I dag firas medborgarinflytandets dag – Demokratiforskare: "Medborgarinitiativet kunde utvecklas ytterligare"

Det är inte det enklaste att institutionalisera medborgarinflytande. Det är resurskrävande för både samhället och individen. Enligt Marina Lindell, projektforskare vid institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi, måste man fundera ut processen i detalj innan man kan sätta i gång något liknande som i till exempel Irland. Foto: Linnea de la Chapelle/SPT Bild: Linnea de la Chapelle

På torsdagen hissas flaggorna till medborgarinflytandets ära. Demokratiforskare anser däremot att Finlands medborgare oftare borde få komma till tals i det politiska beslutsfattandet.

I dag, torsdag, firas medborgarinflytandets dag. Men inte ens alla demokratiforskare är medvetna om dagens existens.

Marina Lindell, projektforskare vid institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi, säger att dagen borde användas till att uppmärksamma behovet av ett utvidgat medborgarinflytande och till att lyfta fram goda exempel.

–  Det finns olika slags metoder för hur för medborgare kan vara med och direkt påverka beslut. Medborgarinflytande innebär att den vanliga människan ska komma till tals och bli hörd i frågor som angår dem, säger Lindell.

Målet är enligt Lindell att institutionalisera medborgarnas inflytande i politiken så att det blir en återkommande process.

Irland som exempel

Ett exempel på medborgarinflytande är det irländska medborgarforumet som testades första gången år 2012. Det består av slumpmässigt valda medborgare som under två års tid diskuterar specifika frågor. Ett diskussionsämne har till exempel varit liberaliseringen av den irländska abortlagen.

–  Tanken bakom slumpmässigheten är att urvalet ska vara mer representativt. Om ansökan är öppen leder det till att bara de som annars också är aktiva deltar. Genom ett slumpmässigt urval får fler av de som inte tar eget initiativ möjlighet att delta, säger Lindell.

Folk har en tendens att lättare ta till sig argument som stöder den egna åsikten. Men enligt Lindell visar forskning att deltagande demokrati som den irländska inte bidrar till extrema åsikter, utan i stället blir åsikterna mer moderata då folk blir tvungna att ta del av andras perspektiv.

–  Deltagarna blir väldigt engagerade och tar sin uppgift på stort allvar.

Kimmo Grönlund, professor i statskunskap vid Åbo Akademi, har förespråkat deliberativ demokrati – eller samrådsdemokrati – i cirka 20 år. Medvetenheten ökar hela tiden, säger han. Foto: Mikael Piippo/SPT Bild:

Rösträtten är omodern

Trots att samhället utvecklas i snabb takt, har det politiska beslutsfattandet i Finland inte genomgått några stora förändringar sedan vi fick vår demokrati.

Lindell säger att det ökade behovet av medborgarinflytande har aktualiserats som en reaktion på att medborgarna vill vara med och påverka politiska beslut som rör deras vardag. Samtidigt har valdeltagandet sjunkit på vissa orter, men också i specifika grupper. Om de inte röstar blir de inte heller representerade.

–  Det är lätt att ta demokratin för given och tro att den fungerar av sig själv. Vi behöver aktiva medborgare som känner ansvar för det gemensamma intresset.

Kimmo Grönlund, professor i statskunskap vid Åbo Akademi, säger att val och lika rösträtt var modernt för drygt hundra år sedan. Nu är det dags att tänka innovativt.

–  Forskare världen över har erfarit att de så att säga vanliga medborgarna är kapabla att fatta goda beslut så länge man ger dem rätt redskap, säger han.

Grönlund säger också att ett ökat medborgarinflytande skulle ge beslutsfattarna en mer verklighetstrogen bild av folkopinionen.

–  Nu lyssnar politiker ofta på vanliga opinionsmätningar där folk har "fantomopinioner", det vill säga att de har svarat på frågor utan att egentligen ha en åsikt om dem, särskilt inte någon genomtänkt sådan. Detta kan leda till ogenomtänkta beslut.

Lokala exempel

Maija Jäske är forskardoktor vid Åbo Akademi. Medborgarinflytandet anknyter till hennes område, men liksom Lindell och Grönlund är hon omedveten om att det finns en temadag för det. Jäske säger ändå att interaktionen mellan folkvalda och medborgare kunde utvecklas i allt beslutsfattande på både kommunal och nationell nivå.

–  Vi har redan många bra former att delta på lokal nivå. Problemet är att medborgarna inte känner till kanalerna, säger Jäske.

Något i stil med Irlands medborgarforum har man inte testat på nationell nivå i Finland. Men man har genomfört mindre, lokala projekt som uppmuntrar till ökat deltagande. I fjol kunde till exempel slumpmässigt utvalda korsholmare bekanta sig med för- och nackdelar med en kommunsammanslagning mellan Korsholm och Vasa. Projektet utfördes av Åbo universitet och Åbo Akademi.

Medborgarnas ökade inflytande i det politiska beslutsfattandet tar inte bort makten från de folkvalda. Marina Lindell, projektforskare vid institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi, säger att vi måste hitta ett sätt att koppla ihop det med vår representativa demokrati. Foto: Catariina Salo/SPT Bild: Catariina Salo

I större städer som Tammerfors och Helsingfors har man provat så kallad deltagande budgetering, vilket innebär att invånarna medverkar i att besluta om hur stadens pengar ska användas.

–  Medborgarna innehar stor expertis som beslutsfattarna kan dra nytta av. Ibland uppfattas medborgarnas bidrag som ansträngande, medan politiker egentligen borde se dem som en resurs, säger Jäske.

Utveckla medborgarinitiativen

Medborgarinitiativen är ett exempel på en demokratisk innovation som vi redan har i Finland. Förra helgen samlade till exempel ett medborgarinitiativ 50 000 namn som kräver en folkomröstning om EU:s återhämtningspaket.

Metoden har varit en bra sak för demokratin och för medborgarnas möjligheter att lyfta upp frågor på agendan. Däremot är forskarna överens om att den kunde utvecklas vidare. Nu matas initiativen direkt in i det representativa systemet, men medborgarna kunde också ha en större roll efter namninsamlingen.

Grönlund arbetar just nu med ett projekt kring just detta tillsammans med riksdagen.

–  Efter insamlingen kunde man höra en representativ grupp medborgare. Eventuellt skulle det vara lättare för alla att acceptera resultatet om också medborgarna fått vara med och påverka beslutet, säger han.

Grönlund säger att åtminstone riksdagens före detta talman Matti Vanhanen (C) ställt sig positivt till idén.

–  Det här är en lång process och det gäller att skynda långsamt. Medvetenheten ökar hela tiden.

Mer läsning