Fönsterbyte i Gamla stan blev fall för utredning – nu prövas bygganvisningarna

VAD HÄNDER? Ett av Gamla stans äldsta hus har fått nya fönster som till det yttre består av aluminium. Det är inte tillåtet och frågan är nu vad som ska göras. Bild: Kristoffer Åberg

Ett av Gamla stans allra äldsta hus har försetts med så kallade aluminiumfönster. Nu ryter både invånare, byggnadstillsyn och Borgå museum till. Samtidigt väcks en diskussion om hur historiskt värdefulla byggnader kan och får saneras för att motsvara dagens boendekrav.

– Så här kan det ju inte få gå till, säger inredningsarkitekten och industriella formgivaren Tauno Tarna som under en av sina promenader i Gamla stan noterat att ett av områdets allra äldsta hus vid Östra Långgatan 1 fått fönster med aluminiumkonstruktion. Karmarna har dessutom tätats med polyuretanskum som inte heller får användas på området.

Han påpekar att fönsterbytet hårt strider mot de nya bygganvisningarna för stadsdelen. De godkändes av stadsfullmäktige i mars i år.

– På sidan 25 står det helt tydligt att aluminium som fönstermaterial inte godkänns. Bygglov kan inte ha beviljats för ett dylikt ingrepp under de gamla bygganvisningarnas tid heller. Det är inte så här man gör i Gamla stan och för materialbyten krävs alltid bygglov.

ANSVAR. Tauno Tarna, själv fastighetsägare i Gamla stan, betonar fastighetsägarnas och stadens stora ansvar. Bild: Kristoffer Åberg

Sunt förnuft

– Man måste väl få använda sunt förnuft, suckar Aila Issakainen, som tillsammans med sin man Aatos äger fastigheten vid Östra Långgatan.

Båda är arkitekter och en del av byggnaden har också använts för arkitekturbyråns behov.

Hon förklarar att eftersom det över 300 år gamla husets södra fasad är så vind utsätts fönstren extra mycket för regn. Vatten kombinerat med sol är förödande.

Trä håller bara inte här, det murknar. Också de nya konstruktionerna består i huvudsak av trä, men med aluminium på yttre sidan.

– Trä håller bara inte här, det murknar. Också de nya konstruktionerna består i huvudsak av trä, men med aluminium på yttre sidan. Lekmän lägger inte ens märke till saken, det ser ju ut som trä.

Hon förstår inte heller varför uretanskum är förbjudet att använda, det är fungerande och bra som tätningsmaterial.

På frågan om bygglov sökts för fönsterbytet svarar Aatos Issakainen nej.

– Formen och storleken på alla fönster är ju precis samma som förr.

Hustru Aila inflikar att de gamla bygganvisningarna inte innehöll aluminiumförbud.

– Efter att de nya godkänts noterade jag nog saken, men då hade vårt fönsterprojekt redan påbörjats.

Hon tycker att alla tidsåldrar måste få synas i ett gammalt hus.

– Den byggnad vi äger är från början av 1700-talet, vi köpte den för närmare 50 år sedan. Vi har givetvis bevarat det mesta, men ett hem måste också fungera i tiden. Det nya vi tillfört är ärligt nytt, vi försöker inte dölja det. Är det verkligen så att Borgå vill att man ska återgå till 1700-talet?

KONSTNÄRLIGT HEM. Aila och Aatos Issakainen har gjort mycket för att rädda sitt gamla hus vid Östra Långgatan för eftervärlden. Men de påpekar att allting inte kan se ut som på 1700-talet då huset byggdes. Bild: Kristoffer Åberg

Många sätt att renovera

Byggnaderna i Gamla stan ser speciellt inuti väldigt olika ut, även om de flesta har flera hundra år på nacken. Exempelvis Tauno Tarna har mer eller mindre gått tillbaka till 1700-talet medan Issakainens skapat en väldigt personlig och konstnärlig interiör som återspeglar sina ägare, även om också de i stort respekterat ursprunget.

Interiörerna i många kulturhistoriska byggnader på området är rätt moderna, ofta blandas nytt med gammalt. Mycket av det värdefulla har ändå också förstörts under årens lopp och målet med stadens nya bygganvisningar är att informera fastighetsägarna om hur kulturhistoriska hus ska vårdas och saneras och hur man ska handskas med miljön så att den värdefulla stadsdelen bevaras för eftervärlden.

Aila och Aatos Issakainen bjuder in ÖN-teamet och visar runt i det unika hemmet. Det är väldigt lågt i tak och i köket och mysrummet har en del av golvytan sänkts för att ge plats för bord och sittgrupper, en intressant och annorlunda lösning.

– Det enda vi bytt ut här inne är tre dörrar. Från stadens sida har det sagts att vi borde måla stockarna vita och det skulle förstås lysa upp, men det vill vi inte.

Vi frågar vad som händer om byggnadstillsynen meddelar att aluminiumfönstren ska bort.

– Då besvärar vi oss. Ett byte är helt otänkbart. Men visst finns alla ursprungliga fönster kvar, vi har inte gjort oss av med dem. Kanske någon framtida husägare vill ta dem i användning på nytt.

Historia i bokform

Tauno Tarna bor i Solitanderska gården, ett stenkast från Issakainens. Han har nyss återvänt till Borgå från Ryssland, där han bland annat föreläste på en nordisk konferens med gamla trästäder som tema. Hemmet ligger vid Kyrkotorget, byggnaden är från 1792. Han köpte den tillsammans med hustru Liisa år 1980.

En omfattande renovering följde och det ursprungliga togs fram i alla rum. Huset andas historia och då man stiger in är det som att återvända till ett annat århundrade. Alla byggskeden är dokumenterade och helheten är fascinerande.

För tillfället forskar Tauno Tarna tillsammans med arkitekt Marianne Lehtimäki och Nationalmuseets intendent Jouni Kuurne i byggnadens förflutna. Målet är en bok på både svenska och finska.

– Böcker om den här sortens borgarhus är vi inte bortskämda med, man har nog skrivit mycket om herrgårdar och slott.

Att just Tarna är den som slagit larm om fönsterbytet vid Östra Långgatan 1 är således inte att förundra sig över. Byggnadsvård är viktigt för honom.

– Men det är nog inte bara jag som är förskräckt, också många invånare har reagerat.

Han påpekar att man inte kan behandla Gamla stan hur som helst, får fastighetsägarna husera som de vill försvinner de ursprungliga detaljerna bit för bit. Slutligen drabbas helheten eftersom just detaljerna formar den. Mycket i detaljväg är redan borta.

Staden har stort ansvar

Han poängterar stadens enorma ansvar för området.

– Kontrollen borde vara effektivare än i dag. Då det fanns en rådgivningsarkitekt var det lätt att ta kontakt och be om råd. Nu måste man anlita byggnadsinspektionen eller en arkitektbyrå. Jag förstår att Borgå kanske inte anser sig ha råd med en rådgivningsarkitekt på heltid, men någon borde ju ta hand om de här frågorna.

Vad han också bekymrar sig för är att folk ohejdat verkar riva på sina gårdar då hus renoveras.

Gammalt borde inte få rivas förrän det är klart vad som kommer i stället.

– Gammalt borde inte få rivas förrän det är klart vad som kommer i stället.

Tauno Tarna väntar med spänning på hur byggnadsinspektionen och arbetsgruppen för bygglovsärendet i Gamla stan (Vaporat) förhåller sig till det aktuella fönsterfallet.

– Ingriper ingen nu kan man fråga vem som gör vad härnäst. Jag hade nyligen besök av en Raumoarkitekt som sade att där skulle den här sortens klantigheter aldrig godkännas.

Byggnadsforskare Juha Vuorinen vid Borgå Museum säger direkt att detta är ett fall för Vaporat.

– Det är helt klart att museet fördömer den här typens ingrepp.

FAKTA

Anvisningarna

Nya bygganvisningar från i våras är uppgjorda så att fastighetssägarna i Gamla stan ska veta hur de ska sanera och vårda sina hus.

Övervakningen ansvarar byggnadstillsynen för.

Då missar upptäcks ombeds fastighetsägaren komma med en utredning inom utsatt tid.

Därefter avgörs om åtgärder krävs.

Rätt att rätta till

Visserligen framhåller han att bygganvisningarna för Gamla stan är regler, inte direkta lagparagrafer.

– Man måste förlita sig på att fastighetsägarna tar sitt ansvar.

Å andra sidan har byggnadstillsynen rätt att agera om någonting gått snett.

Det är byggnadsinspektör Petri Isokoski som har hand om fallet och ÖN har trots flera försök inte lyckats nå honom per telefon. Han meddelar ändå per e-post att byggnadstillsynen för tillfället behandlar frågan.

– Vi ber om en utredning och först efter att den nått oss inom utsatt tid kan vi fatta beslut om vad som händer därefter.

Byggnadstillsynschef Päivi Kauppinen-Ketoja säger att den här sortens ärenden alltid är väldigt tråkiga, lyckligtvis ganska sällsynta vad Gamla stan beträffar.

– Av allt att döma förstår invånarna hur värdefullt området är.

Hon förklarar att då missar överlag upptäcks kontaktas fastighetsägarna som för förklara sig.

– Efter det gäller det att överväga eventuella följdåtgärder och saken behandlas i Vaporat. Man utreder exempelvis om det går att rätta till missar som redan gjorts.

På frågan om det är möjligt att Östra Långvägens aluminiumfönster måste bytas ut svarar Kauppinen-Ketoja ja.

Klicka här för att delta i ÖN:s enkät om vården av Gamla stan.

Mer läsning