Gör en Dagny, bli digital

Hela folket förväntas ta till sig digitaliseringens fröjder, men för att fixa det behövs stöd och hjälp till de digitalt osäkra.

Hundrafemåriga Dagny är rikskändis i Sverige. Inte enbart på grund av sin höga ålder, utan framför allt för att hon är en tuff tant med egen blogg. På den delar hon med sig av sin vardag, och hon berättar att hon gillar det mesta men mest sådant som är roligt.

Är man så gammal som Dagny kan man med rätta kalla sig en nätets invandrare, det vill säga man är en person som är född innan Internet fanns som masskonsumtion. De digitalt infödda, "åttiofemmorna", är de som har vuxit upp i en tid när datorer och Internet redan är en naturlig del av samhället.

Men att vara en digital invandrare betyder inte automatiskt att man inte är intresserad av Internets möjligheter.

Många äldre är verkligen nyfikna, och många har tagit till sig den nya tekniken. Men många känner osäkerhet över hur tekniken fungerar och oro över farorna, och väljer hellre bort de digitala möjligheterna.

För ett par veckor sedan arrangerade tidningen Östnyland ett digikafé tillsammans med yrkesinstitutet Point College. Målgruppen för kaféet var äldre och under några timmar fick digitalt osäkra svar på många frågor och hjälp med sina problem av eleverna från Point College. De som besökte kaféet uppskattade den proffsiga och vänliga guidningen som ungdomarna erbjöd. Och det var många som efterlyste möjligheten till kostnadsfri digital rådgivning till exempel på biblioteken eller i kommunernas servicekontor.

I Sverige har den ideella föreningen Senior Net Sweden tagit till sin uppgift att främja seniorers förmåga att använda den moderna IT-teknik, som är så nödvändig i dagens samhälle.

Föreningen har omkring tiotusen medlemmar och ett femtiotal klubbar runtom i landet. I sin verksamhet har man tagit fasta på den svenska regeringens strategi som säger att "alla ska ges möjlighet att ta del av digitaliseringen och de fördelar den för med sig."

Bankärenden, tidningsprenumerationer, försäkringar, tågbiljetter, medicinrecept och patientuppgifter, tidsbeställning till vårdscentralen och mycket mer har flyttat till nätet. Även om det fortfarande går att uträtta en del av tjänsterna på traditionellt sätt förväntas vi vara digitala. I annat fall får man vara beredd att betala dyrare för tjänsten, vänta i långa köer och hålla reda på öppethållningstider.

Det finns många finländare som aldrig har använt nätet på något sätt alls. Det framkommer av en enkät som förbundet för äldrevård Valli gjorde nyligen, och förbundet uttrycker oro för att digitala tjänster inte når alla som berörs. Problemet är bland annat att många äldre personer inte äger apparater för nätanvändning.

Förbundet lyfter fram att det är svårt eller omöjligt att få pålitlig personlig hjälp på många orter i dag. Försämrad syn och nedsatt motorik kan förhindra användningen av elektroniska tjänster, och många måste förlita sig på anhörigas hjälp.

I Helsingfors finns omkring 200 digirådgivare, det är stadens anställda och frivilligarbetare, som ger gratis rådgivning på 150 platser i bibliotek, serviceboende, medborgarinstitut och i ungdomslokaler.

I de östnyländska kommunerna kunde kanske pensionärsföreningarna vara de drivande krafterna när det gäller att få med de äldre i digitaliseringen, till exempel genom att jobba för att kostnadsfri digirådgivning erbjuds alla som behöver.

Många äldre som tagit det digitala klivet har upptäckt att Internet inte bara är ett praktiskt verktyg i många sammanhang, utan också ett förträffligt tidsfördriv. Vänner som man tappat kontakten med blir plötsligt en del av ens liv igen, och man kan också få helt nya vänner. Gör en Dagny, bli digital.

Helén Kurri Nyhetschef och chefredaktör för Östnyland