Förskola för femåringar kan fungera

Ska finländska barn börja förskolan redan vid fem års ålder? Utvecklingen verkar gå åt det hållet. Modellen kan vara bra om förskolan är anpassad för så här små barn men frågetecken förekommer också.

Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ anser att den obligatoriska, avgiftsfria förskolan ska vara tvåårig. Man påpekar att vid fem års ålder är ett barn speciellt mottagligt för inlärning. Organisationen pekar också på jämställdhetsfaktorer. I dag blir en alltför stor del av barnen utan kommunal småbarnsfostran (daghem) och ofta är det fråga om barn som behöver denna service mest, exempelvis på grund av problem i hemmamiljön.

Enligt undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) är avgiftsfri förskola också en metod för att få upp den sjunkande nativiteten.

År 2010 föddes det 60 980 barn i Finland, nu bara drygt 50 300. Hon medger att de kommunala kostnaderna kraftigt stiger om förskolan förlängs med ett år, men tror att saken korrigeras på lång sikt då befolkningsmängden ökar.

Nåja. Så här kan man säkert också motivera ett dylikt förslag, men hur många föräldrar beslutar sig för att skaffa barn på grund av att förskolan är tvåårig och gratis? Vill samhället verkligen att det ska födas fler barn i detta land borde ju familjerna stödas på ett mycket bredare plan än så.

Å andra sidan är kvalitativ småbarnsfostran något barn i allmänhet mår bra av, om detta finns en hel del forskning. I verkligheten har alla ändå inte samma möjligheter. Det kan bero på barnets hemkommun eller hemförhållanden.

Det är därför ofta en brokig skara elever som årligen inleder sin egentliga skolgång. Vissa kan läsa och skriva, fungerar bra i grupp och är överlag försedda med färdigheter som gör skolgången smidig. Andra har svårt med väldigt mycket och halkar efter i undervisningen från första början. Då uppstår lätt en snöbollseffekt som kan ha ödesdigra följder för den enskilda individen.

Att fånga upp alla barn i Finland vid en ålder av fem år och ge dem kvalitativ småbarnsfostran i två år kan vara ett sätt att jämna ut marken inför skolstarten och förhindra exempelvis framtida inlärningssvårigheter. I daghem och förskola lär sig de små också att agera tillsammans och de sakkunniga upptäcker problem som kan växa till sig om ingenting görs.

Å andra sidan är kvaliteten inom småbarnsfostran inte alls jämn i vårt land. Resurserna tryter på många håll, barngrupperna är ofta väldigt stora och i alla daghem och förskolor får de små inte den omtanke de behöver. Dessutom har småbarnsfostran blivit en verksamhet som lockar många privata aktörer i hopp om klirr i kassan. Tvåårig förskola ställer således stora krav även på kontrollen.

För barn som redan vistats på daghem är förskola från fem års ålder knappast en så stor sak om innehållet anpassas till åldern. Förskolan tar några timmar i anspråk, sedan fortsätter dagisverksamheten normalt. Förskolan är lite mera strukturerad än den vanliga daghemsverksamheten och kan till och med kännas trevligare för en del barn. Det är ändå viktigt att komma ihåg att barn utvecklas olika. Förskolan får inte vara en plats där barnen tvingas prestera.

Det är också helt klart att alla föräldrar inte applåderar ett dylikt förslag, man hänvisar bland annat till rätten att välja själv.

Ett tjugotal kommuner har redan deltagit i ett försök med förskola för femåringar och nästa år utvidgas testet till flera andra kommuner. Den här sortens test behövs innan slutliga beslut fattas.

Tora Mattheiszen Nyhetschef