Hon simmar, cyklar och springer över stock och sten

Bild: Victoria Riikonen

Till vardags jobbar hon som barnläkare men på fritiden deltar hon i triathlon-lopp på medeldistans. Michaela Gräsbeck hittade grenen av en slump och några vinster senare har hon konstaterat att hon har uthålligheten som krävs. För henne är ändå hälsoaspekten en viktig drivfaktor.

Intervju

Michaela Gräsbeck har bott i Lovisa under nittiotalet och tog studenten där år 1977. Sedan 2001 bor hon i Borgå.

Hon deltog i sin första triathlon-tävling för tre år sedan, men hon har innan dess sprungit maraton.

– Mitt första maraton sprang jag som 46-åring, så man kan säga att jag vaknade väldigt sent.

Med tiden märkte hon att hennes knän inte skulle klara av att hon sprang så långa sträckor hur länge som helst. Då började Michaela Gräsbeck se sig om efter andra motionsformer, och valet föll på simning.

– Simning kan man hålla på med oberoende hur gammal man är, det är springandet som sliter mest på kroppen.

I dag är hon sextio år och har inga planer på att trappa ner.

– Man klarar av en hel del även om man är äldre.

Michaela Gräsbeck började morgonsimma med Borgåtriathlonister och det var så hon kom i kontakt med grenen. Det var triathlonisten Magnus Lönnqvist som övertalade henne att testa på grenen, som består av olika långa sträckor med simning, cykling och löpning.

– Han tyckte att jag skulle pröva på, även om jag inte kände mig så lockad av cyklingen. "Ta det som en picknick" sa han åt mig, men efteråt insåg jag att det nog inte alls var någon picknick att fullfölja ett triathlon-lopp.

Michaela Gräsbeck har deltagit i så kallade medeldistanslopp i triathlon på tävlingsnivå. Ett sådant består av 1,9 kilometer sim, 90 kilometer cykling och 21,1 kilometer löpning, vilket motsvarar ett halvmaraton.

– Jag har fått blodad tand, jag har planer på att delta i ett triathlon-lopp på långdistans. Man brukar säga att om man klarar ett medeldistanslopp så klarar man ett långdistanslopp också.

Mest gillar Gräsbeck att springa, eftersom det bland annat inte behövs några dyra redskap. Men triathlon för även med sig annat.

– Jag är inte tävlingslysten, jag håller på med sporten för att få motion. Visst sporrar tävlingar en, och då man deltar i olika lopp får man dessutom träffa gelikar, vilket är roligt.

Senaste tävlingen hon deltog i var Ironman i Lahtis där hon slutade på en första plats i sin åldersgrupp. Det innebär att hon också blev erbjuden en plats i VM i triathlon i Sydafrika.

– Jag hade en kväll på mig att bestämma om jag ville delta eller inte. Det är ganska sällan man har en chans att delta i ett världsmästerskap. Eftersom jag ännu är frisk och klarar av det så tänkte jag att det är bättre sent än aldrig.

Michaela Gräsbeck är inte orolig för själva tävlingen, det är resan i sig är nervkittlande.

– Tävlingarna är likadana oberoende av var de äger rum. Jag oroar mig inte för tävlingen, jag tar det som en upplevelse. Slutligen är det inte resultattiden som är det viktigaste.

Hon har heller inga planer på att sluta motionera, och simning tycker hon att är en passande motionsform.

– När jag är åttio kommer jag fortfarande simma i simhallen, flyter gör man så länge det finns luft i lungorna.