"Förstör inte det bästa vi har"

När den ivriga motionären Magnus Jansson och Sibbos servicechef för idrottstjänster Piritta Forsell möts för att diskutera möjligheterna till närmotion i kommunen domineras samtalet av ett speciellt ämne: skidstadionområdet i Söderkulla med kilometerlånga motionsleder får inte utplånas. Båda två ger utkastet för Sibbesborgs delgeneralplan tummen ner.

Området kring tävlingsledarbaracken vid skidstadion påminner närmast om en lervälling. Men längs skidlederna ser man fortfarande spår av konstsnön som Sibbo-Vargarnas skidsektion kört ut under vintern. Den packade snön börjar bli gråbrun och vattensjuk i värmen och bidrar till det melankoliska intrycket.

– Det börjar vara slutskidat för i år, konstaterar servicechefen för idrottstjänsterna i Sibbo Piritta Forsell när hon blickar ut över fältet.

Hon och motionären Magnus Jansson känner oro för hela områdets framtid: i ett utkast till delgeneralplan för Sibbesborg är området markerat som bostadsområde. Jansson berättar att han blev medveten om planerna när han under en joggingrunda fick syn på skyltar som någon lagt upp för att uppmärksamma motionärerna om att det så småningom kan stå bostadshus där de löper. Målet är tydligen att få i gång en folkrörelse mot kommunens planer.

Är det bråttom kan man ta den korta femman och har man mer tid kan man ta den långa tian.

Sakta i backarna

Jansson kommer med en lång utredning om varför friluftsområdet är värt att kämpa för.

– Om vi ser enbart på det estetiska så hör området till de finaste i Söderkulla. Miljön är vackert kuperad och under sommaren och hösten är skogen full av bär- och svampplockare. För en motionär som jag själv är området också utmärkt: här finns upp- och nedförsbackar och skogen ger skydd mot vinden. Man kan välja olika rutter beroende på hur mycket tid man har. Är det bråttom kan man ta den korta femman och har man mer tid kan man ta den långa tian. Här finns en brevlåda där man kan anteckna sina sträckor och där ser man att det är verkligt många motionärer som löper här. Så sammanfattat kan man säga att om det här byggs bostäder så förstör kommunen det bästa friluftsområdet vi har i Söderkulla. Har jag inte rätt, undrar han och vänder sig mot Forsell.

– Jag håller med om vad du säger. Vi på idrottstjänsterna har skrivit utlåtanden och varit i kontakt med generalplansplanerare Eveliina Harsia om vilka områden som är viktiga att bevara. Men om kommunen ska få plats för så många nya invånare som det planeras för måste det finnas kompromissvilja på alla håll. Överlag tycker jag att planeringssidan och idrottstjänsterna har ett bra samarbete.

Jansson påminner om vikten att ta väl överlagda beslut.

– Men faktum är att Sibbo måste hänga med i utvecklingen. När Helsingfors tog en del av kommunen ökade trycket på att bygga bostäder. Jag är ändå orolig för att man bygger "i panik" och inte tänker på konsekvenserna.

Enligt Forsell är tanken att markanvändningssektionen börjar behandla delgeneralplanen ännu under våren.

Helhetsplan planeras

Även i Sibbofullmäktige har man tagit fasta på vikten av att invånarna har möjlighet till motion och rekreation nära sina hem. Heikki Vestman (Saml) och 23 andra ledamöter lämnade i november i fjol in en motion om att trygga och utveckla närmotionsplatserna, motionslederna och rekreationsområdena i kommunens centrumområden. Ledamöterna skriver bland annat att vistelse i naturen har dokumenterat positiva hälsoeffekter och att närmotionsplatserna är ett förmånligt och lättillgängligt alternativ för invånarna att ta hand om sin kondition. I sitt svar till motionen skriver Piritta Forsell att kommunen inte har någon motions- eller motionsplatsstrategi men att det nu i samband med att kommunen växer skulle vara naturligt att fråga kommuninvånarna vad de anser om motionsmöjligheterna och också att skapa en idrottsserviceplan.

AGERA I TID. Piritta Forsell säger att idrottsföreningar och andra aktiva kontaktade idrottstjänsterna redan under hösten för att uttrycka sin oro för friluftsområdets framtid. – För dem som har en åsikt i frågan lönar det sig att kontakta kommunen, säger hon. – Och man måste göra det i tid, ofta reagerar människor först när det är för sent, tillägger Magnus Jansson. Bild: Kristoffer Åberg

– Det skulle vara bra att ha ett dokument som i stora drag beskriver hur kommunen vill utveckla motionsmöjligheterna. Av praktiska orsaker kan man inte gå in på en alltför detaljerad nivå. Jag hoppas att vi kan genomföra en invånarenkät redan i år och att vi utifrån resultatet kan börja skriva planen året därpå, säger Forsell.

– Men det är mycket viktigt att enkäten genomförs på rätt sätt. Om den bara finns på kommunens nätsajt är det säkert många som inte hittar den, påpekar Jansson.

Forsell lovar att man ska ta den här aspekten i beaktande och att man ska dra nytta av erfarenheterna av andra enkäter som genomförts i kommunen.

– Sibbo har rykte om sig att vara en idrottarvänlig kommun och det vill vi vara i framtiden också. Med bra samarbete kan man lösa många problem: Till exempel hotade frisbeegolfbanan vid Sipoonlahden koulu att delvis hamna under bostadsområdet som ska byggas ut. Den situationen kunde vi lösa så att banan bevaras men ligger på ett lite annorlunda sätt.

Det här ser ju bra ut. Men man kunde ju tycka att alla 43 ledamöter skulle ställa sig bakom ett sådant här initiativ,

"Vi har fått kämpa för allt"

Sibbos tidigare idrottsdirektör Tom Sundbäck träffar ÖN utanför R-kiosken i Söderkulla och läser med intresse igenom fullmäktigemotionen.

– Det här ser ju bra ut. Men man kunde ju tycka att alla 43 ledamöter skulle ställa sig bakom ett sådant här initiativ, säger han.

Sundbäck hann jobba på idrottssidan i Sibbo i drygt 40 år innan han pensionerades 2012. Han är fortfarande en energisk motionär, under vintern stakade han på i över 700 kilometer längs med skidspåren.

– Jag kanske inte borde säga något eftersom jag själv varit insyltad, men jag tycker att möjligheterna till närmotion för tillfället är riktigt bra i Söderkulla.

Med sin långa erfarenhet av beslutsfattande kan han säga att om det i nuläget inte alltid är så lätt att nå enighet om motionsfrågor så var det inte lättare förr heller.

FAKTA

Konditionsbanor och stigar i Nickby

Kommunens upplysta banor:

Östanåparken 1,1 km, Nickby gård 2 km och 4 km, Söderkulla 0,9 km och 2,8 km, Tallmo 1 km, Norra Paipis 1 km.

Föreningarnas konditionsbanor:

Spjutsund 1 km, Träskberga 1,1 km

Markerade stigar:

Nickby 6 km

Söderkulla 5 km och 10 km

Föreningarnas stigar:

Immersby 3 km och 7 km.

Källa: Sibbo kommun

– Planläggarna har ibland glömt bort den sakkunskap som kommunens idrottstjänster har och det har funnits fall där arkitekten ansett att friluftsleder förhindrat honom att förverkliga sina planer. Vi har fått kämpa för alla motionsmöjligheter vi i dag har i kommunen.

Bakgrunden till den goda situationen i Söderkulla är enligt Sundbäck att Sibbo-Vargarnas skidsektion var mycket aktiv i området på 1960–70-talen. Till exempel började man bygga motionsbanorna på området kring skidstadion med talkokrafter.

– Frivilliga donerade grus och bönderna hjälpte till med sina traktorer. Att förstöra det fina området med bostäder skulle vara förkastligt. För motionering av olika slag har blivit ett folknöje, ännu på 1970-talet var det bara vi "tokiga" tävlingsidrottare som höll på med det.

Han påminner om en viktig praxis med vilken man kommer en god bit på vägen när det gäller att trygga invånarnas tillgång till närmotion i nya bostadsområden.

– Motionslederna måste vara fastställda redan innan man säljer den första tomten. I Sibbo har man gjort så här de senaste 15–20 åren. I annat fall kan man vara så gott som säker på att åtminstone någon tomtägare sätter sig på tvären. En annan viktig sak är samarbetet mellan kommunens olika instanser, den varan kan det aldrig finnas för mycket av.