Han fastnade för handarbetet

HANDARBETE. Pasi Raittinen i Borgå är skomakare i tredje generationen.Bild: Kristoffer Åberg

Pasi Raittinen är skomakare i tredje generationen och stortrivs bland prylar, symaskiner och sulor i sin affär i Borgå.

Det har funnits en skomakare Raittinen i Borgå ända sedan 1956. Det var året då Pasi Raittinens farfar Nikolai startade sitt skomakeri Suutari Raittinen och började reparera Borgåbornas slitna skobottnar, reparera lädervaror och byta ut uttjänta blixtlås. Pappa Reino tog över honom och för tio år sedan stod Pasi Raittinen i tur att bli privatföretagare i tredje led.

– Det var ingen självklarhet att jag skulle bli skomakare. Jag provade på ett och annat, och var till exempel till sjöss en sommar.

Uppväxten i en företagarfamilj där också mamma Raija jobbade på skomakeriet satte ändå sina spår. Det pratades mycket skoreparationer i det raittinenska hemmet och för Pasi Raittinen kom familjefirman både med lördagsinhopp och med sommarjobb.

Det var ingen självklarhet att jag skulle bli skomakare.

– Sedan blev det så här. Efter säljstudierna vid handelsläroverket blev jag skomakarlärling i familjeaffären och lärde mig yrkets hemligheter av min far. Det var inget problem för mig att jobba tätt inpå mina föräldrar, det enda jag fick vänja mig av vid var att ropa "farsan, kan du hjälpa" och i stället säga Reino.

Det finns en skola i Finland som utbildar skomakare men fortsättningsvis är det via det traditionella lärlingssystemet som nya skomakare danas. Branschen är inne i en brytningstid; "den äts upp av billiga plastskor" som Pasi Raittinen uttrycker det. Det är inte längre sagt att folk bemödar sig om att låta reparera sina skor.

– Det är helt enkelt inte lönt laga skor som folk köpt för en billig peng på någon stormarknad. Det är ofta så dåligt tillverkade att det inte finns något kvar för mig att reparera. Så gott som dagligen landar sådana skor direkt i vår soptunna, säger Pasi Raittinen.

Det är helt enkelt inte lönt laga skor som folk köpt för en billig peng.

Eller så finns det en chans att reparera skon, men för dyra pengar.

– Ärlighet varar längst. Då upplyser jag kunden om att det kostar 50 euro att fixa skoparet som kanske kostat 25 euro.

Raittinen trivs med de täta kundkontakterna som följer med skomakeribusinessen men det han brinner för är handarbetet. Han gillar att sy små stygn, lappa och limma.

Det är också småjobben som hämtar brödfödan; några euro här och där som gör stor skillnad eftersom inte ens de största jobben sällan hämtar in mera än femtio euro.

Ärlighet varar längst.

För tillfället handlar det mycket om rätt sorts bottnar för halkigt vinterväder. Pasi Raittinen säljer olika slags halkskydd i skomakaraffären, men många kommer också in med plastpåsen från skoaffären i högsta hugg. Många av skomodellerna som i Finlands säljs ämnade för vinterbruk har inte bottnar som anpassade för våra förhållanden.

– Plast är halt hur mycket räfflor sulan än har. Gummi är det enda rätta om man vill slippa halka omkring om vintern.