Gisle vill själv välja vems kund han är

MISSNÖJE MED FAKTURERINGSBOLAGEN. Gisle Sjöberg gillar inte den nya trenden där faktureringen inte mer är ett led i kundkontakten. Han kan inte tänka sig att själv anlita ett faktureringsbolag för räkningarna från sin djurklinik.Bild: Kristoffer Åberg

Gisle Sjöberg är rädd för att den personliga relationen mellan kund och företagare försvinner när faktureringsbolagen tar över räkningarna. Och vad händer om bolagen tas över av internationella krafter, som har sitt huvudkontor på Caymanöarna?

Vår artikel, ÖN 21.8., om faktureringsbolaget Ropo Capital och om hur Borgå stads dotterbolag Borgå Energi har sålt vidare både sin fakturering och sin reskontra, har väckt en del reaktioner. Många har bekantat sig med de nya faktureringsbolagens negativa sidor, det vill säga fått oväntade straffräkningar.

Gisle Sjöberg i Borgå är en av dem som är upprörd över hur faktureringsbolagen tar över och blir fler och fler.

– Beror det på att allt fler låter bli att betala sina räkningar före förfallodagen, eller varför finns det plötsligt ett stort behov av firmor som med järnhand driver in fakturorna?

– När jag har valt en elleverantör så har jag samtidigt valt att just den elleverantören får fakturera mig. Plötsligt är jag kund hos ett helt annat bolag, ett bolag som ingen har frågat om jag vill vara kund hos.

Med faktureringsbolagen som sköter alla fakturor och indrivningen finns det inte mer någon tolkningsmån när det gäller sista möjliga betalningsdag. Om det så gått bara en dag över krävs kunden på förseningsavgift.

Okänd fakturerare

– Jag betalar inte mina räkningar varje dag, säger Sjöberg som driver en veterinärstation i Kullo. Jag betalar kanske två gånger i månaden och då blir det ofta så att ungefär hälften av räkningarna betalas en vecka före sista betalningsdag och den andra hälften betalas en vecka efter sista betalningsdag. Tidigare har det inte haft någon större betydelse.

– Men plötsligt får jag en påminnelseräkning av en helt okänd fakturerare, jag måste betala fem euro extra. På räkningen står, som det brukar, att du kanske redan har betalat din räkning, i så fall kan du slänga den här. Så jag slänger den.

– Det går två veckor och så har fem euro blivit 20 euro och snart står jag där med en indrivningsvarning.

Sjöberg försöker ringa, men ingen svarar. Han skickar mejl och får ett automatsvar. Han skickar fler mejl och får hela tiden samma automatsvar.

– Det här är inte kundtjänst utan något helt annat.

Smart företagsidé

Gisle Sjöberg säger att han kan förstå hur företagsidéen har fötts.

– Faktureringsbolagen säljer sina tjänster billigt, eftersom de får sina pengar från förseningsavgifter och indrivning. Det är ett smart projekt, men är det hållbart?

Sjöberg tycker att det är skrämmande att också kommunala bolag anlitar faktureringsbolagen.

– Vad händer om och när det finska faktureringsbolaget kanske säljs vidare till ett internationellt bolag, liksom det har gått med vissa kedjor med privata hälsostationer och med djurkliniker? Till ett internationellt bolag vars vinst går direkt till Caymanöarna. Är det här en fråga som alls har diskuterats i kommunen?

Sjöberg säger att ett faktureringsbolag säkert fungerar helt bra så länge alla betalar sina räkningar punktligt.

– Men jag skulle aldrig kunna utsätta mina egna kunder för något sådant. Reglerna är så strikta och snäva att de inte ger någon rörelsemån alls.

Sjöberg frågar vem som egentligen tjänar på faktureringsbolagen, utom faktureringsbolagen.

– Den personliga kundrelationen blir överflödig, är det dit vi strävar?