Förstaklassare i Hindhår slukade förstaklassens mysterium

Hinthaaran koulus förstaklassare sitter med öronen på helspänn. Det hemliga sällskapet Apassit har precis bildats och de unga apacherna har svurit en blodsed i sitt nya högkvarter på Kampens klippor.

Tapani Bagges Runeberg Junior-nominerade bok Aavehevosen arvoitus bjuder små läsare på spänning så det räcker och blir över. Det hemliga sällskapet apacherna drar ut på ett äkta detektiväventyr som inte saknar övernaturliga element. En galopperande spökhäst rånar affärer i centrum av Helsingfors och det krävs barnalist för att lösa fallet – polisen står handfallen.

– Minns ni att vi pratade om att bokens händelser utspelar sig i Helsingfors år 1910? säger ettornas lärare Jonna Sihto där hon sitter tillbakalutad i en gungstol längst framme i klassen.

Eleverna har plockat fram sina sittdynor i olika färger och slagit sig ner i en ring runt sin lärare. De nickar, jodå, de vet att bokens deckartrio Erik, Heikki och Samuel bor in tid där mjölken såldes på flaskor och gatlyktorna fungerade med gas.

– Varför hade man gaslyktor? frågar Jonna Sihto och får svar på direkten:

– Det fanns inte elektricitet på den tiden, säger Sylvi Manninen.

– Och barnen stal kol från kolvagnar för att kunna värma upp sitt hem, säger Nella Utoslahti.

– Jag är uppvuxen i Helsingfors, och platsen där barnen stjäl kol ligger i mina barndomskvarter. Det är intressant att se hur staden har förändrats, säger Jonna Sihto och visar upp den ritade kartan över den finska huvudstaden 1910 som finns på bokens försättsblad.

HISTORISK. Carlos da Cruz har gjort illustrationerna till Aavehevosen arvoitus och förstaklassarna i Hindhår uppskattar de färgmättade och spänningsfyllda bilderna. Här en karta över Helsingfors 1910. Bild: Kristoffer Åberg

Kartkul

Eleverna tittar noggrant på kartan och platserna som markerats med numrerade bollar: Här kan den unga läsaren pussla ihop centrala händelser i boken med de rätta stadskvarteren. Carlos de la Cruz har illustrerat kartan, och berättelsen igenom kompletteras berättelsen av hans fängslande illustrationer.

– Boken har jättefina bilder, säger eleverna med en mun.

Jonna Sihto fortsätter läsa och stannar upp vid svåra eller gammaldags ord för att kolla att åhörarna förstått texten och sammanhanget. Likat, jäntorna, pratas det till exempel om när det handlar om Heikkis systrar Elli och Nelli och Amanda Huikuri kan upplysa kompisarna om att ordet betyder småflickor.

– Minns ni varför de kallades Ellinelli i ett ord? frågar Jonna Sihto.

Petra Vermasvuori är snabb att räcka upp handen.

– Det är för att de är tvillingar, säger hon.

FAKTA

Runeberg Junior

Nio barnböcker tävlar om Runeberg Junior-priset 2019.

Fyra svenskspråkiga och fem finskspråkiga kandidater läses av åtta barnjurygrupper. Östnyland träffar de små läsarna för att höra deras tankar om de nominerade böckerna och läsning överlag.

Hinthaaran koulus förstaklassare har läst Tapani Bagges Aavehevosen arvoitus med illustrationer av Carlos da Cruz.

Barnjurygrupperna utser vinnaren och deltar i prisfesten på stadsbiblioteket i Borgå den 4 februari klockan 10.

Runeberg Junior-priset instiftades 2017 av Tidningen Östnyland och Borgå stad. Priset är på 10 000 euro.

Spionfrön

Ellinelli visar sig vara en handlingskraftig duo med utmärkta spioneritalanger, och pojkarna tvingas till sist vika dem en plats i det hemliga sällskapet – med blodsed och hela köret. Till en början försöker apache-killarna ändå lura tjejerna på ett fullvärdigt medlemskap.

– De korsar fingrarna bakom ryggen, säger Bertta Pylkänen.

– Och då får man ljuga! säger Elsa Orela upprymt.

– Pojkarna var inte riktigt juste som försökte lura flickorna, eller hur? påpekar Jonna Sihto och förstaklassarna nickar lite motvilligt.

Förstaklassarna håller med, med ett halvt mumlande, och övergår till att fundera på hemliga sällskap. Det visar sig att Petra Vermasvuori, Amanda Huikuri och Aisla Kinnunen har ett sådant, och de försöker bland annat hålla koll på mystiska skåpbilar och eventuella inbrottstjuvar som rör sig i hembyn.

De korsar fingrarna bakom ryggen. Och då får man ljuga!

Svära blodsed har flickorna däremot inte gjort, det skulle aldrig komma på fråga.

– Bokens barn har tydligen inte lärt sig att sjukdomar smittar via blod, säger flickorna med avsmak.

Spänningsmoment

Aavehevosen arvoitus väcker barnens intresse på många olika plan, och trots att händelserna utspelar sig i det förgångna finns det mycket att relatera till. Flera av eleverna har varit i Helsingfors centrum, och många har också shoppat på Stockmanns varuhus som här råkar ut för spökhästens rånarräd.

SPÄNNING. Mysterieupplägget, spionerisekvenserna och berättelsens till synes övernaturliga dimension håller elevernas uppmärksamhet fången. Jonna Sihto visar en av av bokens många fina illustrationer. Bild: Kristoffer Åberg

 

– Böcker ska vara spännande och det är den här boken. Men det finns inga riktiga spöken och då finns det inga hästspöken heller, säger Elsa Orela som har en egen, lite udda hästhistoria att dela med sig av.

– Vi äger vänstra delen av en häst och hästen är sjuk. Det finns risk att vi måste avliva den.

Mysterieupplägget, spionerisekvenserna och berättelsens till synes övernaturliga dimension håller elevernas uppmärksamhet fången. Otäckt tycks vara ett plus i fråga om läsning, också om Hinthaaran koulus förstaklassare verkar gilla både det ena och det andra i bokväg.

Det finns inga riktiga spöken och då finns det inga hästspöken heller.

Bokmalar

Klassen har för vana att besöka bokbussen som kommer till Hindhår varannan vecka, och då brukar de flesta låna med sig böcker hem. Alla elever kan redan läsa själv – en del knaggligt och andra mer obehindrat – och samtliga är överens med Elmo Ahola om att det är viktigt att lära sig bokstäver och kunna läsa.

– Lär man sig inte att läsa så kan man inte läsa böcker, säger Elsa Orela.

– Det är viktigt att kunna läsa. Till exempel om man kommer till ett staket och där står "tillträde förbjudet". Kan man inte läsa så går man kanske dit ändå, säger Aaron Kauppi.

Jonna Sihto jobbar mycket med att stärka barnens läslust och eftersom skolans boksamling till stora delar förstörts på grund av inomhusluftsproblemen, har hon försett eleverna med böcker som de kan ha i skolbänken. Då hon inte läser högt i klassen får eleverna plocka fram en bok och vika en stund för läsning på egen hand.