Första ordningens pedagogiska ledarskap

För att förbättra situationen borde det finnas utrymme för praktisk filosofi och humaniora i läroplanen.

Pisaundersökningen har väckt debatt i medierna på sistone. Resultaten skapar oro för hur det skall gå för pojkarna som tappat kunskapssuget. Utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen undrar vilka förändringar i skolan och samhället som gjort att pojkar inte motiveras av den nuvarande inlärningsmodellen. Med tanke på omfattningen av själva testet och de statistiska marginaler och osäkerhetsfaktorer som är inbakade i rankning så väger Pisaresultaten förhållandevis tungt bland beslutsfattarna.

Pisaprovet i naturvetenskap (2015) gjordes av elever i nian. Provet bestod av fem huvudfrågor som berörde hur fåglar väljer flyttvägar, hur vätskeintag vid löpning påverkar kroppstemperaturen i olika utetemperaturer och luftfuktighet, varför marken är olika fuktig i grässlätter under olika mängd sol och nederbörd, i vilken ordning meteoriter skapar kratrar och hur man skall mata sin odlade lax i vattenbassänger så att avloppsvattnet hålls så rent som möjligt.

Provet bygger långt på läsförståelse och förmåga till logiskt tänkande och deduktion, viktiga färdigheter som är förhållandevis lätta att mäta. Frågan som dyker upp efter att ha utfört testet är om det faktiskt är tillräckligt signifikant för att trovärdigt kunna bedöma hur bra skolans inlärningsmodell fungerar. Innan man vidtar åtgärder kan det vara bra att komma ihåg att Finland fortfarande ligger i toppen av Pisastatistiken. Skillnaden mellan flickor och pojkar är också mindre än variationen inom respektive grupp (HBL 23.12).

Ett mindre tydligt problem i vårt utbildningssystem är att barn i allmänhet inte uppmuntras att tänka kritiskt och kreativt, särskilt kring frågor som etik och genus. Det saknas inplanerade tillfällen för reflektion och möjlighet till en reell dialog med lärare och klasskamrater. Utöver de hårda kunskaperna i naturvetenskap, matematik, språkförståelse och problemlösning är det viktigt att utveckla barnens beteendefärdigheter, att lära dem lyssna, att våga komma med egna argument, att debattera och stå för sin synpunkt utan att det blir en konfliktsituation. En bra skola bygger på respekt för barnen, de behöver förstå varför man behöver lära sig ett ämne. De måste också få stöd i att utveckla ett sunt självförtroende som bygger på någonting mer än bara ett betyg. Men tiden är knapp då barnen skall hinna trimmas och profileras för sin egen karriär, fokus läggs på det som krävs för att klara tentamen med ett gott betyg.

Som lärare vid yrkeshögskola upplever jag inte att det är någon större fara för pojkarna. Det är också ganska stereotypt att flickorna klarar sig bättre i Pisaundersökningen. Enligt mina erfarenheter är det fortfarande ojämlikt mellan könen, till stor del just på grund av inrotade könsroller och förväntningar. Pojkarna ges mer plats i både klassrummet och nu i medierna. För att förbättra situationen borde det finnas utrymme för praktisk filosofi och humaniora i läroplanen. Vi behöver unga vuxna som kan tänka kritiskt och agera jämlikt.

John Grönvall magister i datateknik och jobbar som lärare i medier och kommunikation på Arcada

Mer läsning