"Här lär vi oss mera än på skolbänken" – nu krävs gott samarbete mellan yrkesskola och näringsliv

FIN UPPLEVELSE. Linus Backström (t.v.) är glad för att få jobba på fältet och handledas av yrkesfolk vid Jonel. Göran Jonsson har samarbetat med yrkesinstitut i decennier och vet vad som behövs. Bild: Kristoffer Åberg

För Sandra Sorvali och Linus Backström är det ett nöje att i åtta veckor vara ute i arbetslivet och samtidigt bli handledda av yrkesmänniskor. Sibboföretagaren Göran Jonsson är utbildad i att ta hand om yrkesskolstuderande och många av dem han först lärt har han senare också anställt.

Det är tidig morgon och arbetsdagen vid elfirman Jonel i Gumbostrand i Sibbo har redan börjat. Vi hoppar in i Göran Jonssons bil, han ska besöka ett saneringsobjekt i Kampen, där Inveonstuderandena Sandra och Linus just nu jobbar.

Detta är en företagare som har lång erfarenhet av att handleda studerande, han är också utbildad för ändamålet.

EGET VAL. För Linus Backström var det en självklarhet att välja arbete på fältet i stället för skoljobb. Bild: Kristoffer Åberg

– Jag har samarbetat med yrkesinstitut i flera decennier. De som studerat vid just Inveon blir i allmänhet duktiga elmontörer, de lär sig det praktiska jobbet.

Han har haft ungdomar på inlärning i arbetet, på praktik, sommarjobb och även läroavtal och vet att en del naturligtvis har mera fallenhet för branschen än andra.

– Visst har jag också skickat studerande tillbaka till skolan då jag noterat att de bara inte klarar av att jobba på en arbetsplats. Men många är väldigt duktiga och flera av dem jag gillat har jag också anställt.

Egenföretagare vid 23

Cirka hälften av personalen vid Jonel har kommit till företaget just via samarbetet med yrkesskolorna.

Göran Jonsson grundade sin firma år 1980 då han var bara 23 år gammal.

– Jag jobbade ensam i cirka ett år, därefter anställde jag min första arbetstagare. Han finns fortfarande kvar på firman.

I dag sysselsätter företaget cirka tio personer och man jobbar främst på saneringssidan. Arbete finns hur mycket som helst och det är viktigt att kunna rekrytera duktigt folk.

– Några anställda går snart i pension och nya måste anställas, därför håller jag nu ögonen extra öppna, av allt att döma rekryterar jag igen personer som jag redan har erfarenhet av via skolsamarbetet, konstaterar han.

Jag har samarbetat med yrkesinstitut i flera decennier. De som studerat vid just Inveon blir i allmänhet duktiga elmontörer, de lär sig det praktiska jobbet

Suget på elkunnigt yrkesfolk är i dag stort och många elentreprenörer har kontaktat Inveon för att fråga om yrkesinstitutet har studerande som vill komma ut för att jobba på fältet.

Det säger läraren Ulf Nikander, som gläder sig åt att det inom branschen finns goda möjligheter för de unga att lära sig i arbetslivet.

Han förklarar att det som förr hette Inlärning i arbetet och Utvidgad inlärning i arbetet från och med årsskiftet heter Arbetsplatsförlagt lärande, APL. Studerande jobbar antingen på skolan eller på en arbetsplats.

– Båda möjligheterna ska komplettera varandra.

Läroavtal också är ett alternativ, då är studeranden anställd av ett företag och lyfter lön. APL är lärande utan lön och eleven är inte anställd.

Nikanders personliga uppfattning är ändå att läroavtal kräver hög självdisciplin och kanske inte är att rekommendera för alla ungdomar.

– Vuxna har säkert lättare att klara av läroavtalsundervisning, men allt är förstås individuellt.

Fina veckor

Under de senaste veckorna har några av eleverna på linjen för elmontörer jobbat ute på fältet, både i Esbo och Helsingfors. Sandra Sorvali och Linus Backström hör alltså till dem som arbetar och lär sig på Göran Jonssons elfirma, som för tillfället bland annat elsanerar studentbostäder i Kampen.

De två är andra årets studerande och stortrivs med att lära sig utanför skolan. Då ÖN besöker Kampen är det två veckor kvar av det arbetsplatsförlagda lärandet.

– Vi har lärt oss massor, ännu mera än i skolan.

Sandra säger att arbetskompisarna är supertrevliga och hon skulle helst fortsätta jobba och lära med dem. Då avser hon bland annat Tony Albrecht, den elmontör som ser till att hon och Linus får den handledning de behöver.

Tony har själv gjort sin praktik hos Göran Jonsson i samband med att han studerade vid Prakticum.

– Efter det blev det sommarjobb och så blev jag anställd vid Jonel. Systemet fungerade alltså i mitt fall perfekt, intygar han.

Sandra Sorvali och Linus Backström säger att de själva ville ut i arbetslivet i stället för att studera i skolan.

– För oss passar det bra, andra föredrar mera skolundervisning.

Mycket kritik

Den yrkesskolreform som trädde i kraft vid årsskiftet har kritiserats en hel del. Exempelvis Svensk Ungdoms förbundsordförande Christoffer Ingo, som själv gått i yrkesskola, säger i Hbl i juli att han som 16-åring inte skulle ha gjort så bra i från sig i ett system som dagens.

Vad han främst kritiserar främst den minskade närundervisningen, som lett till att tryggheten i utbildningen har försvunnit.

I Helsingin Sanomat publicerades den 21 oktober en artikel där ett dussin lärare hoppas på att deras studerande aldrig får jobb eftersom de är så olämpliga för sin bransch att de aldrig skulle klara av sitt yrke. I ett pressmeddelande framhåller Ingo att visionen för den moderna yrkesskolan är att den är mer individanpassad.

– Men då lärarna och personalen på skolan inte hinner se och handleda alla studerande fungerar det inte. Nu behöver regeringen se allvaret och öka grundfinansieringen till yrkesskolorna, kräver han.

FUNGERANDE SYSTEM. Tony Albrecht (t.h.) anställdes vid Jonel efter praktik och sommarjobb på företaget. Göran Jonsson (t.v.) har anställt också flera andra som praktiserat hos honom under studietiden. Bild: Kristoffer Åberg

Rektor Gunilla Träskelin vid Inveon medger att det är en utmaning att få det hela att gå ihop.

– Grundtanken i reformen är att varje yrkesskolstuderande ska ha en individuell plan enligt det personliga kunnandet. Man ska också kunna vara mera ute i arbetslivet än förr. Men speciellt för dem som inte har tidigare erfarenhet av en bransch spelar nog undervisningen i skolan en väldigt viktig roll.

Hon förklarar att studerandena inte helt själva kan välja om de lär sig i arbetslivet eller i skolan.

– Läraren är nog med om att avgöra saken från fall till fall.

Viktiga samarbetspartner

Träskelin är väldigt glad för att det i Östnyland finns företagare som Göran Jonsson.

– Hos Jonel är allting väl planerat, vi kan tryggt skicka våra elever dit.

Alltid är det ändå inte så lätt att hitta rätta samarbetspartner.

– Ibland ställer exempelvis studerandenas ålder hinder i vägen. Den som till exempel vill jobba i Sköldvik måste vara 18 år gammal.

Hon förstår den kritik som riktas mot yrkesskolreformen överlag men säger att Inveon nog har mycket närundervisning.

– De unga har rätt att få gå i skola i en trygg miljö, lära sig grunderna, ha rutiner i vardagen och kompisar att umgås med. Hos oss går undervisning och handledning sida vid sida.

Tekniska experten Henrik Rousku vid Elentreprenörsförbundet STUL säger att då yrkesskolornas resurser minimeras är det ytterst viktigt att samarbetet med näringslivet fungerar bra.

Ny lag trädde i kraft vid årsskiftet.

Nu finns inte längre separat utbildning för vuxna, allt hör ihop.

Yrkeskunnandet ska påvisas via olika test, främst på arbetsplatserna.

Mindre närundervisning i skolorna, mera inlärning på arbetsplatsen.

Samarbetet med näringslivet allt viktigare.

– Vi måste ju se till att företagen även i fortsättningen har tillgång till yrkeskunnig arbetskraft.

STUL har redan hittills haft nära samarbete med läroanstalterna, nu utvecklas också nya redskap för medlemsföretagen. För cirka en månad sedan lanserades till exempel en webbkurs för dem som ska handleda studerande på arbetsplatsen.

Handledning kräver kunskap

– Yrkesmänniskor kan nog i allmänhet sin sak, men att lära andra kräver bland annat pedagogisk blick och man ska också veta hur yrkesstudierna är uppbyggda för att kunna dela med sig den kunskap som behövs.

Henrik Rousku påpekar att ingen har nytta av att studerande används för att städa upp eller göra andra jobb som de inte har någon nytta av i själva studierna.

Han säger att vad STUL också försöker informera om är läroavtal även sommartid.

– Läroavtal kan ju utnyttjas året om. Tar man sommaren till hjälp förkortas själva studietiden.

Han konstaterar att eftersom yrkesutbildningen förnyats och samarbetet med näringslivet blivit allt viktigare är det möjligt att ytterligare reformer behövs.

– Att bara kritisera ett system leder ingenvart, vi måste hitta nya, fungerande modeller.

Mer läsning