För Minnas skull

Jag blev nog inget riktigt Boney M-fan, men jag tyckte lite om dem för Minnas skull.

Jag går igenom gamla saker och hittar en Boney M skiva jag fick av Minna dagen innan hon reste hem.

Minna ligger på sängen och läser högt ur en tidning. Hon fnyser medan hon läser. Enligt tidningen ryktas det att Elvis inte var död utan tröttnat på att vara kändis och ville leva ett helt vanligt liv. Vem bryr sig, ingen lyssnar ju på Elvis, säger Minna och kastar tidningen till mig. Uppslaget har förstorade suddiga bilder på en man som påminner om Elvis iklädd helt vanliga kläder. Hon har nyss gjort klart för mig att hon minsann inte behöver någon, i synnerhet inte en liten unge som mig. En dryg timme tidigare har vi träffats för första gången, på utsatt tid och plats vid butiksbussen. Jag är blyg och tittar mest ner på mina skor medan Minna blänger argt på mig. Vi äter varsin glass. Minnas mormor har kommit överens med min mamma om att jag skall leka med Minna när hon är hos mormor under sommaren. Hon bor med mamma och pappa i Sverige. Hennes mormor bor vid samma väg som vi. Hon är huvet längre än jag och två år äldre. När jag senare kommer hem lyssnar jag på en Elvis-skiva och tänker på honom iklädd träskor och jeans och hans vanliga liv i en småstad någonstans i Sverige. Jag berättar aldrig för Minna att jag får gåshud av vissa sånger han sjunger.

Jag sitter på pakethållaren och försöker hålla balansen medan Minna cyklar. Vi kommer fram till ett gammalt förfallet hus. Trädgården är igenvuxen, vindsfönstret är sönder och en sliten gardin vajar för vinden. Vi smyger fram till ett fönster och försöker kika in. Det är skrämmande, tänk om någon skulle uppenbara sig direkt där bakom rutan, alldeles nära. Minna viskar att det nog rörde sig någon därinne och vi sprang för livet tillbaka till cykeln och hon trampade så fort hon bara kunde. Jag höll hårt om henne och kände hur hon var andfådd. Jag slöt mina ögon, jag inbillade mig att vi blev jagade av personen i huset.

Hemma hos mormor låter Minna mig smaka på hennes läppglans. Den går att äta. Jag förstår inte varför man skall äta läppglans och det smakar jordgubbsessens, men säger inget till Minna. Hon spelar sin favoritskiva av Boney M, hon sjunger med och kletar läppglans på mina läppar som jag slickar i mig. Hon gör samma sak. Minna lär mig hur man gör chokladglass genom att blanda kakao i vanlig vaniljglass. Jag tycker det blir torrt och kakaoringen runt munnen är hård och svår att tvätta bort. Men jag säger inget till Minna. När två veckor är över åker Minna hem till Sverige. Jag får ett brev senare under sommaren. Hon berättar att hennes föräldrar skall skiljas och att de skall flytta och att vi kanske ses nästa sommar igen. Jag blir lite ledsen för hennes skull.

Jag tror jag såg Minna många år senare, från bilfönstret när vi körde förbi hennes mormors hus. Jag blev nog inget riktigt Boney M-fan, men jag tyckte lite om dem för Minnas skull.

Nina Wiklund idérik kattdam med stuga

Mer läsning