Hardombäcken ska bli bredare och Lovisaån renare

HARDOMBÄCKEN. Den ser oskyldig ut, men ställer till stora problem. Bild: Kristoffer Åberg

Projektet Nutrinflow har många förgreningar. En av de viktigaste är att grundförbättra Hardombäcken.

Henrik Johansson tar oss med till åkerområdet Ängarna i Hardom. Natten innan har det regnat och små sjöar har bildats på ett av hans skiften vid Hardombäcken. Måsarna har kul, men lika roligt är det inte för den som ska odla åkrarna vid bäcken.

– Vi täckdikade skiftet på nytt för sex år sedan, men nedre delen av skiftet ligger ändå för lågt i förhållande till bäcken och vatten samlas på det.

På skiftet mittemot ser det betydligt bättre ut. Det beror på att det ligger högre än bäcken.

– Det som ska göras på det här stället av Hardombäcken är att den ska rensas samt breddas med en meter åt vardera sidan för att bäcken ska kunna svälja mera vatten när det regnar rikligt. Massorna ska användas för att fylla upp skiftets lägsta punkter som nu ligger under bäckens nivå.

Problem

Ängarna har varit Henriks och hans odlargrannars sorgebarn i generationer. Han berättar om den regniga hösten 1987. Han var då elva år gammal.

– Pappa tröskade och jag satt i traktorn. Vi hade bundit en rem mellan tröskan och traktorn. Det gick bara att tröska ett litet stycke åt gången innan tröskan hade fastnat i leran på nytt och jag blev tvungen att dra loss den. Det här gjorde vi gång på gång.

Det som ska göras på det här stället av Hardombäcken är att den ska rensas samt breddas med en meter åt vardera sidan för att bäcken ska kunna svälja mera vatten när det regnar rikligt.

Ett färskare minne är från ett regnigt 2012.

– Det gick att tröska rapsen först i oktober. Också då stod det vatten på åkern. Det hade varit frost på natten och isskorpa hade bildats på pölarna. Jag fick se isflaken dras in på tröskans skärbord.

EU-projekt

Hardombäcken med sidogrenar är drygt tio kilometer lång. Den rinner upp i Röjsjö i Liljendal och ut i Lovisa å. Att bäcken nu ingår som en del i ett EU-finansierat pilotprojekt som strävar efter att minska på näringsbelastningen i Lovisa å, fick sin början i fjol somras.

– Jordbrukaren Ralf Koho deltog i Nylands svenska lantbrukssällskaps försöksdagar i Västankvarn. Han talade med representanter för dräneringscentralen Etelä-Suomen Salaojakeskus och undrade om det finns något att göra för att underlätta våra problem.

I höstas fick Ralf Koho veta att dräneringscentralen hade utfört fältgranskningar och i vintras kom budet att Hardombäcken tagits med i projektet Nutrinflow.

Projektet har en totalbudget på 1,1 miljoner som fördelas mellan Finland, Sverige och Lettland. Ungefär hälften av de anslagna medlen tillfaller Finland.

VÅTT. Regnvattnet blir stående på åkern. Bild: Kristoffer Åberg

Syssloman

Vid Hardombäcken finns ett femtiotal markägare, ett tjugotal av dem är odlare. Dräneringscentralen kallade till möte och området delades upp i sex torrläggningsområden med var sin syssloman.

För att ett beslut om torrläggning ska kunna fattas krävs att 20 procent av delägarna är på plats, i det här fallet var 60 procent på plats. Ingen motsatte sig planerna.

– Jag är syssloman för ett av områdena. Det är ett stort område med elva delägare.

EU finansierar 75 procent av projektet och markägarna 25 procent.

– Den viktigaste åtgärden är att dika Hardombäcken. Efter det ska odlarna vidta olika markförbättrande åtgärder som att täckdika och kalka. Vi ska också använda produkter som förbättrar markstrukturen. Det är fråga om en biprodukt från träindustrin. Den ska bredas ut på åkern och plöjas in.

En del av projektet är att putsa och rengöra täckdikningsrören.

Odlarna ska också se över täckdikningssystemet och komplettera det vid behov.

– Många av täckdikningarna här gjordes på sextio- eller sjuttiotalet. Det finns rost i jorden som täpper till rören. Ställvis finns det också fin lera som söker sig in i rören och täpper dem. En del av projektet är att putsa och rengöra täckdikningsrören.

Det finns också en annan orsak till att åkarna nu är våtare än förr. Grannbyn Haddom ligger i ett grundvattenområde och har ett eget vattentag. Det var tidigare i användning, men inte längre. Nu tas vattnet från Mörskom. Det har lett till en högre grundvattennivå som märks som väta på fälten.

I höst

Finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Pågår i tre och ett halvt års tid.

Genomförs i samarbete mellan ProAgria Etelä-Suomi, Lovisa stad, Nylands svenska lantbrukssällskap och miljö- och lantbruksorganisationer i Sverige och Lettland.

Lovisa å fungerar som pilotområde i Finland.

Ska minska på näringsbelastningen från Lovisa å till Finska viken, förbättra åkrarnas vattenhushållning och förebygga översvämningar.

De åtgärder som berör Hardombäcken har en budget på 200 000 euro. Det handlar både om grundförbättring och specialåtgärder som underhåll av diken och förbättring av åkrarnas vattenhushållning på bäckens tillrinningsområde.

– Allra viktigast är dikningen eller rensningen av bäcken. Det arbetet har en budget på 100 000 euro.

Det är ännu inte klart vem som ska utföra arbetena. Anbudsbegäran gick till fem entreprenörer och två av dem gav anbud.

Henrik Johansson räknar med att bäckrensningen görs i höst.

– När arbetena är gjorda ska ett mätinstrument placeras ut på skiftet i Ängarna. Det ska mäta mängden av näringsämnen som strömmar ut i bäcken.

Han säger att det har stor betydelse för områdets odlare att få vara med i projektet. På egen hand hade de aldrig kunnat utföra åtgärder av den här storleksordningen.

Exempel

Andra åtgärder som man redan kommit överens om inom projektet är en grundförbättring av Lovisa å och våtmarken vid Rudom.

Projektet leds av ProAgria Etelä-Suomi. Målet är att göra Hardombäcken och Lovisa å till ett internationellt exempel på heltäckande åtgärder som minskar på mängden näringsämnen som strömmar ut i Finska viken och som samtidigt främjar jordbrukets kvalitet och effektivitet. Ju bättre skördenivå man kan nå utan att ändra på gödselmängderna, desto mindre mängder näringsämnen sköljs ut. Detsamma gäller åtgärder som förebygger översvämningar.

Mer läsning