Föräldrarna har fått nog, Söderkulla måste få ny skola

GILLAR. Ellen Söderling t.v. och Lina Tallqvist tycker att det bästa med förskolan är hela förskolan. Lika roligt är det i tillfälliga lokaler i Box som det var i Söderkulla skolas huvudbyggnad – den som nu är till största delen är ur bruk. Bild: Kristoffer Åberg

Sibbo kommun måste fort besluta om var och när nya Söderkulla skola ska byggas. Det tycker flere föräldrar som fått nog av sjuka skolhus och tillfälliga skollösningar för sina barn.

Läget är akut i och med Söderkulla skolas huvudbyggnad – efter en utdragen inomhusluftscirkus – klassats som hälsovådlig och eleverna sedan några veckor tillbaka är evakuerade till fyra olika lokaler i kommunen. På obestämd tid verkar det som, eftersom det tidigare beskedet om att Söderkulla skola blir paviljongskola från skolstarten i höst inte verkar hålla streck.

– Det senaste budet jag fick var att eleverna kan flytta in i paviljonger först i december, säger Hanna Hörhammer, vice ordförande för Hem och skola-föreningen vid Söderskola skola. Det betyder att barnen kommer att vara utlokaliserade på olika håll i kommunen ännu under höstterminen. Då talar vi inte längre om en kortvarig lösning på problemet.

Söderkulla skolas rektor Jan-Erik Holmkvist suckar.

– Vi har bara tillfälliga lösningar att leva med och det finns ingen långsiktig plan för skolans del. Vi kan det här med att flytta, men när vi flyttar från Lärdomsvägen så vill vi ha en permanent lösning.

Enligt honom har Sibbopolitikerna dragit sig för att fatta beslut i skolfrågorna som gäller svenskspråkiga elever, och upplever att "för vem man bygger" är ett känsligt ämne. Nu kan beslutsfattarna inte huka för ansvaret längre anser han, och vill se konkreta planer och beslut som för framåt.

Vi har bara tillfälliga lösningar att leva med och det finns ingen långsiktig plan för skolans del.

Ny skola för södra Sibbo

Personligen skulle Holmqvist gärna se att beslutsfattarna inte enbart skulle se på Söderkulla skola, utan också på de övriga svenskspråkiga skolorna i den södra delen av kommunen.

– Alla, också byskolorna, förtjänar bättre lokaler och det kunde vi få genom en större, nybyggd skolenhet som skulle samla upp alla eller åtminstone största delen av de svenskspråkiga eleverna i södra Sibbo. Var skolan placeras är inte det viktiga, utan det att eleverna får jobba i ändamålsenliga lokaler, säger Jan-Erik Holmqvist.

Det är inte det att han inte uppskattar byskolorna, men problemet är att byggnaderna där skolorna verkar närmar sig eller rentav har passerat bäst före-datum. Ett nybygge skulle få ordning på fastighetsproblem och de svenskspråkiga eleverna skulle samlas under ett och samma tak, i en modern och flexibel inlärningsmiljö.

Alla, också byskolorna, förtjänar bättre lokaler och det kunde vi få genom en större, nybyggd skolenhet.

– Det skulle inte betyda någon mastodontskola, utan en skola på 250–350 elever, säger han.

Språkbadselever

Med enbart svenskspråkiga elever når man inte upp till över 300 elever – åtminstone inte i det här skedet – och Holmqvist tycker att Sibbo kunde satsa på ett nytt koncept där kommunens språkbadselever placeras i ett helsvenskt skolhus. Tillräckligt många elever skulle också ge fog för en vettig skolbyggnad, bland annat med specialutrymmen för slöjd och gymnastik.

Hanna Hörhammer är uppgiven. Först satsade kommunen stora pengar på att renovera Söderkulla skola, med klent resultat eftersom inomhusluften förblev dålig. Att sedan investera över 10 miljoner euro på att bygga om nuvarande Sipoonlahden koulu (se artikel i ÖN 2.2.2018) – en byggnad som kanske inte är funktionell men däremot nog frisk – upplever hon som galet.

FULL RULLE. Annica Sandström t.v. och Jenny Skogster tycker att Boxbys skolas slöjdsal förvandlats till en rätt okej förskolelokal för förskolebarnen från Söderkulla. – Vi använder också pojkarnas omklädningsrum för att få mera plats, säger Sandström. Bild: Kristoffer Åberg

Enligt vissa planer kunde Söderkulla skola från och med 2020 få plats i Sipoonlahden koulu på Fröken Miilis väg. Problemet är att också det är en kortvarig lösning – för ett eller två år – eftersom skolan därefter blir trångbodd. Inflyttningen i södra Sibbo är stor och både de svenskspråkiga och de finskspråkiga eleverna ökar i antal.

Klara planer efterlyses

Hörhammer upplever det som ett tecken på att kommunen inte har en klar tanke om eller direkta planer för hur framtiden ska se ut för de svenskspråkiga barnen i Söderkullatrakten.

– Eleverna kan inte flyttas hit och dit många gånger bara för att beslutsfattarna inte vet hur det vill ha det, säger hon.

Hörhammer är orolig för att vanliga föräldrar inte får sin röst hörd och upplever att de inte har möjlighet att påverka. I slutet av mars har hon sammankallat föräldrar, tjänstemän och beslutsfattare till ett möte om Söderkulla skolas framtid. Något måste ske, och det snart.

– Vi måste besluta om Söderkulla skolas framtid på våren. Var skolan ska byggas och vilken slags skola det ska bli, säger Heikki Vestman (Saml), kommunfullmäktigeordförande i Sibbo.

Vi måste besluta om Söderkulla skolas framtid på våren.

Vestman tycker det är tråkigt att man inte hittills har kunnat fatta beslut om ett nybygge, men enligt honom har varken tjänstemän eller politiker haft tillräckligt med information om saken för att kunna fatta ett beslut. Man har nog varit medveten om problem i Söderkulla skola, men av någon anledning har ärendet inte utretts grundligt.

Snabbt beslut behövs

– Jag vet att frågan diskuterats i bildningsnämnden och i svenskspråkiga utbildningssektionen, men det verkar som om man kanske inte riktigt vågat ta upp diskussionen kring byskolorna, säger han och tillägger:

– Nu måste beslutet fattas snabbt. Både förnuft och känsla säger att skolan förtjänar klara framtidsutsikter.

Nu måste beslutet fattas snabbt. Både förnuft och känsla säger att skolan förtjänar klara framtidsutsikter.

Att Sipoonlahden koulus utvidgning och renovering skulle ha prioriterats före Söderkulla skola skriver han däremot inte under, och hänvisar till att beslutet om den investeringen fattades redan i december 2016. Samma säger Kicka Lindroos (SFP).

– Sipoonlahden koulu måste byggas till på grund av den stora elevtillväxten och för att skolhelheten ska fungera är det vettigt att även bygga om den gamla delen. Men när beslutet fattades lade SFP in en kläm om att problematiken kring Söderkulla skola måste få en lösning inom 3–5 år.

Enligt Lindroos har Söderkulla skola hela tiden funnits med i kommunens skolplaner, men förhoppningen låg nog i att renoveringen som gjordes i skolan hade fått bukt på mögelproblemen och gett politikerna tilläggstid att fatta det slutgiltiga beslutet

Söderkulla skolas framtid är en del av den skolnätsutredning som Sibbo ska ha klar före sommaren.