Gripande konstskapelser tävlar om Runebergspriset – två av verken är skrivna på svenska

NOMINERADE. Åtta titlar representerande fem olika skönlitterära genrer tävlar om Runebergspriset i litteratur. Fr.h. Veera Antsalo, Tua Forsström, Olli Jalonen, Antti Nylén. Henriikka Tavi och Eeva Turunen. Fredrik Lång och Heikki Kännös saknas från bilden. Bild: Kristoffer Åberg

Det kraftfullt sagda och styrkan i själva budskapet, det är den gemensamma nämnaren för titlarna som nominerats till Runebergspriset i litteratur. Glädjande att se är den breda genreflora som de utvalda verken representerar.

Kortprosa, lyrik, essä, brevroman och roman. Skönlitteraturens hela spektrum finns med i de åtta inhemska böcker som tävlar om Runebergspriset 2019, och bredden är också något som valjuryn funderat en hel del på under läsprocessens gång.

Det är ingalunda självklart att den litterära uppmärksamheten fördelas rättvist på olika genrer, och genom att rikta ljuskäglan också mot smalare stilarter vill författaren Marjo Heiskanen som tillsammans med kritikern och kulturredaktören Siskotuulikki Toijonen samt FD, litteraturforskare Veli-Matti Pynttäri förbättra välfärden inom branschen.

– För att åstadkomma det bör var och en av oss fundera på hur vi kan belysa hela spelplanen och inte bara hemplattan eller fångaren, säger juryns ordförande Marjo Heiskanen med bobollstermer när kandidaterna presenteras i Runebergs hem på fredagseftermiddagen.

– Det har länge talats om att gränserna mellan olika genrer håller på att suddas ut, och detta märkte även vi då vi plöjde igenom årets skörd.

Rik bokskörd

Med det hänvisar Heiskanen till de sammanlagt 245 skönlitterära verk som jurymedlemmarna läst under årets lopp. I mängden fanns omkring hundrafemtio romaner, femtio diktverk, drygt tjugo essäsamlingar, ett halvt dussin novellsamlingar och lika många berättelsesamlingar som höll en språkligt och innehållsmässigt hög standard.

Det har länge talats om att gränserna mellan olika genrer håller på att suddas ut, och detta märkte även vi då vi plöjde igenom årets skörd.

– Det som binder samman titlarna är den suveräna språkanvändningen. Författarna är så skickliga att den konstfärdiga texten lägger sig till synes lätt på boksidorna, säger Marjo Heiskanen.

Bland de nominerade verken hittas Fredrik Långs brevroman Basim, min kära, Antti Nyléns essäsamling Häviö, Eeva Turunens album med kortprosa, Neiti U muistelee niin sanottua ihmissuhdehistoriaansa, och två lyrikvolymer: Veera Antsalos Imago samt Tua Forsströms Anteckningar. (se artikel intill). Romankonsten representeras den här gången av Olli Jalonens Taivaanpallo, Heikki Kännös Sömnö, och debutanten Henriikka Tavis Tellervo.

ÅTTA TITLAR. En volym kortprosa, en essäsamling, en brevroman, två lyrikalbum och tre romaner tävlar om Runebergpriset i litteratur 2019. Bild: Kristoffer Åberg

 

Kvalitetsverk

Trots att de nominerade titlarna representerar väsensskilda genrer så finns det enligt valjuryn gemensamma nämnare. Sättet att uttrycka sig är kraftfullt och även själva budskapet är starkt. Juryn återkom till tiotals verk vars kvaliteter diskuterades ända till slutet av november, och till sist vaskades åtta konstskapelser fram – bara drygt tre procent av den totala titelmängden.

Vinnaren av Runebergspriset i litteratur utses av en prisjury som består av författaren Virpi Hämeen-Anttila, kritikern och frilansjournalisten Maija Jelkänen och FD, litteraturforskaren Mikko Carlson.

Pristagarens namn offentliggörs på Runebergsdagen den 5 februari 2019.

Kandidaterna för Runebergspriset år 2019 är följande:

Veera Antsalo: Imago, Teos (lyrik), Tua Forsström: Anteckningar (Merkintöjä, övers. Jyrki Kiiskinen) Förlaget/Siltala (lyrik), Olli Jalonen: Taivaanpallo, Otava (roman), Heikki Kännö: Sömnö, Sammakko (roman), Fredrik Lång: Basim, min kära, Förlaget (brevroman), Antti Nylén: Häviö, Kosmos (essee), Henriikka Tavi: Tellervo, Teos (roman), Eeva Turunen: Neiti U muistelee niin sanottua ihmissuhdehistoriaansa, Siltala (kortprosa).