Fortum satsar på nya digitala lösningar

KURVOR. Operatörerna Pekka Kettunen och Jouni Koistinen får lösa ett problem i det simulerade kontrollrummet. Bild: Max Nyberg

Virtuell och förstärkt verklighet är två områden som energibolaget Fortum satsar stort på. Tekniken används delvis redan i det dagliga arbetet.

Ett genomträngande men inte alltför oangenämt pipande låter förstå att allt inte står rätt till. Kurvorna på kontrollskärmen bekräftar saken: reaktoreffekten sjunker automatiskt för att kompensera för något bortfall – en pump, ska det visa sig. Operatörerna går lugnt runt bland de olika kontrollpanelerna för att åtgärda felet, och snart normaliserar sig läget. Hela rummet omgärdas av skärmar med diverse kontrollmekanismer och mätare.

Situationen är så äkta den kan bli utan att vara riktig: platsen är Hästholmens nya simulatorkontrollrum, och hela situationen är en övning där operatörerna tränar på en situation som i teorin kunde uppstå i kärnkraftverkets riktiga kontrollrum. Operatör Pekka Kettunen tar det lugnt.

– Det här är ingen allvarig händelse, säger han och lutar lugnt tillbaka i stolen.

Högteknologi och mätare

Fortum, som driver kärnkraftverket på Hästholmen, har bjudit in en grupp journalister för att bekanta sig med såväl det simulerade kontrollrummet som bolagets experiment inom digitalisering, virtuell verklighet och förstärkt (augmenterad) verklighet. Det här är nämligen det nyaste nya som energibolaget satsar på. Det är, i korthet, en förlängning av den digitalisering som pågått redan länge.

VIRTUELLT. Tero Repo visar hur VR-glasögonen fungerar. De används för att simulera kontrollrum. Hjälmen med förstärkt verklighet ligger på bordet. Bild: Max Nyberg

Den nya simulatorn, som fått namnet Loks 2, är ett exempel på det. I motsats till den fyrtio år gamla simulatorn, Loks, har man nu pekskärmar i stället för riktiga mätare och knappar. I övrigt har man försökt få rummet att vara så lika det riktiga kontrollrummet som möjligt.

Platschef Ulf Lindén säger att det nya simulatorkontrollrummet är ett välkommet tillskott. Den gamla är i användning mer eller mindre varje dag och natt, samtidigt som det finns stora renoveringsbehov på själva byggnaden. Meningen är att sakteligen gå över helt till det nya rummet.

– På ett sätt är det bättre med knappar och spakar som i det riktiga kontrollrummet, men det är oerhört dyrt. Pekskärmar är billiga, och vi har strävat efter att få alla mätare och knappar på rätt ställe så att det ser så lika ut som möjligt.

Ska sälja

Simulatorn är inte bara tänkt för kraftverket på Hästholmen, tanken är att det ska finnas kommersiell potential i tekniken. Meningen är att sälja kunnandet till andra aktörer som har behov av övningsrum. Det ingår också i den jättelika investeringsrundan som uppgår till omkring 100 miljoner euro och som lett till en märkbar ökning av effektiviteten i kraftverket.

Planeringsingenjör Eero Vesaoja som jobbat med utbildningssimulatorn, säger att den är nyttig när man vill utbilda personalen i hur man hanterar avvikande situationer, plus att man använder den för att testa olika procedurer innan de börjar användas i det riktiga kraftverket. De allra allvarligaste incidenterna och olyckorna uppstår i praktiken aldrig på riktigt, vilket innebär att ingen har praktiskt kunnande utan simulatorövning.

– Det är viktigt att ha kunniga operatörer. Tidigare tänkte man att säkerheten var bunden till teknik, men på senare tid har man kommit underfund med att det är lika viktigt att fokusera på personalen, säger Vesaoja.

Utbildningen är kontinuerlig, och något som Strålsäkerhetsverket Stuk övervakar med prover. Operatör Pekka Kettunen är nöjd med den nya simulatorn, trots att den saknar riktiga knappar och spakar.

– Den fungerar mycket bra för utbildningsändamål när man ska öka sin förståelse för hur systemet fungerar.

VR och AR

Fortum börjar också ta steget ut i en annan del av digitaliseringen: virtuell verklighet och förstärkt verklighet, eller VR och AR. Det förstnämnda handlar om så kallade 3D-glasögon där man får en kraftig upplevelse av att vara på en viss plats, och där man kan interagera med det som finns i rummet. Tillsammans med Valmet har man också skapat ett kontrollrum för det ändamålet. Tekniken används normalt för att spela spel, men fungerar också som utbildningsverktyg.

Tero Repo, som jobbar med VR och AR på Fortum, säger att 3D-glasögonen redan används i det dagliga arbetet, men då i första hand för att låta personalen bekanta sig med vissa utrymmen via 360 graders videor, alltså videor där man kan se sig omkring i ett utrymme. Tekniken används bland annat inför årsrevisionen.

– Det fungerar bra för utrymmen som man inte kan ta sig in i normala fall. På det viset kan personalen bekanta sig med sin uppgift redan på förhand. Vi kan själva filma i 4K, medan våra samarbetspartners kan filma i 6K och till och med 8K - det vill säga mycket högupplöst.

Hjälp på distans

Den verkligt högteknologiska lösningen är en hjälm för förstärkt verklighet. I praktiken handlar det om en vit hjälm som kommer utrustad med en kamera och ett par "glasögon" som interagerar med omgivningen. Den används nu i testsyfte, och är tänkt att hjälpa reparatörer med sin uppgift, bland annat eftersom hjälmen visar uppgifter om rummet man befinner sig i och den maskin man jobbar på.

– Det går också att tala med en expert på distans, så att experten ser det som reparatören ser. Experten kan sedan rita och visa, så att reparatören ser det. Experten behöver inte ens befinna sig på kraftverket, säger Repo.

Priset för hjälmen ligger på åtskilliga tiotusen euro, men summan är liten i jämförelse med det man sparar. Meningen med såväl VR som AR är nämligen att spara pengar, något som kan innebära kommersiell potential: lösningarna med 3D och förstärkt verklighet är inget som hålls bara inom bolaget. Meningen är att sälja tekniken, vilket innebär att Fortum försöker hitta nya intäkter också utanför energiproduktion.

– Det finns en stor potential att det blir en betydande inkomstkälla. Det viktiga är att sälja det som kunden verkligen behöver, inte mera, säger Repo.