Här vill man föra syrsor till Mars

Tjugo minuter från Borgå odlas syrsor med framtida rymdresor i åtanke. Företaget söker lösningar för ekologisk matproduktion som också fungerar på andra planeter.

Landsvägen slingrar förbi åkrar, ett par övergivna hus och vidare in i skogen. Den slutar vid en gård där dimman precis har gett vika för vårsolen. Några hundar skäller entusiastiskt i en inhägnad, och vid åkerkanten står en tolv meter lång transportcontainer. Den ser helt vanlig ut, om det inte vore för antennen på taket.

Vi befinner oss i Askola, tjugo minuter från Borgå centrum. Här har den ekologiska jordbrukaren Timo Halla gett sig in på en ny bransch: syrsor.

Rymden lockar

Hallas syrsor är kopplade till Entocube, ett Esbobaserat uppstartsföretag som tänker slå igenom med insekter. De tänker sig att marknaden kan bli stor i något skede, inte minst sedan Finland nyligen legaliserade insekterna som livsmedel och när EU så småningom öppnar marknaden för export.

Robert Nemlander, en av Entocubes grundare, är rymdentusiast. För sex år sedan anmälde han sig till Mars One, det privatfinansierade projektet som ska skicka astronauter med enkelbiljett till Mars år 2026. Omkring 200 000 personer sökte till projektet som, om det blir verklighet, transporterar de utvalda permanent till den röda planeten. När Nemlander överraskande fann sig bland de 1 000 mest lovande kandidaterna – och insåg att det snart blir aktuellt att skriva kontrakt – så började han ifrågasätta löftena från Mars One.

– Jag tog tillbaka ansökan eftersom det är annat att lita på sina egna förmågor än att lita på "researrangören". Men jag diskuterade med utbildarna och då blev det tal om de två största utmaningarna med att ta sig till Mars. En är att landa, som Elon Musk och Space X verkar ha löst. En är maten.

Nemlander började bekanta sig med utmaningarna med maten, däribland att grönsaker inte har tillräckligt hög proteinhalt för att vara ett realistiskt sätt att producera föda på den röda planeten. Sedan bekantade han sig med syrsor.

– Det är den första egentliga supermaten. Två miljarder människor äter insekter varje dag. Insekter är ekologiska, energirika och lätta att producera.

Flera anläggningar

Inne in containern låter syrsornas förvånansvärt högljudda sång lite som om man var i södern, något som värmen och fukten också påminner om. Det är ändå en inhemsk art som lever sina korta liv i plastlådorna; helt vanliga hussyrsor som var förhållandevis vanlig ohyra i finländska skafferier tills de började slås ut av centralvärmesystem och annorlunda innehåll i skafferierna.

De exakta detaljerna kring temperaturer och fukthalter är företagshemligheter, men tanken är att det ska vara över trettio grader i containern för att syrsorna ska trivas. Vid full produktion kommer den att innehålla omkring en miljon insekter, något som ger en skörd på mellan 150 och 200 kilo proteinpulver per månad. Tanken är att övergå från containrar till byggnader och industrihallar så småningom, särskilt i södra Finland.

– Vi har konkreta planer på mellan fem och tio sådana anläggningar inom den närmaste framtiden. Den här körde vi i gång för en vecka sedan.

Det konkreta arbetet sköts av gårdens ägare Timo Halla. Halla är ekologisk jordbrukare och bekantade sig med syrsor redan för ett antal år sedan. Då fanns det ännu inte mycket information om saken, och när han av en slump läste om Entocube slog han genast till.

– Jag är mån om att försöka lämna jorden i ett bättre tillstånd än den är nu. Därför lockar syrsorna, och därför ringde jag genast till Entocube.

Affärsmodellen går ut på att Entocube säljer utrustningen, containern och en mängd syrsor av olika åldrar. Därefter sköter farmaren om odlingen, för att sedan sälja skörden till Entocube som i sin tur förädlar och säljer proteinpulver till livsmedelsindustrin. Exakt hur lönsamt det är är lite oklart i det här skedet.

– Allt är nytt, och vi bygger efterfrågan på konsumentmarknaden från ingenting. Samtidigt försöker vi öppna Europas marknader. Man måste vara spåman för att veta exakt hur stora marknaderna kan bli. Och eftersom det är ny marknad så handlar allt om innovationer, säger Nemlander.

Halla konstaterar att det inte direkt är någon guldgruva, inte åtminstone ännu.

– Men det räknade jag med. Det tar lite tid för nya produkter att hitta sin plats. I något skede tänker jag mig ändå att det här ska vara min huvudsakliga syssla, säger Halla.

Lönsamhet och ekologi

En av utmaningarna är lönsamheten. För tillfället är proteinpulvret dyrt, något som avspeglas i de låga halterna i bland annat proteinchoklad och det syrsa-bröd som Fazer tillverkar. De största kostnaderna ligger i arbetskraften, och målet är därför att automatisera processen så långt det går. I USA har man gått in för robotar som delar ut djurfodret, men Entocube har valt en enkel metod som inte kräver rörliga delar.

– Finland och Benelux-länderna är föregångare i Europa, men vi är ännu små. Till exempel har Thailand omkring 20 000 insektfarmer, och där är lönekostnaderna väldigt låga. Vi måste automatisera för att kunna konkurrera med det, säger Nemlander.

Ekologin och hållbarheten kring syrsor som livsmedelsproduktion kan mätas i siffror, till exempel i jämförelse med nötkreatur. För att producera ett kilo syrsor behövs mellan fem och tio gånger mindre foder och mellan 1 500 och 2 000 gånger mindre vatten än samma mängd nötkött. Samtidigt släpper syrsorna omkring 100 gånger mindre växthusgas ur sig.

På andra håll matas de med foder som bland annat innehåller kyckling, men Nemlander påpekar att Entocube utvecklat sitt eget foder. Det exakta innehållet är företagshemligheter.

– Fodret, tillsammans med väldigt noga kontroll av temperaturerna, har tillåtit en fördubbling av skörden.

Jobbar med Nasa

För att återgå till Mars och matproblematiken där, så är tanken med containern att principen ska kunna överföras dit. Nemlander och Entocube har bland annat samarbetat med Östra Finlands universitet och, i och med det, Nasa och projektet Nasa Epic Challenge.

– Vi har varit inblandade som konsulter sedan 2015, där vår roll är att tala om hållbar matproduktion. Det har varit vår väg in i Nasa, och nu har vi jobbat tillsammans i några år.

Också ett annat rymdprojekt är i startgroparna, också om det ska genomföras under jord här på jorden – mera specifikt på 1 440 meters djup i Pyhäsalmi gruva där Uleåborgs universitet vill grunda ett rymdforskningscentrum.

– Man kan bland annat simulera boende på Mars där. Ett realistiskt alternativ på grannplaneten är nämligen lavatunnlarna som man kan skapa tryck i, lite som i bombskydd här i Finland.

Nere i Pyhäsalmi gruva är målet sedan att isolera astronauter i utbildningssyfte, där de bland annat får producera egen mat.

– Det hela är kopplat till jordbruken här i Finland, och den här containern i Askola. Vi utvecklar teknologin för att odla syrsorna som sedan hamnar i maten i normala matbutiker. Samma teknologi kan användas på Mars, säger Nemlander.

Hur sannolikt det är att Nemlanders syrsor lastas på en raket och flygs till Mars är sedan en annan fråga. Det finns också andra lösningar på matproblematiken.

– Det handlar om ekonomi och politik. På vägen till Mars kommer man samtidigt att lösa många utmaningar som berör jorden, som hållbar livsmedelsproduktion och energi. Den röda stenhögen är helt inom vår räckvidd. Bara resan inspirerar oss och för fram våra bästa sidor.

Syrsor

Man använder hussyrsor som växer i ungefär en månads tid.

Nittio procent skördas när de vuxit sig fullstora.

Tio procent sparas för att skapa en ny generation.

De som sparas växer till sig ännu ett par veckor för att bli könsmogna.

Smakar lite, men nötaktigt.

Den svaga smaken gör att syrsor lämpar sig väl för proteinpulver.

Pulvret kan användas i allt från bröd till biffar och proteinkost för träning.