Hundutställning lockade hundälskarna till Borgå

På veckoslutet samlades hundentusiaster och deras fyrbenta bästa vänner på Ånäs sandplan där Borgå hundutställning ordnades för 64 gången.

Tidigt på söndag förmiddag är hundutställningen redan i full fart. Ånäs sandplan och den närliggande gräsplanen kantas av tält och luften är fylld av glada hundskall. Såväl inhemska som utländska hundägare har samlats för att visa upp sina fyrbenta hjärtegryn och försöka ta hem gåvokortet som delas ut till utställningens vinnare.

Carola Lindroos är med och organiserar Borgå hundutställning för sjunde gången i år. På söndagen ställer hon också själv upp i tävlingen med sina två franska vattenhundar Caravaggio och Lucreziaborgia. Enligt Lindroos var hundutställningarnas ursprungliga syfte att avgöra om hundarna var lämpliga för avel. I dag räknas utställningarna mera som skönhetstävlingar och hobbyverksamhet.

Vad var det som lockade Lindroos till hundutställningar?

– Hunduppfödning sitter nog i blodet. Min mamma födde upp hundar förr i tiden och nästa år fyller familjens kennel 30, säger Lindroos.

Förutom de två sötnosar som hon har med sig till utställningen väntar ytterligare tre hundar på henne hemma på Kråkö.

Lindroos bjuder på en rundtur kring utställningsområdet på Ånäs sandplan. Planen är indelad i mindre sektioner enligt olika tävlingsklasser.

– Hundarna klassas enligt ålder och kön. Vinnarna i varje klass tävlar sedan avslutningsvis mot varandra om titeln "Best in show", det vill säga utställningens bästa, säger Lindroos.

Domarna bedömer om hundarnas rörelser och utseende är rasenliga. Också hundarnas lynne sätts på prov.

– Hundarna får till exempel absolut inte vara aggressiva, säger Lindroos.

Evenemanget led av lite otur med vädret på lördagen.

– Min jacka höll sig vattentät i några timmar men sedan var jag dygnblöt ända till kvällen. Tack vare uppehållet har också turisterna hittat hit så det finns nästan dubbelt så mycket folk här i dag, säger Lindroos.

Lugnt lynne från Villmanstrand

Vid kanten av gräsplanen bredvid Ånäs sandplan vilar en ståtlig leonberger som lystrar till namnet Aslan. Precis som lejonet från Narniasagorna som han delar sitt namn med har Aslan en tjock, brun päls. Hans ägare, Sanna Roste-Torniainen och Heikki Torniainen, kommer från Villmanstrand. Det här är fjärde gången de deltar i Borgå hundutställning.

– Man kan väl säga att vi är aktiva hundentusiaster, säger Torniainen med ett leende.

– Ungefär nio år sedan fick en av våra vänner oss att bli intresserade av hundutställningar, säger Roste-Torniainen.

Enligt paret är det bästa med tävlingarna att få träffa andra hundägare som blivit goda vänner under årens lopp.

– Men vi hoppas ju givetvis också på att vi uppnår framgång i själva tävlingen. Vi har tidigare deltagit också med andra hundar än Aslan, säger Torniainen.

När han hör sitt namn lyfter Aslan på sitt stora huvud och ger oss en frågande blick. När inga vidare order hörs går han tillbaka till sin halvslummer.

Kompishundar sprider glädje

Vid en av ingångarna till utställningsområdet står tre väldigt glada kvinnor tillsammans med sina hundar. De representerar Finska Kennelförbundets kompishundverksamhet. Tiina Weckman och hennes bordercollie Rapsu, Lisbeth Pohjanpelto med sin golden retriever Pinja samt Kirsi Aaltonen och hennes finska lapphund Iines sprider på glädje i Borgåtraktens servicehus minst en gång i månaden.

– Det är frågan om frivilligverksamhet där vi helt enkelt besöker olika servicehus med våra hundar. Seniorerna som bor på hemmen brukar bli väldigt lyckliga när vi besöker dem, säger Pohjanpelto.

Pohjanpelto har själv jobbat med de äldre och tycker att kompishundarna är ett enkelt sätt att sprida på glädje.

– Många av de äldre har haft egna husdjur som de saknar. Våra besök kan framkalla många lyckliga minnen, säger Pohjanpelto.

Hundarna som deltar i kompishundverksamheten måste vara minst två år gamla. De testas bland annat i hur de tar kontakt med människor och hur de klarar av höga ljud. Det viktigaste kravet är ändå att hunden är frisk.

– Kompishundverksamheten kräver ganska lite av de frivilliga som deltar men den ger ut mycket glädje. Min Rapsu gör mig väldigt lycklig och jag vill dela med mig av den lyckan. Han är inte bara "min" hund, säger Weckman.

Just nu deltar ungefär 40 frivilliga och 50 hundar i kompishundverksamheten men enligt Weckman, Pohjanpelto och Aaltonen det finns alltid plats för fler. Om man är intresserad kan man besöka kennelförbundets webbsida: https://www.kennelliitto.fi/sv/hundar/kompishundar.