Herrgårdarnas gröna pärlor berättar

Sommargrönskan har flyttat in i Almska gården i Lovisa med utställningen Herrgårdsparker- och trädgårdar. Nu är det trädgårdsmästarna och inte herrskapet som står för grannlåten.

Mårbackapelargonerna bugar sig mot solen som strömmar in genom fönstren på Almska gården. Två violetta lupiner spretar glatt ur en skir liten glasvas och bordet är dukat med blomsterprydda finservisen med guldkant. Rottingmöblemanget lockar en att slå sig ner på eftermiddagskaffe i bersån.

Det är just den effekten som söks berättar Nina Björkman-Nystén från Stödföreningen för Lovisa konstcentrum som ligger bakom utställningen Herrgårdsparker- och trädgårdar. Utställningen är ett led i det så kallade herrgårdsprojektet, och hittills har man hållit till i praktfulla mangårdsbyggnader för att nu satsa på environgerna utomhus.

– Trädgården, parken, planteringarna, lusthusen, bersåerna, de klippta häckarna och de krattade grusgångarna är de som präglar miljön kring herrgårdarnas huvudbyggnader, säger hon.

De östnyländska herrgårdarnas trädgårdshistoria går tillbaka till 1800-talet och början av 1900-talet, och flera stilinriktningar finns representerade. Man hämtade influenser från europeiska trädgårdar men framför allt från England, och till exempel Malmgårds omgivningar är planerade i engelsk stil.

Vindlande gångar

Betecknande för den brittinfluerade trädgården, som anlades vid sekelskiftet 1900, är att den följer landskapets naturliga former.

– Malmgårds vindlande grusgångar är typiska för den engelska stilen. Där finns fyra kilometer välskötta grusgångar, säger Nina Björkman-Nystén.

Trädgårdsarkitekter anlitades för att planera herrgårdsmiljöerna, och på Almska gården finns mycket exakta planer för bland annat trädgården på Sarvlaks gård. Även trädslag och blomsterarter antecknades nog, och de egentliga nyckelpersonerna i sammanhanget var trädgårdsmästarna. De gjorde plantresor till Europa och England och hämtade hem sticklingar och fröer som sedan sattes i östnyländsk jord.

– Det satsades mycket också på exotiska växter och frukter, och odlades helt andra saken än hos vanliga odlare. Man hade orangerier och växthus och det odlades persikor, citrusfrukter och drevs upp vinrankor. På Tervik gård hade man växthus med centralvärme redan 1926. En del av frukterna såldes också, och det berättas att Mannerheim fick persikor från Tervik i gåva på sin födelsedag.

Guld och gröna palmer

Agave och olika slags palmer var väldigt vanliga, och till exempel på Gamla Segersby gård hade man stora guldpalmer som prydnader inomhus. Med på utställningen finns ett fotografi från herrgårdens stora sal där jättelika palmer ramar in den poserande familjen. Den sydafrikanska agapantusen var en annan populär grönväxt – en ättling till en livskraftig sådan på Tervik gård hämtar grönska också till Almska gården.

– Moderplantan var så kraftig och stark att den måste delas med motorsåg, berättar Nina Björkman-Nystén.

Hjälpmedlen som trädgårdsmästare och drängar använde för att hålla trädgårdar och parker i prima skicka var däremot av helt annan kaliber. En vägg Almska gården är täckt av spadar, grepar, hackor, tänger och även av mindre kända verktyg såsom kantskäraren. Den runda metallskivan, fäst vid ett handtag, användes för att hålla grusgångskanterna spikraka och fria från gräs.

Ansträngningarna värderades, det visar en samling diplom utfärdade av Nylands och Tavastehus läns lantbrukssällskap. Till exempel fick Malmgård i olika repriset första pris för sina päron, äpplen och köksväxter.

Äppeltätt

– Äppelträdgårdarna var också ett viktigt element. Malmgård hade en enorm äppelträdgård och på Tjusterby gård hade man 90 äppelträd. Nu finns cirka 30 av dem kvar.

De som inte gillade de frodiga engelska trädgårdarna satsade på trädgårdar och parker i stram barockstil. Till exempel omgivningarna kring 1600-talsbarockslottet Stor-Sarvlax gård är planerade i symmetrisk stil. Det var Ernst von Born som 1923 ritade den ursprungliga planen för trädgården "med passar och linjal", men så vitt man känner till förverkligades den inte. Dagens formträdgård som omger slottet planerades på 1930-talet av trädgårdsarkitekten Paul Olsson.

Det krävdes många anställda att sköta om och upprätthålla de stora trädgårdarna och parkerna kring herrgårdarna, och efter andra världskriget fanns inte ekonomiska förutsättningar att fortsätta som förut. Arbetskrävande planteringar och odlingar grävdes upp och ersattes med gräsmattor eller fick förvildas och växa igen.

Kulturarv

– Det finns undantag. Trädgården kring Tjusterby gård finns kvar i ursprungligt skick i ganska stor utsträckning.

Under det senaste årtiondet man fått upp ögonen för det kulturarv som trädgårdarna bär och flera historiska herrgårdsträdgårdar i östra Nyland har restaurerats. Den aktuella utställningen på Almska gården är ett konkret bevis på det uppvaknande intresset och herrgårdarnas grönskande historia berättas med fotografier och otaliga föremål: planscher, redskap, utemöbler, portör * herbarium, giftsprutor, konstverk, vattenkärra, vinbärsbuskar och korsstygnsbroderier med blomstermotiv.

En egen liten utställning i utställningen har Lovisamålaren Kristina Elo som visar upp en serie blomstermotiv i olja.

* En portör är en avlång plåtdosa med rem som användes för att samla in växter till herbariet.

FAKTA

Herrgårdsparker- och trädgårdar

Utställning på Almska gården med de östnyländska herrgårdarnas trädgårdar och parker som tema.

Utställningen pågår till den sista september.

Arrangör är Stödföreningen för Lovisa konstcentrum.