någorlunda modernt datorspel och man kan fritt titta till höger och vänster i en sektor på knappt 180 grader innan illusionen bryts.

Vänder man på huvudet mer än så börjar man se konsultbyrån Finnish Consulting Groups innovationsrum med det långsmala bordet, stolarna och digitalservicechefen Jarkko Räsänen som sitter bakom sin dator.

– Upplösningen är 8k (7680×4320 pixlar) och eftersom allt körs dubbelt för att skapa 3d-effekten får datorn alltså jobba med en upplösning på 16k. Vi har en kraftfull dator med flera grafikkort men trots det får den jobba hårt för att få allt att "rulla".

Slutanvändarna är experter på sitt eget arbete och kan ofta bättre än arkitekten bedöma vad som fungerar i praktiken och vad som inte gör det.

Alla experter på eget jobb

I mitten av maj var det fullt hus i innovationsrummet. Då samlades representanter för personalen, föräldrarna, byggbolagen och olika myndigheter för att bekanta sig med det virtuella centralköket. Räsänen säger att det blivit vanligare med tredimensionella visualiseringar då man bygger sjukhus, hälsocentraler, daghem och andra byggnader där slutanvändarens synpunkter är viktiga.

– Slutanvändarna är experter på sitt eget arbete och kan ofta bättre än arkitekten bedöma vad som fungerar i praktiken och vad som inte gör det. Problemet har hittills varit att de som ska använda byggnaden sällan kan tolka byggnadsritningarna tillräckligt bra för att ta ställning till designerns lösningar. Men då de "konkret" får se hur allt kommer att se ut via en 3d-visualisering blir det enklare. Om vi tar en barnträdgårdslärare som exempel: då hon varje dag klär av och på ytterkläderna på kanske trettio barn vet hon hur en fungerande tambur ser ut när hon ser den.

3d-visualiseringen är en tillämpning av den informationsmodell man byggt upp för centralköket. Räsänen påpekar att man inte gör 3d-visualiseringar av alla projekt där informationsmodellering används och att det i vanliga fall är planerarna och byggarbetarna, och i slutändan beställaren, som drar den största nyttan av modelleringen.

Han tar fram en annan vy av centralköket. I den syns byggnaden utifrån mot en vit bakgrund och via datorn kan han vända och rotera den som han vill. Räsänen säger att innan man kan börja bygga en byggnad måste man skapa en massa olika ritningar och planer.

Det handlar till exempel om arkitektens ritningar, byggnadens konstruktionsritningar, ritningar för el och husteknik samt i centralkökets fall också planerna för köksinredningen. När man skapar en modern informationsmodell för en byggnad kombineras alla de här ritningarna till en tredimensionell modell. Resultatet blir alltså inte endast en 3d-visualisering utan modellen byggs upp automastisk direkt från byggnadsplanerarnas ritningar.

Men de olika ritningarna kan också granskas separat eller i önskade kombinationer. Via en meny kan Räsänen välja vilka ritningar som syns på den vita duken: När alla ritningar är ikryssade ser centralköket ut ungefär som en riktig byggnad, när bara planen för köksinredningen är ikryssad ser köksmaskinerna och borden ut att sväva i tomma luften. När han lägger till hustekniken får köksattiraljerna sällskap av ett virrvarr av olikfärgade rör och kanaler.

Alla objekt, från luftkonditioneringsrör till bärande balkar, dörrar till elledningar är inkodade som individuella objekt i modellen. Räsänen pekar med markören på en av byggnadens pelare och får genast upp en lista över de strategiska uppgifterna. Där står bland annat att det handlar om en betongbalk med sidorna 300 gånger 300 millimeter.

FLERA BLIR EN. Jarkko Räsänen visar hur de olika delplanerna kombinerats till en informationsmodell av Borgå centralkök. Bild: Kristoffer Åberg

Sparar reda pengar

För att lättast förstå det fina med informationsmodellering lönar det sig att jämföra den med de mer traditionella, och fortfarande dominerande, metoderna.

– Papper och penna är ju arkitektens och byggnadsplanerarens traditionella verktyg. Men från och med tidigt 1990-tal gjorde CAD-programmen (Computer-aided design) det möjligt att börja göra ritningar digitalt. Men det handlar ändå fortfarande om traditionella 2d-ritningar.

Arkitekten gör sina ritningar, byggnadskonstruktören gör sina, hustekniksplaneraren sina och så vidare. Alla de här ritningarna förblir separata och om man gör ändringar i någon av dem, vilket man alltid blir tvungen att göra under ett byggprojekt, så måste alla andra uppdateras var för sig.

Men som i all mänsklig verksamhet sker det misstag förr eller senare. Och eftersom alla ritningar är separata måste man manuellt och mer eller mindre med ögonmått leta efter diskrepanser i de slutliga ritningarna. Många problem upptäcks och korrigeras i tid men en del uppdagas först på byggplatsen.

– Det kan till exempel leda till att dörröppningarna i betongelementen som levereras från fabriken är 2 100 millimeter höga medan dörrarna som anländer till byggplatsen är 2 300 millimeter höga. Då är det bara att börja pikhugga dörröppningarna. Om varenda dörröppning i en större byggnad är i fel storlek tar det en god stund att rätta till alla, bygget fördröjs, utgifterna stiger och ingen är glad.

Nu kommer Räsänen in på fördelarna med informationsmodellering.

– Eftersom alla delritningar är sammanfogade till en och samma modell är det enklare att upptäcka problem. Vi använder ett specialiserat datorprogram som automatiskt identifierar diskrepanser i de olika ritningarna och erbjuder checklistor med vilka man systematisk kan gå igenom hela byggnaden.

RÖR OCH VENTILER. Så här visualiseras centralkökets husteknik. Bild: Kristoffer Åberg

Räsänen säger att man arbetat redan ett bra tag med att eliminera icke-överensstämmande detaljer i ritningarna till centralköket. Men ännu är man inte klar och via checklistorna får han snabbt fram vad han kallar ett typiskt fall av diskrepans.

– Här stämmer konstruktionsritningen och husteknikplanerna inte överens: ventilationsröret löper så lågt nere på väggen att det blockerar dörröppningen. Att man kan upptäcka och rätta till problem redan i planeringsskedet är en betydande fördel med informationsmodellering. Att rätta till sådant här först på byggplatsen kan kosta tiotusentals euro per timme.

Ägs av Kommunförbundet och har bland annat koordinerat arbetet med informationsmodelleringen av Borgås nya centralkök.

FCG:s föregångare Ab Plankonsult utvecklade metoder för tredimensionell informationsmodellering redan under det tidiga 1980-talet och var en föregångare på området.

Centralköket i Borgå som byggs i Kungsporten ska stå klart år 2017.

Informationsmodelleringen kan med andra ord ha stor betydelse för att byggprojekt hålls inom sin tidtabell och budget. Men några generella siffror för hur mycket pengar informationsmodelleringen kan spara in går det dessvärre inte att få fram.

– I Norge har man räknat ut att infrastrukturprojekt, till exempel gatubyggen, blir fyra procent billigare om informationsmodellering används. I slutändan blir det stora summor eftersom det handlar om dyra projekt. Men när det gäller byggnader är projekten så olika att man inte kan ta fram liknande siffror.

Trots inbesparingspotentialen genomförs ändå majoriteten av byggprojekten i Finland fortfarande med traditionella metoder. Enligt Räsänen ligger bollen hos byggnadernas beställare.

– Beställare som är införstådda med möjligheterna använder redan nu informationsmodellering för nybyggen och större renoveringsarbeten. Det är beställaren som måste kräva att informationsmodellering används i ett projekt och beställaren måste ha kapacitet och kunskap att genomföra koordineringen och kvalitetskontrollen av informationsmodellen. Alternativt kan beställaren köpa de här tjänsterna, till exempel av oss på FCG. För utan kvalitetskontroll sparar man inga pengar.

GLASÖGON. För att den tredimensionella visualiseringen av centralköket ska synas på rätt sätt behöver åskådaren ett par 3d-glasögon. Bild: Kristoffer Åberg

En informationsmodell förlorar inte heller sitt värde när byggnaden är klar. Om den uppdateras på ett ändamålsenligt sätt kan den fungera som ett slags "loggbok" under byggnadens hela livstid där framtida reparatörer kan se vilka renoveringsarbeten som genomförts under åren.

– Men det kräver kontinuerliga uppdateringar. Den första uppdateringen bör göras direkt då byggnaden är klar så att informationsmodellen på riktigt motsvarar det byggbolaget byggt. För av praktiska skäl måste man alltid göra mindre avvikelser från ritningarna under byggprojektets lopp. Men bara uppdateringarna görs på rätt sätt så har beställaren den största nyttan av informationsmodelleringen. Att möjligheterna utnyttjas i så här stor utsträckning är relativt sällsynt i Finland men i Borgå ska man göra det för centralkökets del.