Forskaren Siv Sandberg: Ett hot som berör alla blottar svagheten i ett decentraliserat system

På måndagen informerade regeringen om att man fattat beslut om att tillämpa beredskapslagen med anledning av spridningen av det nya coronaviruset. Foto: Mikael Sjövall/SPT Bild: Mikael Sjövall/SPT

Regeringens beslut att börja tillämpa beredskapslagen ändrar på det grundläggande sättet att fatta beslut i Finland, säger samhällsforskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi.

Sanna Marins (SDP) regering meddelade i måndags att det råder undantagsförhållanden i Finland på grund av sjukdomen covid-19 som orsakas av det nya coronaviruset. På grund av situationen har regeringen beslutat att tillämpa beredskapslagen och till exempel stänga skolorna i Finland.

Tillämpningen av beredskapslagen innebär att makten centraliseras och att statsmaktens befogenheter att fatta beslut utvidgas, säger samhällsforskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi.

–  Beslutsfattanderätten flyttas från underliggande myndigheter till regeringen. Man ändrar på det grundläggande sättet att fatta beslut i Finland. I vanliga fall har vi ett väldigt decentraliserat system för beslutsfattandet, där myndigheterna och kommunerna är självständiga och kan fatta egna beslut.

Sandberg säger att Finland, och i synnerhet Sverige, har decentraliserade system för beslutsfattande medan till exempel Norge och Danmark har gett sina ministrar större befogenheter att fatta konkreta beslut inom sina förvaltningsområden.

Beslutet skapar enhetlighet

Enligt Sandberg köper regeringen sig arbetsro genom att utöka sina maktbefogenheter. Genom att börja tillämpa beredskapslagen försäkrar regeringen sig om att alla agerar likadant i en situation som berör hela landet.

–  Vi har ett hot som kommer utifrån och som berör precis alla medborgare. Det här skiljer sig alltså från till exempel flyktingsituationen eller knivdådet i Åbo. En situation som berör alla blottar svagheten i ett decentraliserat system: det uppstår oro och anarkistiska tendenser, och man börjar agera på olika sätt, säger Sandberg.

Hon påpekar att en del finländska kommuner valde att stänga sina skolor redan innan regeringens beslut medan andra kommuner avvaktade. Det ledde till en situation där medborgarna jämförde olika regionala lösningar med varandra, och kravet på åtgärder från statsmakten ökade.

–  Centrala fördelar med ett decentraliserat system för beslutsfattande är att man kan anpassa åtgärder till lokala förhållanden och undvika att göra samma misstag som andra. I ett läge där alla följer med samma skeende kan det dock bli en grogrund för misstro, säger Sandberg.

Regeringen blottar sig för kritik

Regeringens beslut inskränker oundvikligen på folkväldet, säger Sandberg.

–  Det sätter en del av demokratin ur spel, men det är bara för en kort tid. Beslutet om att tillämpa beredskapslagen måste dessutom godkännas av riksdagen som är vald av folket.

Hon påpekar också att regeringen samtidigt tar på sig ett större ansvar än tidigare.

–  Regeringen tar stora risker bland annat med tanke på ekonomin i och med att samhället nu stannar upp. För tillfället verkar det finnas mycket goodwill mot regeringen eftersom många verkar ha velat ta till beredskapslagen i detta läge. Men om det senare visar sig att beslutet fattats vid fel tidpunkt kommer också kritiken att infinna sig.

Mer läsning