Hög trivselfaktor öster om ån

SKÖNSTRAND. Strandpromenaden i Borgå har blivit ett livligt centrum för kommers. Folk har strömmat till i takt med att det gemensamma vardagsrummet byggts ut och gjorts allt trivsammare. Bild: Julia Halttunen

Strandpromenaden i Borgå har förvandlats till ett stråk av positiv kommers. Det är både kiva och kliffaa att flanera längs ån och pausa vid restaurang, kafé, kepskiosk eller kabyss.

Det har hänt mycket på Borgå ås östbank under det senaste tjugo åren. Strandpromenaden har gått från en plats för korta visiter till ett Borgåbornas vardagsrum där man kan trivas, flanera, umgås och smörja kråset på något av etablissemangen som kantar ån.

Då: En ljusblå kafébyggnad, en rödtejpad bensinmackslåda, en vit restaurangskuta och Romsens något spretiga men väldigt omtyckta uteservering utgjorde kommersens centrum. Nu: Sju kaféer, restauranger, uteserveringar och kiosker kantar ån ändå bort till Levinska källaren.

Förändringen har inte skett över en natt utan är resultatet av en lång process. En stor del av arbetet har gjorts vid ritborden på stadsplaneringskontoret i Borgå där den, numera pensionerade, stadsplaneringschefen Johan Pfeifer drog upp det första riktlinjerna för "Åstranden i empirestadsdelen" som detaljplanen för området heter officiellt. Det här var på mitten av 1980-talet.

– Planen för den södra delen av strandpromenaden godkändes 1985 och den norra delen, som slutar vid Mannerheimgatans bro godkändes 1995, berättar planläggare Pekka Mikkola på Borgå stad.

Förändringen har inte skett över en natt utan är resultatet av en lång process.

Vid millennieskiftet började det hända vid östra åstranden. Företagaren Jarmo Grönman vann entreprenörskapet för "det lätta" paviljongparet som fanns inritat in änden på Stadshusgatan och 2001 öppnades restaurang Wilhelm Å. som det första etablissemanget på den nya erans strandpromenad. Hur konstruktionen i sista änden blev, inklusive restaurangens flytande delar, har det debatterats om i olika omgångar sedan dess, men faktum är att sommarrestaurangen fungerade som något av ett startskott för den nya erans åstrand.

Helhetssyn

– I det skedet kändes det smartast att lyfta upp åstranden på ritbordet igen och fundera på helheten, säger Mikkola. Vi ville ha en klar struktur för hur många byggnader och vilken typ av byggnader som passar här. Bestående byggen i stället för tillfälliga var ett ledord liksom långa hyreskontrakt.

Uppdraget gick till planläggare Anne Rihtniemi-Rauh som skapade framtidsvisionen för den cirka en kilometer långa remsan mellan Mannerheimsgatans bro och Levinska källaren. En central tankegång var att strandpromenaden skulle fungera som ett socialt stadsrum för Borgåborna, en plats som ramas in av historiska byggnader och stolta träd. Poängen var också att det skulle vara lätt att röra sig långs än och, framför allt, trivas.

Poängen var också att det skulle vara lätt att röra sig långs än och, framför allt, trivas.

Här har planerarna lyckats och till exempel i helgen fylldes östra åstranden, över hela linjen, av ortsbor, turister och flanörer. Till den grad att man kände sig mera som i ett folktätt Bordeaux än i Borgå.

Anu Lius, kaféansvarig på Cafe Jokiranta, har jobbat på kaféet sedan 1998 och har med intresse – på nära håll – följt med hur strandpromenaden utvecklats. Det egna kaféet, ljusblått fram till förra sommaren då det fick ett ansiktslyft i stil med de övriga byggnaderna på åbanken, var länge något av den sista utposten vid ån.

Sydlig succé

– Åstranden var populär redan då men varken Borgåbor eller turister hade någon orsak att gå längre söderut från vårt kafé. Där fanns ingenting. Dessutom gjorde det snäva utbudet att folk kom ner en sväng till ån och sedan gick tillbaka typ till Gamla stan.

Annat är det nu. I fjol slog den kombinerade kafé-restaurang-baren Kiva upp dörrarna en bit söder om Alexandersgatans bro och blev en omedelbar succé.

– Det är glädjande att se att Borgåborna tagit strandpromenaden till sig och hittar hela vägen ner till södra änden, säger Pekka Mikkola.

Det är glädjande att se att Borgåborna tagit strandpromenaden till sig och hittar hela vägen ner till södra änden.

Den glatt gula, cylinderformade kepskiosken Lippakioski intill gångbron slog också upp luckan i fjol, och i år har den fått sällskap av lilla Bondai Bar, söderom gångbron. Den sista nämnda har haft luckan öppen i bara två veckor men barens smoothies och burgare med närproducerat kött från Bosgård, hemlagade vegebiffar och Lovisabon Maija Laitikas hembakade bröd har haft strykande åtgång berättar Tiia Virtanen.

Virtanen driver det 9 kvadratmeter stora stället tillsammans med australiern Curtis Pollard.

– I februari blev det klart att vi fick entreprenaden och började fixa upp en gammal jordgubbskiosk som vi råkade få syn på en åker. Den är vinterbonad och målad i läckra färger, och i vinter har vi tänkt flytta den till något skidcentrum, säger Virtanen.

Bondai Beach?

– Curtis och jag träffade för första gången på välkända Bondi Beach utanför Sydney. Det var min goda vän Jenni, numera Curtis fru, som introducerade oss, berättar Tiia Virtanen.

Kioskhus

Nästa sommar återuppstår Bondai Beach i ett permanent bygge som till formen påminner om den runda kepskiosken på andra sidan gångbron. Då kommer också de två återstående kioskplatserna – det vill säga de vanliga glasskioskerna söder om Mannerheimgatans bro och söder om Alexandersgatans bro – att antingen bli permanenta byggen eller kamoufleras så de ser ut som sådana.

I den nuvarande detaljplanen månar man också om att sikten ner mot åt ska vara fri. Det innebär att Glückaufs strandbygge, precis där Lundagatan möter Ågatan, byggs om då hyreskontraktet går ut om ett antal år. Då kommer också de gamla fisktrapporna i granit – de som till stora delar redan renoverats – ännu bättre fram.

– Det har varit en central grej att lyfta fram fisktrapporna och skapa små torgplatser i anslutning till dem, säger Pekka Mikkola.

Det har varit en central grej att lyfta fram fisktrapporna och skapa små torgplatser i anslutning till dem.

Hög trivselfaktor

Cafe Jokirantas Anu Lius passar på att ge en eloge till Borgå stad som satsat stort på att planera den östra åstranden med omsorg, och den vägen skapat förutsättningar för många företagare att etablera sig vid ån. Stenläggning, planteringar planerade av stadsträdgårdsmästare Mikko Kaunisto, springbrunnar, bänkar och cykelställ i enhetlig stil gör Ågatan attraktiv.

– Det finns mycket nya ställen och många olika slags mat för folk att välja på, säger hon. Variation var något som tidigare saknades helt. Alla drar nytt av att det rör sig mycket folk längs med ån.

Ansvariga stadsträdgårdsmästaren Inkeri Tarkiainen och hennes gäng har bland annat planerat ut slingerväxter, blåvita blomsterdekorationer Finland 100 år till är, samt snövita spireor som så småningom ska bilda fräscha mattor längs promenadstråket. Blomstren gör sällskap åt de klassiska parkträden, lind och silverpil, som ramar in strandpromenaden, samt åt den mera ovanliga och fukttåliga vresalmen som är nykomling vid ån.

Vi skriver juni 2017 och åstranden i empirestadsdelen har blommat upp – bokstavligen.

FAKTA

Åstrandens empirestadsdel

1850

planerades hamnområdet mellan Mannerheimgatan och Skeppargatan för första gången. Planen fick en fortsättning på 1920-talet.

730

meter lång, ungefär är strandpromenaden, samt cirka 50 meter bred. Totalt omfattar den cirka 4 hektar.

1900

byggdes strandmuren i granit mellan Mannerheimgatan och Lundagatan. Den renoverades år 2011. Av den ursprungliga muren från 1800-talet finns 125 meter kvar, mellane Stadshustagan och Alexandersgatans bro.

1954

planteras silverpilar intill ån som sällskap åt lindarna. År 2007 introducerades den fukttåliga vresalmen.

1990

byggdes den första sommarrestaurangen med uteservering vid strandpromenaden.

14

procent av Borgåborna gillar bäst att promenera längs med strandpromenaden, 12 procent av vill sitta på kafé medan 11 procent vill sitta ner och koppla av visar en webbundersökning som Borgå stad låtit göra.