Gör yrkesutbildningen till den bästa i världen

Företag behöver ung, kunnig och motiverad arbetskraft. Ungdomar behöver utbildning och jobb. Vägen som leder in i arbetslivet ska vara motiverande och resultera i ett tryggt och fast arbete.

Finlands ekonomi växer just nu. När ekonomin stärks och exporten drar förbättras också sysselsättningsläget. En del branscher har brist på yrkeskunnigt folk, vilket kan ha konsekvenser för var företag etableras. Reformen av yrkesutbildningen i en mer flexibel riktning kan därför vara till fördel för speciellt branscher där förändringar i konjunkturen märks snabbt.

Reformen av yrkesutbildningen träder i kraft den första januari 2018. Reformen förnyar yrkesutbildningen på många sätt. De stora bitarna är att finansieringens grunder förändras, och att man inför mer inlärning på arbetsplatsen. Studierna ska vara mer flexibla, och studievägarna ska göras individuellt utifrån varje studerandes kompetens och behov.

Det låter bra, men reformen är förknippad med oro och misstänksamhet.

Reformen är en av regeringens spetsprojekt, och motiveras av att det framtida yrkeslivet behöver en ny form av kompetens och yrkeskunskap. Men det handlar minst lika mycket om pengar. En reform är nödvändig eftersom man har mindre resurser än tidigare för utbildning. Det ska sparas, helt enkelt.

Självklart ställs frågan: Kan en reform som genomförs med mycket minskade resurser bli bra?

Faran är att reformens goda avsikter leder till en försämrad kvalitet på undervisningen. Närundervisningen blir nätundervisning, distansstudier och arbetspraktik.

En mycket större del än hittills av undervisningen kommer att förläggas i arbetslivet. Det förutsätter att man på arbetsplatsen kan erbjuda de studerande professionell handledning och stöd.

Arbetsgivare förvånas ibland över den brist på förståelse för verkligheten som nya arbetstagare visar. Arbetet visar sig vara något helt annat än man uppfattade det vid skolbänken. Mer inlärning i arbetet ger i bästa fall en bättre förståelse för de krav som dagens arbetsliv ställer.

På alla arbetsplatser har man kanske ännu inte insett hur viktigt det är att verkligen satsa på att handledarna som ansvarar för praktikanterna också får stöd och handledning, kanske extra arbetstid för uppdraget och en liten bonus i lönekuvertet. Företagen kunde också vara bättre på att marknadsföra sina branscher och locka unga att välja en framtid hos dem. Att få möjligheten att utbilda och knyta till sig unga och nya arbetstagare är en investering som arbetsgivarna borde vilja nappa på.

Endast en tredjedel av de studerande inom yrkesutbildningen är unga som kommer direkt från grundskolan. Resten är vuxna som har, åtminstone i någon form, erfarenhet och kunskap från arbetslivet.

I Östnyland står yrkesutbildningen inför stora förändringar i var och hur den bäst ska arrangeras. Regionens unga behöver ett utbud på linjer som ger dem bred kompetens och på riktigt är en väg in i arbetslivet, eller till fortsatta studier.

Skräddarsydda lösningar och individuella lärstigar innebär förhoppningsvis att studerande som behöver mer stöd och närundervisning får det, medan andra kan dyka snabbare in i arbetslivet och förkovra sig där.

För att reformen ska lyckas krävs en bra dialog mellan utbildningsanordnare och arbetslivet. Unga i dag är inte lata, de allra flesta vill studera och arbeta. Däremot upplevs dagens otrygga arbetsliv med visstidsjobb och nollavtal knappast särskilt motiverande. Våra unga är värda en yrkesutbildning som är den bästa i världen.

Helén Kurri Nyhetschef och chefredaktör för Östnyland