God sömn behövs för att vi ska må bra

SOV GOTT. Psykologilärare Clara Nordman konstaterar att barn och unga behöver mycket sömn.Bild: Annika Ståhl

Efter en orolig natt av vakande märker man direkt hur mycket god sömn betyder. Prestationsförmågan, humöret och hälsan är alla beroende av sömn.

Varje finländare lider av temporär sömnlöshet i något skede av livet, och var femte finländare drabbas av långvarig insomnia.

Sömnens uppgift är simpel: den behövs både för att bearbeta information som man på dagen har snappat upp samt för att kroppen ska återhämta sig.

Clara Nordman, psykologilärare i Borgå gymnasium, har några intressanta fakta om sömnens betydelse och sömnbehovet hos olika individer att dela med sig av.

Människan sover en tredjedel av livet. Även om forskarna i dag vet mycket om sömn står den mest enkla frågan utan svar.

– Man har länge vetat vad som händer i nervsystemet medan vi sover, men frågan varför vi sover har ingen egentligen ännu svar på, konstaterar Nordman.

Man har forskat mycket om vilka olika faktorer som påverkar sömnen, och vi lär oss hela tiden mer. Sömn är mycket individuellt.

Individuellt behov

Några orsaker till att man vissa morgnar sitter vid frukostbordet och tvingar upp sina ögonlock är en förändring i ens livssituation, stress eller en sjukdom. Nätterna då både glada och melankoliska tankar snurrar i huvudet gör att man inte kan somna.

Det är ändå inte bara hur länge man sover som är viktig här. Om sömnen är ytlig är man inte tillräckligt utvilad nästa dag.

Sömnen kan också rubbas av till exempel trafikbuller och om man använder sin mobiltelefon mycket.

– Det blåa ljuset från skärmen på smarttelefonen försämrar sömnen eftersom produktionen av sömnhormonet melatonin minskar i hjärnan, berättar Nordman.

Det lönar sig alltså att lägga bort all elektronik några timmar före man stänger ögonen.

Behovet av sömn varierar hos individer beroende på ålder och livsvanor. Till exempel behöver idrottare mer tid att återhämta sig efter hård träning.

– Barn måste få sova mer än vuxna eftersom barnets hjärna utvecklas. Under natten produceras mycket hormoner hos tonåriga, vilket gör att de behöver mycket sömn, förklarar hon.

– Hur mycket sömn man egentligen behöver beror också på yttre faktorer. Bland annat årstider har stor betydelse vid sömn eftersom man producerar mindre melatonin under ljusa tider av året.

En grundpelare

Ny forskning visar att slaggmaterial sköljs bort från hjärnan under natten, vilket förhindrar att det bildas amyloida plack i hjärnan. Man har forskat i placken och i dag vet man att det finns en anknytning mellan amyloida plack och bland annat Alzheimers sjukdom. Dessutom kan dålig sömn på lång sikt bidra till att man får sjukdomar som diabetes och depression.

Det kan alltså få långsiktiga följder att inte sova, och dem kan man undvika om man ser till så man sover gott och ordentligt.

För att vara tillräckligt utvilad på morgonen bör man ta hand om sin sömnhygien, alltså se över faktorer som kan påverka kvaliteten på sömnen. En regelbunden dygnsrytm är ett exempel på något som har inverkan på vilan. Lägg också på minnet att sömn är en av de tre faktorer som håller oss i gång. Om inte kosten och konditionen är i skick påverkas sömnen negativt.

Källor: psykologiguiden.se, forte.se, 1177.se, oivauni.fi.