Framtidstron sviker inte klimatforskaren

Bild: Achim Baqu

Klimaten har genom tiderna förändrats så att varma och kallare perioder har avlöst varandra. Den problematiska klimatförändringen är ändå den som människan åstadkommer.

Kimmo Ruosteenoja är forskare på Meteorologiska institutet och specialist på att förutspå vilka svängningar klimatkurvorna kommer att ta i framtiden.

– Först och främst är det viktigt att definiera vad klimatförändring egentligen är. Det finns två huvudtyper av klimatförändring: Naturlig förändring, och förändring som människan åstadkommit. När man diskuterar ämnet är det viktigt att alla talar om samma sak, säger Ruosteenoja.

Att klimatet förändras är ingenting nytt. Kalla och varma perioder har avlöst varandra genom tiderna.

– Finland har både varit väldigt varmt, och täckt av ismassor.

Ruosteenoja berättar dock att den klimatförändring som vi i dag diskuterar är den som människan åstadkommit. Han poängterar att människans negativa belastning på klimatet inte är något som endast pågått de senaste decennierna – det har funnits i hundratals år.

Stora utsläpp av växthusgaser, till exempel koldioxid, är dock något som ökat kraftigt det senaste halvseklet, och det har även dominerat klimatdebatten.

Dystra prognoser

Kimmo Ruosteenoja berättar att hans arbetsuppgifter går ut på djupgående analyser och tolkningar av signaler. Han klickar fram diagram på datorn och visar på diagram sedan år 2000.

– Vi kan se att det med undantag för två år i regel har varit en årsmedeltemperatur som överstiger genomsnittet. Vissa år tar kurvan ett rejält språng uppåt.

Ruosteenoja konkretiserar med att förutspå hur åttioårsdagen kommer att se ut för en år 2000 född person. Han målar upp två alternativa scenarier. Den första möjligheten är att vi lyckas sätta upp klimatmål som håller, och således lyckas hålla temperaturökningen till måttliga två grader. Detta ställer dock enligt Ruosteenoja krav på både teknisk utveckling och en stark vilja.

Det värsta möjliga scenariot är att medeltemperaturen stiger med cirka 6 grader. Detta skulle resultera i allvarliga följder, speciellt ute i världen.

– En sak är dock säker, vita jular kommer att bli allt mer sällsynta

Lösningar finns

Ruosteenoja förklarar att följderna av en klimatförändring är mer långtgående än man kan tro.

– De största problemen uppstår ju såklart i de länder där det redan är väldigt varmt. I de mer negativa framtidsprognoserna förutspår man att områden kommer att avfolkas, vilket skulle leda till att utvecklingen skulle ta ett steg bakåt. Dålig utbildning, överbefolkning och terrorism blir svårare att bekämpa om klimatet är ett hot.

Lösningarna är enligt Ruosteenoja dock enklare än många tror.

– Förutom att vi i I-länderna bör minska våra utsläpp och sluta använda fossila bränslen, är även de nuvarande U-länderna ett potentiellt problem. Då välfärden ökar i dessa länder i framtiden är det ytterst viktigt att de helt och hållet hoppar över steget med fossila bränslen, och börjar använda klimatsmarta lösningar direkt. Då kan vi stoppa klimathotet.

Ruosteenoja anser att man hoppet inte är ute, även om vi nu borde börja jobba mot lösningarna.

– Det kanske viktigaste att minnas är att nyckeln som öppnar lösningsdörren till klimatförändringen finns hos människorna själva, speciellt de unga.

Är du som klimatforskare en pessimist eller optimist?

– Ingetdera, faktiskt. Om man låser sig vid ett pessimistiskt tänkande förlorar man lätt hoppet, och tron på människans förmåga. Men om man å andra sidan låser sig vid ett optimistiskt tänkande är det lätt hänt att man blundar för utsikterna och missar de verkliga problemen. Men hoppfullheten har jag nog kvar.