Från det lokala till det globala

Skam igen visar exempel på hur en välskriven berättelse har hjälpt barn och unga med att hantera svåra situationer.

I fredags gick den andra Helsinki Script-tillställningen av stapeln på Savoy i Helsingfors. Evenemanget var en succé redan i fjol och i år lyckades Liselott Forsman (Yle) tillsammans med sina kolleger, höja ribban ytterligare med många nordiska och övriga internationellt framstående talare som berättade om manusprocessen bakom sina filmer och tv-serier. Ett tema som diskuterades var hur vissa program och format fungerar bra också i andra länder än i de som de ursprungligen skapats för.

Lars Blomgren, producent för serien Bron presenterade tre olika öppningsscener med kvinnan som hittas död mitt på Öresundsbron, på gränsen mellan Sverige och Danmark. I den brittiska serien The Tunnel ligger hon mitt under engelska kanalen och i den amerikanska The Bridge i El-Paso, på gränsen mellan USA och Mexiko. Dialogen vid gränsen avspeglar de kulturella skillnaderna mellan länderna på ett fyndigt vis. Den norska succéserien Skam igen visar exempel på hur en välskriven berättelse har hjälpt barn och unga med att hantera svåra situationer. Avsnitt i serien som berört frågor om sexuell läggning, mobbning och våldtäkt har fungerat som ett medium för unga över hela världen att hitta en väg att diskutera sina erfarenheter och känslor med vänner och föräldrar. Skam är förståeligt en av de serier som har "rest" mest globalt. Till och med nomadfamiljer från den sibiriska tundran kände till karaktärerna, berättade producenten för serien, Marianne Furevold.

Där den finska serien Helppo Elämä (2009) handlar om hur en småkriminell finsk pappa försöker komma in på den smala vägen är grundtanken i den ungerska adaptionen huruvida man kan leva ett bra liv i Ungern i dag utan att bli korrumperad. Enligt showrunnern Gabor Krigler som gjort om serien för ungerska förhållanden med namnet Aranyelet – Golden Life blir svaret nej, det kan man inte. Serien har varit mycket framgångsrik i Ungern och nyckeln är enligt Krigler att innehållet anpassats till den lokala kontexten. Det personliga greppet och autenticiteten för en historia är knuten till det lokala, det välbekanta. Detsamma framgick av presentationen av den ursprungligen israeliska serien Prisoners of war som sedan adapterades av Netflix till den amerikanska succén "Homeland". De politiska frågorna i de bägge versionerna är helt annorlunda men grundkonstellationerna är desamma, i båda fallen berör de lokala politiskt relevanta frågor.

Det har varit roligt att följa med de senaste norska succéserierna. Då Danmark tidigare producerat en rad internationella framgångshistorier är det klart norskt drama som nu är på väg. Mette M. Bølstad, som skrivit Nobel och Kampen om tungvattnet förklarade orsaken med att man i Norge blivit bättre på att jobba tillsammans och att man delar med sig av sina tidigare lärdomar. Evenemang som Helsinki Script sporrar säkerligen också de finländska manusförfattarna, polisserien Sorjonen lär redan ha sålts till över 30 länder.

John Grönvall magister i datateknik och jobbar som lärare i medier och kommunikation på Arcada

Mer läsning