Ger långsamt kabelarbete dyra överföringsavgifter?

Man kan också fråga sig varför kabeldiket skall grävas precis invid asfalten, då diket sträcker sig tre meter in mot skogen.

Detta är vad jag har kommit att tänka på då jag i ungerfär ett års tid följt med kabelarbetet som Sibbo Energi Ab utför i Paipis vid Rajakulmavägen. Arbetet påbörjades strax efter 1 maj 2018 och pågår fortfarande. Vid årsskiftet var en sträcka på cirka 1 400 meter klar. Detta innebär knappa tio meter färdigt kabelarbete per arbetsdag. Grävmaskinen har lyckats gräva upp och kabla diket cirka en meter per arbetstimme. Man kan fråga sig om samma resultat skulle ha uppnåtts med spade? Jag kan inte undvika tanken på att arbetet utförs så långsamt (och dyrt) som möjligt så att Kervo Energi AB kan få dotterbolaget Sibbo Energis elöverföringsavgifter så höga som möjligt?

Energiverket övervakar elöverföringavgifterna, men godkänner de verkliga kostnader som sådana till grund för elöverföringsavgifterna, plus en vinst på cirka 7 procent. Således är det fördelaktigt för Kervo Energi att få pågående kabelarbete att bli så dyrt som möjligt, eftersom summan som 7 procent baserar sig på är så stor som möjligt. Med dessa euron kan man sedan behändigt amortera lån som tagits för Kervo biokraftverk som köpt sin andel av Pohjolan Voima Oy. Det är klart att 7 procent av 100 miljoner är mer än 7 procent av tio miljoner euro.

Då jag ringde och frågade varför arbetet utförs så långsamt var svaret att terrängen vid diket är krävande. Enligt företaget är således terrängen precis invid en asfalterad landsväg krävande. Visserligen är vägbasen gjord av stora stenar, men dessa går trots allt att flytta på. Man kan också fråga sig varför kabeldiket skall grävas precis invid asfalten, då diket sträcker sig tre meter in mot skogen. Arbetet med kabeldiket precis invid asfalten försvårar dessutom trafiken och förorsakar fara för både bilister, fotgängare och cyklister som endast har en smal väg att samsas om.

Ironiskt nog kunde man tänka sig att om man tar bort stora stenar, och ersätter den försvagade vägkanten med sand, blir vägen svagare. Elbolagen kan ju inte gå i konkurs och på detta sätt får de billiga lån. Därför gör man arbetet så dyrt som möjligt, för denna vinst på 7 procent får bolagen i praktiken njuta av hur länge som helst.

Eero Seppänen Norra Paipis