Forskare: Effekten av munskydd är märkbar

Kirurgiska engångsmunskydd ger ett gott skydd mot coronaviruset. Bild: Jeanette Östman/SPT

Skyddar ett kirurgiskt engångsskydd mig om jag går rätt in i ett virusmoln? Professor Ali Harlin vid Teknologiska forskningscentralen reder ut begreppen kring munskydd.

Sedan i våras har myterna om munskydd florerat alltmedan forskarna har presenterat nya rön i snabb takt.

Det är ibland svårt för den vanliga människan att dra slutsatser, medger Ali Harlin som är professor och forskare vid Teknologiska forskningscentralen VTT.

En läkare som kontinuerligt blir exponerad för viruset under längre tider behöver tyngre skyddsutrustning, men för den stora allmänheten räcker det med ett munskydd i kategorin FFP2 eller ett kirurgiskt munskydd utan märkning, av den typ som syns mest i gatubilden.

Munskydd av tyg: skyddar bäraren till cirka 40 procent. Ska tvättas hett mellan varje användning.

Kirurgiskt engångsskydd: kan tvättas och återanvändas men ger då sämre skydd. Skyddar något sämre än FFP2-skydd men ger ändå ett gott skydd.

FFP2: Munskyddet har formen av en kupa. Det skyddar användaren till 95 procent.

FFP3: Munskydd av den högsta säkerhetsgraden skyddar användaren till 99 procent. Den här typen av andningsskydd används på sjukhus.

Båda ger bäraren ett utmärkt skydd under kortvarig exponering. Munskydd av tyg är också populära, men de ger ett sämre skydd.

– Munskyddet fungerar som ett säkerhetsbälte, det behövs inte förrän du plötsligt krockar, eller i munskyddets fall går rakt in i ett virusmoln, säger Harlin.

Bygg hinderbana

Skydd av typen FFP2 filtrerar bort 95 procent av alla partiklar. De omärkta munskydden som är vanliga i gatubilden fungerar nästan lika bra. Mängden virus i inandningsluften blir så liten att den knappast får sjukdomen att bryta ut.

– Effekten av att bära munskydd är märkbar, säger Ali Harlin.

Munskyddet fungerar som en dammvippa som suger åt sig partiklar, tack vare en elektrisk laddning som skapas i munskyddet.

Skydd i lägre skyddsklasser sitter inte riktigt tätt kring ansiktet, men kan vikas, knytas och justeras enligt smak och tycke för bättre passform, säger forskaren.

Effekten av att bära munskydd är märkbar.

– Det enda sättet att få ett munskydd att sitta helt tätt är att limma fast det i ansiktet.

I upp till flera timmar skyddar de omärkta munskydden ändå tillräckligt bra för att besöka matbutiken eller göra kortare resor kollektivt. Men är man i ett slutet rum tillsammans med en smittad är de inte tillräckligt effektiva, då det finns mycket virus i luften.

– Då blir man bombsäkert smittad.

Hur mycket virus som krävs för att smitta en människa vet forskarna inte, säger Harlin, men det är antagligen individuellt och beroende på situation.

Oberoende ska munskydd användas som ett komplement till andra försiktighetsåtgärder som handtvätt och säkerhetsavstånd, påminner forskaren.

Han säger att olika åtgärder har en kumulativ verkan: många små medel ger tillsammans ett effektivt skydd mot coronaviruset.

– Målet borde vara att bygga en så jobbig hinderbana som möjligt, så att viruset inte orkar ta sig förbi alla hinder.

Utbudet av munskydd kan bli en djungel – vilket ska jag använda? Typen FFP2 skyddar användaren till 95 procent, säger Teknologiska forskningscentralens professor. Ett enklare skydd räcker ändå i vardagen. Bild: Elsa Kemppainen/SPT

Går att tvätta

Munskydd av tyg är populära men skyddar inte från smitta lika effektivt som skydden av konstfiber. Tygskydd är ändå bättre än ingenting, men de ska tvättas i hög temperatur för att vara hygieniska.

Förra veckan gick VTT ut med att man kan tvätta också engångsskydd. Det går bland annat att ångkoka eller koka skydden upp till tio gånger, men efter tvätten filtrerar de inte längre lika effektivt och kan snarare jämföras med munskydd gjorda av tyg.

Hållbarhetens hemlighet ligger i materialet som inte är papper, utan en blandning av papper och konstfiber.

– Släng dem inte i naturen, det tar 100–200 år för dem att förmultna, säger Ali Harlin.