Högläsning väcker läslusten

Man blir inte en bättre människa av att läsa. Men man får en chans att leva sig in i andra sätt att tänka, leva och känna. Och det är inte så illa det.

Bara en dryg fjärdedel av de finländska barnen får uppleva högläsning hemma, det visar forskning som Läscentrum redogör för.

När ÖN frågar småbarnsföräldrar i Facebookgruppen Vi och de små i Borgå om de läser sagor för sina barn så uppstår en livlig diskussion. Barnen till de här föräldrarna kan minsann skatta sig lyckliga. Mammorna i diskussionen representerar den del av finländarna som själva har vuxit upp med böcker och högläsning, och nu vill de ge samma arv vidare till sina egna barn.

Bland dem som läser för sina barn är engagemanget ofta stort. Man upplever att sagostunden på kvällen är en möjlighet att få vara nära varandra, och barnet har lättare att lugna sig innan sömnen kommer.

Flera föräldrar berättar att de också själva tycker om att läsa, även om småbarnstiden är hektisk och de tjocka romanerna får vänta till en annan livssituation. Men man läser för barnen, och den egna barndomens klassiker kompletteras med det nya som hela tiden publiceras.

Förra veckan publicerades böckerna som tävlar om Runeberg Juniorpriset, ett barnbokspris som tidningen Östnyland och Borgå stad delar ut årligen. Syftet med priset är att främja läslusten hos barn. Dagens barnböcker tvekar inte att ta upp aktuella samhällsfrågor som veganism, klimatförändring och plastavfall. Böckerna kan fungera som ett stöd för föräldrar när barn ställer frågor som kan kännas svåra att besvara.

Redan under barnets första år har högläsning stor inverkan på barnets språkliga utveckling och läskompetens. Senare ger sagor barnet en möjlighet att utforska sina egna känslor. Det finns ett samband mellan högläsning och barns framgång i skolan. Högläsning som en daglig ritual stärker dessutom samhörigheten och gemenskapen i familjen.

Idel goda konsekvenser, alltså. Så varför är omkring tre tredjedelar av de finländska barnen utan den gåvan, som dessutom är helt gratis?

En knappt två minuter lång och helt oemotståndlig video berättar roligt och åskådligt hur man kan förändra sitt barns liv. Visa den för vem som helst, barn eller vuxen, och lusten för högläsning väcks omedelbart.

I grund och botten handlar det om motivation. Har det vuxit upp en generation som vant sig vid att det intressanta finns på Youtube eller Netflix, och som inte ens tänker på fördelarna med traditionell högläsning? När vardagen är stressig och krävande kan också alternativet att sätta barnet framför en skärm som den enklaste.

Det går inte att komma ifrån att även samhället har en skyldighet i att främja läsningen. I skolor och på daghem gör pedagogerna ett värdefullt arbete för att främja barnens språkutveckling och stimulera deras fantasi. Skola och småbarnspedagogik måste få de resurser som krävs för att barn och unga ska få likvärdiga förutsättningar till läsförmåga och läsupplevelser.

Biblioteken har en stor betydelse för att stimulera till läsning. Dagens bibliotek är mycket mer än en plats där man lånar böcker, utan snarare inbjudande vardagsrum för umgänge, inspiration, och goda samtal och möten. Satsningar på bibliotek, bokbussar och bibliotekspersonal är satsningar som också främjar läsning.

Men det är hemma som grunden för läsintresset läggs, och det är föräldrarna som är barnets viktigaste förebilder. Därför borde man också fokusera på att stärka föräldrarna som läsande förebilder, men hur det ska göras är inte en lätt fråga att besvara.

Det finns kanske en villfarelse att människor som läser böcker blir bättre människor. Så är det naturligtvis inte. Men man får en chans att leva sig in i andra sätt att tänka, leva och känna. Och det är inte så illa det.

Helén Kurri Nyhetschef och chefredaktör för Östnyland