I dag är det skäl att tänka efter

STANNA UPP. Sanna Päivärinta (t.v.) och Carita Forsberg-Heikkilä hoppas att varje människa funderar på den egna konsumtionen. Små ändringar kan var och en göra. Bild: Tora Mattheiszen

I dag den 1 augusti, har vi globalt gjort slut på de förnybara naturresurser som jorden kan producera i år. Den ekologiska skuldens dag i Finland inföll redan den 11 april. Miljöforskningschef Carita Forsberg-Heikkilä och miljövårdsinspektör Sanna Päivärinta anser läget vara mycket allvarligt.

– Jag ser en positiv ändring hos den yngre generationen, men vi har fortfarande en lång väg att gå.

Det säger Carita Forsberg-Heikkilä, som framhåller att var och en av oss bär ansvar för utvecklingen.

Sanna Päivärinta nickar och förvånar sig över att så många fortfarande tycker att deras eget agerande inte är betydelsefullt.

– Om alla resonerar så, vad händer då?

De två jobbar på miljövårdsbyrån i Borgå och ser utvecklingen på nära håll, på många sätt.

– Exempelvis sommarens hetta har nog med klimatförändringen att göra även om det påpekas att läget varierar från år till år, säger Forsberg-Heikkilä och makar sig lite närmare en av fläktarna.

Det är cirka 30 rader varmt i det gamla trähuset vid Biskopsgatan och fläktar behövs.

Ett jordklot inte nog

Den ekologiska skuldens dag (Earth Overshoot Day) infaller kalkylmässigt den dag då vår förbrukning överskrider jordens förmåga att producera förnybara naturresurser och hantera de växthusgasutsläpp som användningen av fossila bränslen åstadkommer. Med den nuvarande förbrukningen skulle det behövas 1,7 jordklot för att naturresurserna kunde utnyttjas på ett hållbart vis.

Det är forskningsinstitutet Global Footprint Network som räknar ut tidpunkten för den ekologiska skuldens dag.

Skrämmande är alltså att den här dagen i Finland inföll redan den 11 april. Om alla människor i världen konsumerade som vi, skulle det behövas hela 3,6 jordklot för att konsumtionen skulle vara på hållbar nivå.

Enligt WWF Finland har konsumtionen i vårt land betydande konsekvenser globalt. Varje dag använder vi produkter vars råvaror kommer från platser, där invånarna är beroende av en välmående natur. I de miljöer där en del av världens fattigaste människor bor, syns överkonsumtionen i form av exempelvis avskogning, torka, jorderosion och förlust av biologisk mångfald.

Enligt uppskattningar är en försämrad livsmiljö fram till 2050 den största enskilda orsaken till att arter dör ut och att miljontals människor tvingas flytta från sina hemtrakter.

Boende, trafik med mera

Överkonsumtionen globalt orsakas bland annat av all den energi som går åt till boende och transporter. Också matproduktionen har stor betydelse.

Carita Forsberg-Heikkilä och Sanna Päivärinta säger att det i största allmänhet handlar om hur vi lever och vad vi köper.

– Var och en kan tänka på sin egen konsumtion och försöka undvika avfall så gott det går.

Också producenterna av olika varor har ett väldigt ansvar.

– Numera ska ju telefoner, datorer och andra apparater hålla bara något år, sedan ska konsumenten köpa nytt. Här borde man absolut få till stånd en ändring, framhåller Forsberg-Heikkilä.

Hon gläder sig ändå över att allt fler, speciellt unga personer, insett att man inte behöver skaffa saker som besatt. I stället går det att fokusera på upplevelser.

Hon tror också att allt fler länder småningom måste inse att ekonomin inte kan styra all verksamhet.

– Någon dag måste ändringen komma, en annan möjlighet finns bara inte.

Borgå tar ansvar

Borgå är med bland de tio kommuner som deltar i ett pilotprojekt för cirkulär ekonomi. Staden har överlag varit en föregångare i att producera och utnyttja kolneutral energi.

Projektkommunerna kommer bland annat att återvinna minst 55 procent av det kommunala avfallet och minst 70 procent av bygg- och rivningsavfallet. Före år 2020 ska man dessutom minska avfallet till den nivå som rådde 2000.

Valet av pilotkommunerna är ett led i "Circwaste – Mot en cirkulär ekonomi". Det sjuåriga projektet ingår i programmet EU Life och har en budget på nästan 19 miljoner euro. Målet är att främja cirkulär ekonomi genom praktiska åtgärder inom byggandet, jordbruket, industrin, livsmedelskedjan och hushållen.

I Borgå innebär hållbar utveckling att miljön, människan och ekonomin tas i beaktande i lika stor utsträckning i beslutsfattandet och verksamheten.

Sanna Päivärinta representerar miljövårdsbyrån i Circwaste-arbetsgruppen och hon ser satsningen som mycket viktig.

Cirkulär ekonomi är något man snabbt måste övergå till, påpekar också bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) inför ekologiska skuldens dag.

– Det är ohållbart och kortsiktigt att leva över naturens tillgångar. Vad vi behöver är ett samhälle där produkter används längre, materialens kretslopp är effektiva och produktionen av varor och tjänster orsakar allt lägre utsläpp. Samtidigt bör var och en av oss vara beredd att minska och förändra vår materiella konsumtion.

FAKTA

Ekologiska skuldens dag

Infaller globalt den 1 augusti.

Då har vi förbrukat mera än vad jorden förmår producera 2018.

I Finland inföll motsvarande dag redan den 11 april.

Om hela världens människor konsumerade som finländarna skulle det behövas 3,6 jordklot för att konsumtionen skulle vara på hållbar nivå.

Mer läsning