Frågor men inga svar inom vården

SNART OY AB. Radikala förändringar väntar då hälsovården bolagiseras. Bild: Kristoffer Åberg

Regeringens tanke att alla som erbjuder social- eller hälsovård ska göra det som bolag väcker frågor. Inom Nyland vet man inte ens hur landskapet ska formas.

Ska Sibbo omfattas av de separata lösningar man planerar för Helsingforsregionens social- och hälsovård? Hur går det för Borgå och Lovisa, är deras lösningar gemensamma med lösningarna i Hangö?

Tillsvidare har regeringens riktlinjer för social- och hälsovårdsreformen väckt enbart frågor i kommunerna. Tanken att all social- och hälsovård ska bolagiseras förvånar och tidtabellen ifrågasätts.

– Det förvånar att bolagen ska vara verksamma från 2019. Det kommer att bli svårt, tiden är för kort, säger social- och hälsovårdsdirektör Leena Kokko i Sibbo.

Hennes sits är svår för hon vet inte om kommunen i framtiden ska räknas höra till Helsingforsregionen eller landskapet Nyland.

– Man har definierat att Helsingforsregionen är Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla, men i trafiksamarbetet så hör dit även Kyrkslätt och Sibbo. Jag vet helt enkelt inte.

Kunden kan enbart välja var vården ges, inte hurdan vård som ges, eftersom kriterierna ska vara desamma på alla vårdställen

Allt kan inte ske via bolag

Kokko påpekar att lagstiftningen gör att allt inte kan bolagiseras. Beslut inom barnskyddet, missbrukarvården och psykvården är underställda ett tjänstemannaansvar och de frågorna ska även i framtiden skötas av tjänstemän.

Bakom kravet på bolagisering finns tanken att alla ska kunna välja sin vård. Men det har uppfattats fel av många, påpekar Kokko.

– Det är inte så att kunden kan välja vilken typ av vård man vill ha. Kunden kan enbart välja var vården ges, inte hurdan vård som ges, eftersom kriterierna ska vara desamma på alla vårdställen.

I Borgå säger social- och hälsovårdsdirektör Pia Nurme att hon hoppas att man kan organisera den offentliga sektorn anställda i en "lättare form av bolag".

– Man har sagt att personalen ska flytta över med gamla villkor, men om det handlar om ett affärsbolag så kan inte samma villkor gälla, utan då talar vi om andra anställningsvillor.

Offentliga sektorns avtal måste troligen i något skede bytas mot avtalsvillkoren inom den privata sektorn.

Risk att helhetssyn inte finns

Mest frågetecken just nu väcker tanken på att bryta ut Huvudstadsregionen från det Nyländska landskapet.

– Det får troligen dåliga följder för resten av landskapet. Det får inte bli så att de stora städerna först bestämmer hur de vill ha det och att vi andra därefter måste anpassa oss till deras beslut. Vi måste kunna se till helheten, säger Nurme som representerar Borgå sjukvårdsområde i den arbetsgrupp som planerar reformen för Nylands del.

Jag hoppas att sjukhusets kompetens ska förbli så bred som möjligt så att verksamheten stöder primärvården på området.

I värsta fall kan det gå så att Nyland splittras i flera små områden där alla gör på sitt sätt.

För Borgå sjukhus del måste man räkna med att förändringar kommer. Först stängs förlossningsenheten och barnavdelningen, efter det kommer mer.

– Jag hoppas att sjukhusets kompetens ska förbli så bred som möjligt så att verksamheten stöder primärvården på området, att det inte går så att man bara sköter till exempel operationer på något visst litet specialområde.

Nurme frågar var tankarna på en integrerad social- och hälsovård blev. En integration har setts som viktig i den förebyggande vården och det var den som skulle ge kunderna bara en lucka, en tydlig vårdkedja och besparingar. Nu verkar det som om den tanke man startade med skulle ha gått förlorad.

Risk för splittring

Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS verkställande direktör vd Aki Lindén har kritiserat reformplanerna som han säger utgår från en "Lilliputproblematik". Modellerna görs upp för de små landskapen och deras behov, medan stora städer och Nyland har helt andra behov.

HNS sköter den specialiserade sjukvården för hela Nyland och Lindén oroas över att man ska splittra enheten.

– Bollen är kastad till kommunerna som ska planera en separat lösning för Helsingforsregionen. Innebär det att kommunerna ska planera även en separat specialistvård, eller innebär det att de ska planera sin primärhälsovård, frågar Lindén i en intervju för Yle.

Mer läsning