Församlingarna uttrycker oro för de papperslösa

BEREDSKAP FINNS. Karl af Hällström, kyrkoherde i Lovisa svenska församling, berättar att församlingen har beredskap att hjälpa papperslösa på olika sätt. – Som kristna vill vi stödja våra medmänniskor. Bild: Kristoffer Åberg

Tidigare i veckan uttalade sig prästerna i Borgå stift gemensamt om sin oro över myndigheternas bemötande av papperslösa och asylsökande. Men än så länge har man inga erfarenheter i Borgå, Lovisa eller Sibbo om hur man praktiskt kan stödja papperslösa.

– Vi vill med det här uttalandet påverka de principer som verkar vara rådande när det gäller Finlands förhållningssätt till flyktingarna. Det bekymrar oss, säger Helene Liljeström, kyrkoherde i Sibbos svenska församling.

Det var under Borgå stifts traditionella synodalmöte i Åbo som den samlade prästskaran uttryckte sin upprördhet kring hur papperslösa och asylsökande bemöts av finska myndigheter.

Vart sjätte år kallar biskopen in samtliga präster i sitt stift till ett så kallat synodalmöte. På mötet behandlar man olika teologiska frågor samt andra ärenden som rör församlingarnas arbete.

– Att över 200 präster unisont ställer sig bakom en sådan här sak visar att det att det är en angelägenhet man verkligen känner för och som berör människor väldigt djupt.

– Samtidigt skickades uttalandet till andra synodalmöten med andra stiften – som en utmaning till dem att ta ställning i frågan, om de så vill, säger biskop Björn Vikström.

I uttalandet betonas att oavsett ursprung och bakgrund ska alla människor bemötas respektfullt och med bevarat värde som människa.

– Medmänskligheten mot de svagaste var en ledstjärna i hela den här frågan. Och det är jag lite stolt över att vi lyckades få fram, säger Karl af Hällström, kyrkoherde i Lovisa svenska församling.

KYRKOASYL. Biskop Björn Vikström poängterar att kyrkoasylen inte är juridiskt bindande och att församlingarna samarbetar öppet med myndigheterna. Bild: Evy Nickström

Församlingars stöd varierar

Oron i församlingarna bottnar i att många upplever att enskilda flyktingar och flyktingfamiljer blivit i vägskickade till en osäker tillvaro på orättvisa grunder.

– Jag är säker på att tjänstemännen gör så gott de kan men slutresultatet är inte alltid entydigt. Det är oroväckande för de återvändandes säkerhet, säger af Hällström.

Kyrkoasyl är ingen juridisk bindande handling för myndigheterna. Men det är ett moraliskt ställningstagande från församlingens sida där man vill markera sitt stöd.

Kyrkan har en lång tradition av att fungera som fristad för människor i nöd. Det är möjligt att söka så kallad kyrkoasyl hos församlingarna. Då tillförser församlingarna ofta personerna med mat, kläder, hjälper till att ordna tillfälligt boende och kan även erbjuda laghjälp. I exempelvis Åbo svenska församling har man beviljat kyrkoasyl till en kvinna och hennes barn då församlingen upplevde att de skulle tvingas återvända till osäkra förhållanden.

Till exempel beviljade man kyrkoasyl till en kvinna och hennes barn då församlingen upplevde att de skulle tvingas återvända till osäkra förhållanden.

– Kyrkoasyl är ingen juridisk bindande handling för myndigheterna. Men det är ett moraliskt ställningstagande från församlingens sida där man vill markera sitt stöd.

– Men jag har velat vara tydlig med att det här inte ska ske i hemlighet. Utan att det sker öppet så att myndigheterna känner till vad församlingarna gör. Det handlar inte om att gömma folk i källaren, säger Vikström.

Församlingarna i Borgå, Lovisa och Sibbo har dock ännu inte kommit i kontakt med papperslösa.

– Vi har ännu inte mött någon som har sökt om kyrkoasyl men vi har en medvetenhet om den här flyktingfrågan, säger Liljeström.

af Hällström berättar också att man har beredskap att hjälpa de papperslösa på olika sätt, men vad det kommer innebära i praktiken vet de ännu inte.

– Man är väldigt utsatt som papperslös då man blir av med alla sociala hjälpmöjligheter som samhället erbjuder. Vi försöker hjälpa dem som faller mellan springorna i systemet.

Mer läsning