Folkets röst

Bild: Kristoffer Aberg

Under vindkraftmötet i Gammelby fick jag en lektion i hur lätt det är att piska upp en mobbstämning som i värsta fall kan sluta i ogenomtänkta handlingar.

Nej, ingen gick till fysisk attack, bara verbal. Men stämningen var ställvis hätsk och i vissa fall var det helt omöjligt för dem som höll i trådarna att få fram sitt budskap.

Mötesdeltagare körde fram sanningar som inte fick möta på motstånd, då upprepades de igen och igen, för det förstår var och en att om man upprepar något tillräckligt många gånger så blir det sant.

Det handlade om att stadsstyrelsen har godkänt vindkraftsplanerna, det handlade om lagstiftningen om avstånd till bullerkällor, det handlade om lågfrekvent buller och hur farligt det är. Det handlade om hur värdet på alla fastigheter i Forsby och Gammelby kommer att sjunka om här byggs en vindmöllepark. Och om hur konsulten har manipulerat översiktsbilderna så att vindmöllorna är mindre och lägre än de kommer att vara i verkligheten.

Jag har besökt och bevakat rätt så många invånarmöten kring nyetableringar i den här regionen. Jag minns de tårfyllda talturerna när ett kärnkraftverk planerades på Gäddbergsö och misstänksamheten när motorvägens över- och undergångar för vilda djur planerades i samma trakter som nu vindmöllorna.

Tisdagskvällen var ändå i en klass för sig.

Jag förstår varför Rambolls Niina Ahlfors tog till brösttonerna i slutet av tillställningen när hon undrade hur det är möjligt att Lovisaborna är så aggressivt inställda till vindkraftverk, samtidigt som kärnkraftverk, åtminstone på Hästholmen, inte väcker några protester alls. Hon var med också när Lovisaborna sablade ner planerna på vindmöllor längs vägen ner till kärnkraftverket.

I slutet blev det omröstning med handuppräckning. Så gott som alla händer flög i vädret när en mötesdeltagare uppmanade alla som var emot projektet att visa sin åsikt. Ingen vågade vifta när frågan kom om det kanske fanns någon som var positivt inställd.

På vägen hem drog jag, kanske inte helt osökt, paralleller till en annan folkomröstning, för så där tvåtusen år sedan.

– Korsfäst, korsfäst!

Stina Jäderholm Reporter