Fram för struktur, textur och form

Sex unga konstnärer ställer ut på Gamla Kaplansgården i maj. Naturens och människans många uttryck binder samman alstren utförda i många olika tekniker.

Lera, trä, brons, blyerts, bläck ... uppräkningen kunde göras ännu längre efter att man bekantat sig med utställningen Yhteyksiä, sammanhang, på Kaplansgården. Lägg till skulptur, grafik och ljusinstallation och vet att det är en mångbottnad utställning som Neea Virtanen, Siiri Nurkkala, Anni Kristiina, Leena Reittu, M. Hulkko och Elmeri Leskinen utformat.

Den gemensamma nämnaren, utöver fascinationen över att utforska sambandet mellan människan och naturen, heter yrkeshögskolan Saimaan ammattikorkeakoulu i Villmanstrand. Där har de samtliga fått sin konstnärsutbildning.

– Gruppen formades eftersom vi gör tematiskt liknande arbeten och har naturen som en stor inspirationskälla, säger Leena Reittu.

– Även om vi jobbar med väldigt olika teman så är grundtanken densamma, tillägger Anni Kristiina.

En del av alstren som visas är de facto konstnärernas slutarbeten, till exempel Reittus organiska skulpturer i trä och lera som drar blicken till sig som en magnet då man kliver in i utställningslokalen. Här har hon kombinerat trä och keramik till en upprätt bildstod som ofrivilligt för tankarna till en modern variant av en stolt moai på Rapa Nui.

Organiskt material

– Det har varit ett intressant experiment att jobba med trä och lera. Det är en kombination som man inte ser så mycket av. Jag gillar att använda väldigt traditionella material på ett nytt sätt, säger Leena Reittu.

Gruppen formades eftersom vi gör tematiskt liknande arbeten och har naturen som en stor inspirationskälla.

Bortom hennes totempålliknande skulptur – som har en liggande pendang som sällskap – skymtar ett av Neea Virtanens och Siiri Nurkkalas spännande arbeten. De jobbar i par och formar böljande, spretiga och skrovliga skulpturer av naturmaterial som de själva "skördar".

– Vi rör oss mycket i buskar och snår, ofta med ändan i vädret och saxen i högsta hugg, säger Neea Virtanen.

Mätäs (i bushen) heter den buktande väggskulpturen, formad ungefär som den australiska kontinenten. Där har Virtanen och Nurkkala utforskat doftklintens möjligheter. Kraftigt violetta blommor varvas med gyllene ännu inte utsprungna kronblad, som tillsammans bildar en matta med utsökt struktur.

Vacker gråbo

Kyy, som i huggorm, heter en vackert ringlande skulptur som duon skapat av en allmänt illa omtyckt växt: vägrensväxten gråbo som orsakar allergiska reaktioner hos många. Den fjälliga, brunskiftande ytan som Virtanen och Nurkkala böjt till en vacker formation, är skapad av otaliga avskurna gråbon som fogats ihop.

Vi rör oss mycket i buskar och snår, ofta med ändan i vädret och saxen i högsta hugg.

– Gråbons stjälkar var segare att bearbeta än vad vi hade kunnat föreställa oss.

Att det blev en ormliknande skulptur kom sig av att de upptäckte att gråbo, som växer exempelvis under stora granar med lågt och tätt kvistverk, blir krökta och böjda, slingriga som ormar.

Där Neea Virtanen och Siiri Nurkkala delvis har satt färg på sitt naturmaterial rör sig Anni Kristiina och M. Hulkko i en svartvitare värld. Anni Kristiina undersöker förhållandet mellan ljus och skugga i sina minutiöst utförda blyertsteckningar och grafiktryck. Hon rör sig dels i urbana miljöer, dels i människans inre landskap som i intrikata Time Is Going By eller i My Mind.

Mytologi och vetenskap

Även M. Hulkko utforskar människonaturen i sina skulpturer som har en dragning mot gamla folktraditioner. Björnen, ett viktigt väsen i den fornfinska mytologin, har hon format bland annat i brons och lera: där har hon försökt ringa in urgamla föreställningar om andevärlden och människors förmåga att kommunicera med den.

Organiskt är ett modeord inom konstvärlden men det beskriver oss bra.

– Fåglar hade också en stark symbolik, säger Hulkko och hänvisar till en rad vingformade skulpturer där hon till exempel plockat upp tron på fåglar som dödens och drömmarnas bärare.

En annan källa till fascination är forna tidens upptäcktsresande.

– Forskarna hade alltid en massa specimen på olika djur och växtarter med sig från sina forskningsresor. Jag tycker det är väldigt intressant, säger M. Hulkko som format egna människo- och djurskallar, däribland Tutkielma, studie, en dödskalle som hon gjutit i bly.

Fakta

Yhteyksiä

Neea Virtanen, Siiri Nurkkala, Anni Kristiina, Leena Reittu, M. Hulkko och Elmeri Leskinen ställer ut på galleri Gamla Kaplansgården i Borgå.

Utställningen pågår till den 5 juni.

I sin helhet handlar utställningen Yhteyksiä mycket om strukturer och former, om texturer och om vad som ligger bortom ytan.

– Organiskt är ett modeord inom konstvärlden men det beskriver oss bra, säger Hulkko.

Ljus geometri

Einari Leskinen har trä och ljus som grundelement i sina geometriska skapelser, däribland verket Kyynisyys, cynism, där centralobjektet är en gipsmask med konstnärens eget ansikte som förlaga. Masken i mitten omgärdas av ett antal upplysta, geometriska figurer som sprider sig utåt som kronbladen på en kantig blomma.

– Jag vill lyfta fram relationen mellan form och ljus. Målet är att få betraktaren att stanna upp och se ljuset leva.

Via ljusets färgskiftningar tar Einari Leskinen sikte på framtiden; han rör sig med föreställningar kring hur olika element i naturen kommer att se ut i ett futuristiskt perspektiv.