"Hybridbygget passar in i miljön"

MÅNGA SKEDEN. Västra åstranden har förändrats kraftigt under årens lopp. På bilden första huset som byggdes på Hartelas område 2012. Bild:

Om Konstfabrikens strandkvarter bebyggs som planerat, utgör komplexet den största och högsta biten i en cirka 1 kilometers fasadlänga bakom åns fria strandremsa. Byggmassan passar ändå enligt en färsk landskapsrapport in i miljön, även om storleken och platsen ställer stora krav på arkitekturen.

Stadsplaneringschef Eero Löytönen förklarar att stadsplaneringsavdelningen har ansett det viktigt att se över gamla landskapsutredningar och titta med nya ögon på västra åstranden, eftersom stadsbornas oro för det planerade stormarknads- och hotellbygget vuxit så stor.

Planläggaren och landskapsarkitekten Anne Rihtniemi-Rauh har därför granskat den föreslagna detaljplaneändringens inverkan på ådalens kulturlandskap och centrum.

Löytönen är väldigt nöjd med resultatet.

– Granskningen är väl gjord och informativ på alla sätt.

Kulturlandskapet i centrum förändras då de aktuella strandkvarteren bebyggs. Byggmassorna på 4 och 5 våningar bildar en lång gatufasad i ett känsligt landskap.

Mycket material

I utredningen konstaterar Rihtniemi-Rauh att det finns väldigt mycket material om stränderna i Borgå, exempelvis för att man tidigare gjort många landskapsundersökningar. Det finns också en massa bilder från olika tider och de visar hur västra åstranden utvecklats under decenniernas lopp.

Hon påpekar, att de fantombilder som i dag finns på det planerade hybridbygget inte motsvarar de färdiga byggnaderna vad arkitekturen beträffar.

– Stadsplanen ställer krav på byggandet och styr byggsättet.

Staden kräver också att Kesko inte får tejpa sina skyltfönster eller använda stora ljusreklamer eller ljustorn på platsen.

Västra åstranden har många kulturskikt. Borgå centrum ligger i ådalens sista landskapsrum, där ån småningom går över i havet. Landskapsrummet gränsas av skog. Det är fråga om väldigt gammalt kulturlandskap, som ständigt har förändrats i takt med att staden vuxit och utvecklats.

Fyra århundraden

I den här delen av ådalen finns drag från fyra århundraden.

Till en början utnyttjades västra ådalen för lantbruk. Andra skedet inleddes då det i slutet av 1800-talet kom till lagerbyggnader och hamnverksamhet på strandområdet. Från början av 1900-talet till slutet av 1960-talet var västra åstranden i huvudsak industriområde.

I tredje skedet började man bygga bostadshus här, först på de gamla åkrarna och senare på gamla industritomter.

Fjärde skedet utgör enligt Anne Rihtniemi-Rauh ett mellanskede, då industribyggnaderna revs och den förorenade marken putsades upp. Industritomterna förvandlades till impediment.

I femte skedet började stranden byggas upp på ett mångsidigt sätt för att bli en plats för centrumverksamheter. Närmast ån betyder centrumverksamheter att stranden blir ett offentligt rum, med parker, öppna platser samt ett antal hus som betjänar rekreation och fritid.

Konstfabrikens strandområde i sin nuvarande skepnad representerar enligt planläggaren fjärde markanvändningsskedet och det aktuella planförslaget det femte. Förverkligas planen utvecklas området helt enligt generalplanen till en del av stadskärnan.

Hon påpekar att man hittills satsat på att bygga främst bostäder på västra åstranden.

– Nu tas nästa steg.

Jämfört bilder

I den aktuella undersökningen har Anne Rihtniemi-Rauh bland annat studerat bilder som tagits från Näse steg mot västra åstranden under årens lopp. Hon säger att då man jämför bilderna ser man att stranden har synliga drag från alla kulturskeden.

– En liten del av Näse gårds gamla åkrar har bevarats som öppna ängar i trakten kring Kokonskogen. Wilenius varv representerar den industriella tidsperioden. Moderna trästaden och de långa höghusen längs Alexandersgatan representerar bostadsbyggandet. Byggandet vid Konstfabriken hör till det skede då västra åstranden blev en del av centrum.

Hon påpekar, att stadsborna bildat sin uppfattning om stora mataffärer via dem som redan finns.

– K-Citymarket, S-market i Näse, K-market Marski och Lidl i Näse har alla tejpade eller annars kompakta fasader och det allmänna intrycket av den här sortens butiker är i huvudsak negativt. Därför är man nu orolig över hur stormarknaden på västra åstranden ska se ut. Men denna stormarknad ska inte alls se ut som det vi är vana vid.

Hybridbyggets inverkan på landskapet minskas enligt undersökningen av att kvarteret ligger längre borta från stranden än de kvarter som finns norr om Alexandersgatans bro. Den del av hotellet som är på fem våningar är ändå högre än andra byggnader på stranden. Höjden får vara cirka 21,8 meter över havet (20 meter från gatuplan), medan hybridbygget i övrigt får vara 18,3 meter från havsytan.

Höga hotelldelen ok

Anne Rihtniemi-Rauh påpekar att största delen av hybridbygget således har ungefär samma höjd som det fyravåningshus som byggs på andra sidan Alexandersgatan.

Att en del av hotellet är på 5 våningar anser hon vara berättigat, eftersom denna del kan anses representera staden i besökarnas ögon.

Enligt hennes rapport passar den nya byggmassan vad storleken beträffar nog in i fasadlängan på området. Konstfabrikens gamla del och Wilenius båtvarv syns tydligt från ån, vilket har stor betydelse för helheten.

Genom att plantera träd på båda sidor om vägen kan man också lindra nybyggets landskapseffekter och avgränsa den fria strandremsan.