Historisk händelse via två tryck

På torsdag är det exakt 40 år sedan Finlands första kärnkraftverk i Lovisa invigdes. Förväntningarna var stora. Själva ceremonin i kontrollrummet på Hästholmen bestod ändå av bara två knapptryck. Händelsen bevakades stort, också internationellt.

I vanliga fall brukade korteger av det här slaget ta sig genom Borgå med fart, omfartsvägen fanns ju inte på den tiden, men den här morgonen 23 mars 1977, körde de svarta bilarna väldigt sakta fram längs Mannerheimgatan.

Många ortsbor passade på att bevittna främst president Urho Kekkonens och den sovjetiska regeringschefen Aleksej Kosygins färd. Allra först kom några motorcykelpoliser och efter den körde Kekkonens fina Chrysler. Det sades att Kosygin gav order om att köra riktigt sakta.

Sträng bevakning

Till Hästholmen anlände journalisterna vid 10-tiden och de var många. Tillställningen intresserade nämligen också utländska medier. Vägen mellan Hästholmen och Lovisa centrum bevakades väldigt väl.

Borgåbladets team, bestående av undertecknad och kollegan Nils-Erik Friis, som denna dag agerade fotograf, möttes av fem polisbilar enbart på Skärgårdsvägen. Alla journalister och fotografer fördes till en och samma plats på kärnkraftsholmen och fick stränga order om att också hållas kvar där och inte försöka springa omkring.

Småningom fylldes området utanför själva kärnkraftverket, de anställda tog sin plats på gården. Nu var det bara att vänta. Klockan var nästan 11.

En helikopter syntes först, därefter rullade en polisbil in och så kom de svarta bilarna. Urho Kekkonen tog sig först ut ur bilen. Han följdes av statsminister Martti Miettunen och Aleksej Kosygin med följe. En stor del av de övriga gästerna hade anlänt redan tidigare.

Via teveruta

Största delen av journalisterna fick följa med invigningen via teve, bara några utvalda fotografer bevakade det historiska ögonblicket inne i kontrollrummet, där Imatran Voimas driftchef Anders Palmgren var ceremonimästare. Urho Kekkonen, Aleksej Kosygin och Martti Miettunen försågs med vita skyddsrockar och ställde sig bredvid Palmgren, som kort berättade om verksamheten i rummet.

Effekterna i de två turbinerna var på cirka 150 megawatt. Först ökades effekten på den ena turbinen till 170, sedan kom turen till den andra. Det skedde genom att Kekkonen tryckte på en knapp Kosygin på en annan.

Allting var över på mindre än 5 minuter och många journalister rynkade på ögonbrynen. De hade kanske väntat sig något mera spännande.

Besöket på Hästholmen var ändå inte över utan själva invigningsfesten ordnades ute i det fria, där solen visserligen tittade fram men den kalla vinden fick de flesta näsor att skifta i blått. De höga gästerna försågs med varma filtar så dem gick det ingen nöd på.

I cirka en timme hölls tacktal som tolkades till ryska och finska. Kosygin sade bland annat att atomenergin öppnar nya vyer för mänskligheten. Miettunen påpekade att Sovjetunionen har en central ställning i Finlands energiförsörjning.

Så var det dags för lunch bestående av bland annat oxkött och apelsinkompott till ackompanjemang av ytterligare tal på äkta vänskapsvis.

Vid 15-tiden var det dags att ta farväl av Lovisa och de svarta bilarna körde tillbaka till Helsingfors via Borgå, där trottoarerna igen fyllts med folk.

Anslöts tidigare till nätet

Finlands första kärnkraftverk, enheten Lovisa 1, anslöts till det riksomfattande stamnätet redan den 8 februari samma år. Den kommersiella elproduktionen inleddes i maj. Enheten Lovisa 2 blev färdig ungefär 3 år senare och anslöts till stamnätet i november 1980.

Biträdande direktören Thomas Buddas säger att under sin drifttid har kraftverket på Hästholmen producerat totalt närmare 290 terawattimmar (TWh) elektricitet, vilket motsvarar den årliga elförbrukningen i drygt 17 miljoner eluppvärmda småhus.

Då kärnkraftverket byggdes på 1970-talet fick cirka 3 000 personer jobb i Lovisa. I dag består Fortums personal av omkring 500 personer från Lovisa och närområdena. Kraftverket sysselsätter också ett hundratal entreprenörer och personer från andra företag.

Han förklarar att kraftverket utvecklas långsiktigt enligt principen om fortlöpande förbättring.

– Anläggningen genomgår nu det största investeringsprogrammet någonsin för att säkerställa tillförlitlig och lönsam elproduktion under kraftverkets återstående drifttid, det vill säga till utgången åren 2027 (Lovisa 1) och 2030 (Lovisa 2)".

Förstudie aktuell

Det som ofta diskuterats under den senaste tiden är vad som händer efteråt. Anhåller Fortum om tilläggstid?

Den frågan kan Thomas Buddas ännu inte svara på.

– Vi gör först en förstudie. Tekniskt finns inga större hinder men allting handlar ju om ekonomi. Innan beslut om framtiden kan fattas måste man ha en klar bild av om en förlängning av drifttiden är ekonomiskt och tekniskt hållbar.

Utifrån förstudien tar Fortum beslut om förlängd drifttid. Besluten fattas inte i Lovisa utan på högsta nivå. Blir det ett ja startas en process med många olika delbeslut.

– Tillsvidare fortsätter vi med att förverkliga det nuvarande investeringsprogrammet. Vårt motto är att anläggningsändringarna utförs inom tidsramen för normala planerade årsavställningar utan att den tillförlitliga elproduktionen störs, förklarar han.

Det är utmanande men han framhåller att personalen är väldigt duktig och motiverad.

– Vi har som första kärnkraftverk i landet haft möjlighet att samla på oss mycket erfarenhet och kunnande. Dagens personal är en blandning av äldre och yngre personer och diskussionen inom bolaget är öppen. Fortum säljer också sitt kunnande till andra.

Ett Lovisa utan kärnkraft?

Thomas Buddas har noterat att också helt vanliga stadsbor funderar på vad Lovisa vore utan kärnkraftverk.

– Då jag nyligen pilkfiskade på isen kom en herreman fram och började prata bland annat just om den här frågan.

Själv har biträdande direktören jobbat på Hästholmen redan i väldigt unga år, han har vuxit upp med kraftverket.

– Då resonerade man som så, att gamla kraftverk ersätts med nya. I dag tänker man annorlunda och i hela världen talas det främst om att förlänga livstiden på de redan existerande verken.

Han konstaterar att kärnkraftverket i Lovisa är en lyckad syntes av östlig, västlig och finländsk teknologi. Drifthistoriken är utmärkt och driftfaktorerna av världsklass.

– Den enastående säkerhetshistoriken gör kraftverket till ett av världens bästa beträffande tillgänglighet.

Den genomsnittliga driftfaktorn vid Lovisa 1 har varit 86,9 procent och vid Lovisa 2 hela 88,6 procent. Den genomsnittliga driftfaktorn för hela anläggningen är 87,7 procent.

– Driftfaktorn återspeglar anläggningens tillgänglighet, det vill säga den realiserade elproduktionen i förhållande till anläggningens nominella effekt under en viss tid.

FAKTA

Lovisa kärnkraftverk

Kärnkraftverket i Lovisa fyller säkerhetskraven. Också användningen av kraftverkets olika enheter är tryggad.

Det konstaterar Strålsäkerhetscentralen (STUK).

Tillståndet för enhet nummer 1 sträcker sig till 2027 och för nummer 2 till 2030.

Fortum måste göra en bedömning av säkerheten före 2023.

Bedömningen kompletterades 2016.