Halvfärdiga gatuprojekt irriterar i Borgå

INTE FÄRDIGT. Det finns många nya gator i Borgå som får vänta onödigt länge för att byggas riktigt klara. Bilden är från Majberget. Bild: Kristoffer Åberg

Majberget, Äppelgården, Hornhattula, Hermansö, västra åstranden... Kommunteknikens lista över halvfärdiga gatuprojekt blir allt längre. Det beror bland annat på att det ofta tar så lång tid att bebygga nya bostadsområden men också på att pengarna tryter.

Staden satsar på nya områden och alla ska förses med även kommunteknik. Ofta hör man ändå folk förundra sig över att så mycket lämnats halvgjort. Den sista finslipningen fattas och det allmänna intrycket är inte vad det borde.

Kari Hällström är chef för kommuntekniken och fullt medveten om situationen.

– Visst är det fint att staden byggs ut och det är den här sortens projekt vi måste prioritera. Men det går tyvärr ofta så att finslipningen inte görs tillräckligt snabbt. Det handlar om penningbrist men också om att vissa platser i övrigt bebyggs väldigt långsamt.

Så är det till exempel med Majberget som fortfarande ser ut som en byggarbetsplats eftersom bara en del av husen är klara.

Han hoppas ändå att centrala områden där ska ställas i ordning efter att den nya bussrutten öppnats nästa år.

Budgeten krymper

Trots att kommuntekniken gjort och gör stora satsningar så finns det bara mer och mer som förblir ogjort.

– Vårt område växer men inte anslagen, trenden för dem är den motsatta. Det är inte möjligt för oss att svara på invånarnas alla behov.

Kommunala tjänster lockar inte heller folk under en högkonjunktur då privata sektorn bjuder på mycket jobb och högre lön.

– Just nu saknar vi en planeringsingenjör och en gatubyggnadschef. På parksidan är två tjänster lediga. Det har ändå visat sig att månadslönerna på den privata sektorn är cirka 1 000 euro högre än hos oss. Så man förstår vad människor väljer.

Kommuntekniken sysselsätter i dag 84 personer, av dem arbetar 55 på depåerna. Kari Hällström påpekar att en väldigt stor del av arbetstiden numera går till att sköta byråkratiska uppgifter.

– Så är det säkert överallt men visst är det sorgligt att man kan använda bara en liten del av sin tid för det egentliga jobbet på fältet. Vi mest bara fyller i lappar och blanketter, planerar, förhandlar och sitter vid datorn.

Borgå får hela tiden kritik för dåligt skötta gator. Enligt Hällström växer saneringsskulden konstant.

– Det bara inte finns tillräckligt med pengar för nya ytor.

Kommunteknikens budget för nästa år ser ganska rejäl ut vid första anblick, över 8 miljoner euro.

– Här finns ändå två rörliga delar. De har att göra med företagsområdet i Kullo – Nyby och lättrafikleden mellan Tjusterby och Ernestas.

– Om inte dessa projekt startar stryks drygt två miljoner.

Lite snö och några minusgrader

Vintern står bakom dörren och får Kari Hällström be jultomten om en klapp behöver han inte fundera länge. Han hoppas på tunt snötäcke och några minusgrader. En dylik kombination är enklast och billigast för underhållets del.

– Plusgrader är illa för asfalten och om det smälter och fryser på turvis måste man sanda så gott som dagligen. För mycket snö blir också dyrt.

Han säger att totalt 30 enheter sköter om vinterunderhållet.

– Hälften är stadens egna anställda, resten entreprenörer. De rycker ut då jouren ger order.

Systemet är inte optimalt för alla de privata aktörer som inte på förhand har en aning om hur mycket jobb det blir.

Miljöaspekterna har blivit allt viktigare också i kommuntekniska sammanhang och enligt Hällström styr de all verksamhet.

– Vi fokuserar exempelvis på nya maskiner och återanvänder material från arbetsplatserna.

Borgå och kommuntekniken var för övrigt först i Finland med att hela sin dieselmateriel börja använda den förnybara dieseln Neste MY, som tillverkas till 100 procent av avfall och rester .

Mer läsning